Artilleriregementet

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Se även Artilleriregementet (1636-1794)
Artilleriregementet
(A 9)

Aktiv: 1636-1794, 2000
Land: Sverige
Försvarsgren: Svenska armén
Typ: Artilleri
Storlek: Regemente
Förläggningsort/HKV: Kristinehamn, Boden
Motto: "Ultima ratio regum"
("Konungens yttersta argument")
Segernamn: Breitenfeld 1631
Lech 1632
Lützen 1632
Jankowitz 1645
Tåget över Bält 1658
Helsingborg 1710
Gadebusch 1712
Svensksund 1790

Artilleriregementet (A 9) är Sveriges enda kvarvarande artilleriregemente. Artilleriregementet är sedan år 2005 lokaliserat till Boden.

[redigera] Historia

1636 organiserade allt artilleri i Sverige till Artilleriregementet. 1649 utökades regementet till att omfatta alla artillerienheter i hela dåtidens stormaktssverige, över 50 garnisoner. Redan tidigt visade det sig vara svårt att leda ett regemente med så stor geografisk spridning. Trots detta bestod organisationen till 1794. De 26 maj 1794 fördelades artilleriregementet, via ett beslut i ett kungligt brev, till fyra; Svea (A1), Göta (A2), Wendes (A3) och Finska artilleriregementet. Finland, och därmed Finska Artilleriregementet, förlorades till Ryssland 1809.

1811 organiserades Gotlands Artilleribeväring som från 1892 blev Gotlands Artillerikår A7. 1893 etablerades Norrlands Artilleriregemente A4 i Östersund och 1894 organiserades 2:a Göta Artilleriregemente som efter flytt från Götebörg till Jönköping 1898 blev Smålands Artilleriregemente A6. 1910 lokaliserades delar ur Norrlands Artilleriregemente A4 till Boden och dessa delar blev 1928 Norrbottens Artillerikår A5. Bodens Artilleriregemente A8 bildades 1919 genom uppdelning av fästningsartilleriet i Karlsborg och Boden. 1951 införlivades Norrbottens Artillerikår i A8. Under 2:a världskrigets sista år organiserades Bergslagens Artilleriregemente A9 i Kristinehamn.

Artilleriets organisation var som störst i början av 1960-talet. 1962 drogs Göta Artilleriregemente A 2 i Göteborg in. Smålands Artilleriregemente A 6 drogs in 1985. Som en följd av Försvarsbeslutet 1996 drogs Svea Artilleriregemente A 1 i Linköping och Norrlands Artilleriregemente A 4 i Östersund in och efter försvarsbeslutet 2000 drogs Wendes Artilleriregemente A 3 (då i Hässleholm), Gotlands Artilleriregemente A 7 och Bergslagens Artilleriregemente A 9 i Kristinehamn in. A 8 i Boden omorganiserade till en artilleribataljon under Norrbottens regemente (I 19).

Endast ett Artilleriregemente fanns nu kvar, inledningsvis med säte i Kristinehamn, där grunden utgjordes av Bergslagens artilleriregemente, Artilleriets Stridsskola men också Värmlandsbrigaden och Värmlands regemente I 2.

Det nygamla regementets förste chef Anders Carell
Det nygamla regementets förste chef Anders Carell

Det "nygamla" regementet sökte sina traditioner till det Artilleriregemente som bildades 1636 och delades upp 1794. Regementets heraldiska vapen blev en kombination av lilla riksvapnet (de tre kronorna) och de för artilleriet traditionella korslagda kanonerna. Samma vapen fördes intill 31 december 1997 av Svea artilleriregemente. Regementets förste chef i denna tappning blev överste Anders Carell.

Artilleriregementets standar
Artilleriregementets standar

Vid den här tiden utbildades varje år en full artilleribataljon med Haubits 77. Regementet förvaltade sex stycken övnings/skjutfält; Älvdalen, Villingsberg, Horssjön samt närövningsfälten i Kristinehamn, Falun och Örebro.

Enligt försvarsbeslutet 2004 flyttade Artilleriregementet under 2005 från Kristinehamn (Kristinehamns garnison) till Boden (Bodens garnison). Artilleriregementet övertog Norrlands signalkårs (S 3) gamla kasernområde. Norrlands artilleribataljon överfördes från I 19 till Artilleriregementet vid årsskiftet 2005/2006.

[redigera] Dagens Artilleriregemente

Vid Artilleriregementet finns tre huvudansvarsområden - Stab, ArtSS samt Artilleribataljonen.

Förutom utbildning av värnpliktiga och artilleriofficerare till insatsorganisationen deltar regementets cirka 144 yrkesofficerare och 12 civilanställda i utvecklingen av metoder och material för indirekt bekämpning. Utbildningen sker framför allt på artilleripjäsen Haubits 77B och Artillerilokaliseringsradar ARTHUR. Samtidigt sker utveckling av framtidens artilleripjäs, Haubits 77 BD, ARCHER.

Enligt regementets verksamhetsidé ska Artilleriregementet:

  • kunna utföra strid både nationellt och internationellt inom hela konfliktskalan. Detta med modulärt uppbyggda enheter vilket ger hög flexibilitet.
  • kunna, i realtid med hög uthållighet och precision, under alla väder-, terräng- och ljusförhållanden upptäcka och bekämpa mål på långa avstånd - även i urban miljö.
  • kunna stödja samhället vid större kriser.
  • kontinuerligt utveckla de bekämpningskompetenser som krävs för att möta framtida krav för att Försvarsmakten ska kunna bibehålla sin handlingsfrihet.
Bild:Artlokrr arthur.jpg
Artillerilokaliseringsradar

[redigera] Externa länkar


Svenska arméförband
Livgardet (LG) | Norrbottens regemente (I 19) | Livregementets husarer (K 3) | Skaraborgs regemente (P 4) | Södra skånska regementet (P 7) | Artilleriregementet (Artreg) | Luftvärnsregementet (Lv 6) | Göta ingenjörregemente (Ing 2) | Ledningsregementet | Trängregementet (TrängR) | Markstridsskolan (MSS)
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Artilleriregementet
Personliga verktyg
Andra språk