Artilleriregementet (gamla)

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Artilleriregementet (nya).
Artilleriregementet
Vapen för Artilleriregementet tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnKungl. Artilleriregementet
Datum1636–1794
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypArtilleriet
RollKrigsförband
EfterföljareFinska artilleriregementet,
Göta artilleriregemente
Svea artilleriregemente
Wendes artilleriregemente
StorlekRegemente
HögkvarterOlika, huvudsakligen Stockholm
Befälhavare
RegementschefCarl Gideon Sinclair [a]
Framstående chefCarl Cronstedt [b]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga

Artilleriregementet var ett artilleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1636–1794. Förbandsledningen var förlagd i Stockholms garnison i Stockholm.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hans Gustaf Gyllengranat i uniform m/1756 för Artilleriregementet och med Svärdsordens riddartecken på bröstet. Avporträtterad av Johan Henrik Scheffel 1765.

Regementet har sitt ursprung i ett artillerikompani som sattes upp 1623 i Stockholm. Fältartilleriregementet organiserades 1630 för att följa Gustav II Adolf i Trettioåriga kriget. År 1636 fick alla svenska artilleriregementen en och samma befälhavare. Artilleriregementet bestod av allt artilleri i egentliga Sverige. År 1649 utökades till att omfatta hela stormaktsväldets artilleri med personal fördelad på mer än 50 garnisoner med uppgift att bemanna såväl fästningsartilleri som fältartilleri.

Under Stora nordiska kriget hade artilleriet förminskats avsevärt och omorganiserades helt och hållet 1718 till en fältanrättning och tolv fästningsanrättningar belägna i Stockholm, Jönköping, Malmö, Halmstad, Varberg, Göteborg, Kalmar, Kristianstad, Landskrona, Marstrand, Bohus och Sundsborg. År 1792 hade regementet 3 200 man organiserade i 40 kompanier. Två år senare 1794 upplöstes och delades regementet till fyra nya, Finska artilleriregementet, Göta artilleriregemente, Svea artilleriregemente och Wendes artilleriregemente.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

  • Uniform från ca år 1700.
    Uniform från ca år 1700.
  • Uniform m/1779 för officer och artillerist.
    Uniform m/1779 för officer och artillerist.
  • Okänd löjtnant eller underlöjtnant i regementets uniform m/1792.
    Okänd löjtnant eller underlöjtnant i regementets uniform m/1792.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Regementets soldater rekryterades från hela landet och var förlagt på flera olika platser, bland annat Stockholm. Ur basorganisation, fredsstaten, mobiliserades i krig Arméns Fältartilleriregemente. Benämningen infördes i fredsorganisationen 1689. Regementet var förlagt i hela det dåvarande Svenska Riket. År 1700 organiserades fyra så kallade "fältstater" (No.1-No.4) för att följa Karl XII i fält. Regementet var uppdelat i fyra brigader. Brigaderna bestod av varierande antal kompanier men varje kompani bestod av 80 man. Livbrigaden (Stockholm, Vaxholm och Frösö skans) bestod av 13 kompanier, Göteborgsbrigaden (Göteborg, Karlstad och Eda skans) av sju kompanier, Skånska brigaden (Kristianstad, Malmö, Landskrona, Jönköping, Kalmar och Stralsund) av 10 kompanier och Finska brigaden (Helsingfors, Lovisa, Tavastehus, och Varkaus) av 10 kompanier. Pjäserna var också av varierande modeller och med varierande kaliber vilket orsakade stora problem avseende ammunitionsförsörjningen. Hela fältartilleriet gick förlorat 1709. Organisationen byggdes upp igen från grunden och 1718 fastställdes namnet till Kongl. Artilleriregementet.

Fälttåg[redigera | redigera wikitext]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Fästningsartilleri fanns bland annat i Bohus fästning, Älvsborg fästning, Karlstens fästning (Marstrand), Varbergs fästning, Halmstads slott, Landskrona citadell, Malmö, Kalmar slott, Visby, Karlshamn, Borgholms slott, Viborg, Kexholm, Narva, Ivangorod, Reval, Dorpat, Riga, Dünamunde, Pernau, Nyenskans, Bremen-Verden, Stade, Wismar, Stettin, Stralsund, Anklam, Wolgast, Greifswald och Demmin.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

I samband med försvarsbeslutet 2000 upplöstes och avvecklades samtliga svenska artilleriregementen. Där artilleriet vid den tidsperioden utgjordes av Bergslagens artilleriregemente Gotlands artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente och Wendes artilleriregemente. I dess ställe bildades ett artilleriregemente, vilket antog namnet Artilleriregementet och som sökte sina traditioner från det Artilleriregemente som upplöstes 1794. Det nya Artilleriregemente bestod av fyra bataljoner Bergslagens-, Norrlands, Svea- och Wendes artilleribataljon.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefen titulerades regementschef och hade tjänstegraden överste.[1]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kungl Fältartilleriregementet 1630-??-?? – 1689-??-??
Kungl Artilleriregementet 1689-??-?? – 1794-06-22
Beteckningar
Saknade beteckning x – x
Förläggningsorter
Olika, huvudsakligen Stockholm (F) 1636-??-?? – 1794-06-22

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carl Gideon Sinclair blev sista chefen för regementet.
  2. ^ Carl Cronstedt var regementschef åren 1716–1740.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kjellander (2003), s. 247

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

v • r
Svenska artilleriförband
Nuvarande
Tidigare
Artilleriregementet • Första Göta artilleriregemente • Andra Göta artilleriregemente • Första Svea artilleriregemente • Andra Svea artilleriregemente • Finska artilleriregementet • Raketkåren • Fyrverkarkåren • Svea artilleriregemente (A 1) • Göta artilleriregemente (A 2) • Wendes artilleriregemente (A 3) • Gotlands artillerikår (A 4) • Norrlands artilleriregemente (A 4) • Norrbottens artillerikår (A 5) • Upplands artilleriregemente (A 5) • Smålands artilleriregemente (A 6) • Gotlands artilleriregemente (A 7) • Boden-Karlsborgs artilleriregemente (A 8) • Artilleriregementet (A 9) • Bergslagens artilleriregemente (A 9) • Positionsartilleriregementet (A 9) • Karlsborgs artilleriregemente (A 10) • Östgöta luftvärnsartilleriregemente (A 10) • Stockholms luftvärnsartilleriregemente (A 11) • Vaxholms artillerikår • Norrlands artilleribataljon (Artbat/I 19) • Artilleriets officershögskola (ArtOHS) • Arméns artillericentrum (ArtC) • Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS) • Högre artilleriläroverket
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Artilleriregementet_(gamla)&oldid=54234671”