Artilleri- och ingenjörhögskolan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Artilleri- och ingenjörhögskolan
(AIHS)
Artilleri- och ingenjörshögskolan vapen.svg
Datum 1878-1992
Land  Sverige
Lojalitet Krigsmakten/Försvarsmakten
Försvarsgren Armén
Typ Artilleri och Ingenjör
Roll Skolförband
Förläggningsort Stockholm

Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) var ett svenskt skolförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1878 och 1992. Förbandet var förlagt inom Stockholms garnison i Stockholm, Uppland.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Lokalerna på Artillerigården, som idag huserar Armémuseum, användes 1885-1926 av AIHS, efter att det tredje våningsplanet byggts på 1881-1884.

Artilleri- och ingenjörhögskolan var en skola för utbildning av officerare inom artilleriet, Fortifikationen, ingenjörstrupperna och övriga tekniskt orienterade truppslag inom Sveriges armé som existerade 1878 till 1992.[1][2]

AIHS räknar sina anor till det ursprungliga Högre artilleriläroverket från cirka 1818, som 1866 bildade Krigshögskolan.[3] I en reform 1878 delades denna upp i "nya" Krigshögskolan för högre officersutbildning, och AIHS för tekniskt orienterad officersutbildning. AIHS fanns inledningsvis på Marieberg i Stockholm, men flyttade 1885 till ArtillerigårdenÖstermalm, där Armémuseum idag är beläget, och blev kvar där till 1926.[4] Från detta årtals fanns AIHS samlokaliserat med Krigshögskolan (KHS) och SjökrigshögskolanÖstermalmsgatan 87 i Stockholm i det så kallade "Grå huset".

AIHS bedrevs under lång tid dels en lägre kurs, som var en förutsättning för utnämning till löjtnant i de tekniskt orienterade truppslagen, och dels en högre kurs.[2] Den 1 december 1951 överfördes de högre kurserna på AIHS till KHS.[5]

AIHS lades ner 1992 och verksamheten överfördes dels till truppslagens officershögskolor och dels till Militärhögskolan, som senare blev Försvarshögskolan. AIHS siste chef blev överste Lennart Uller.[6]

Chefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1911-1915 - Sixten E Schmidt
  • 1915-1922 - Per Sylvan
  • 1922-1930 - Axel Lagerfelt
  • 1930-1934 - Sune Bergelin
  • 1934-1938 - Ragnar Sjöberg
  • 1938-1941 - Hugo Stendahl
  • 1941-1942 - Carl Årmann
  • 1942-???? - Ivan Thorson
  • 1946-1950 - Erik Kihlblom

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1904)
  2. ^ [a b] Artilleri- och ingenjörhögskolan i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  3. ^ Högre artilleriläroverket i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
  4. ^ Statens Fastighetsverk, Kulturvärden 2000 nr 3: Artillerigården och Armémuseum
  5. ^ Bo Kjellander, red (1986). Militärhögskolan och dess förhistoria - utgiven till Militärhögskolans 25-årsjubileum. Stockholm: Probus Förlag. ISBN 91-87184-00-1 
  6. ^ ”Lennart Uller”. Vi på SMB: Styrelsen. Svenskt militärhistoriskt bibliotek. http://www.smb.nu/index.php/medarbetare/styrelsen/lennart-uller. Läst 5 april 2009.