Arvid Gerhard Damm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En prototyp av en av Damms kryptomaskiner.

Arvid Gerhard Damm , född 1869, död i början av 1927, var en svensk uppfinnare av krypteringsmaskiner. Han och hans bror Ivar Damm konstruerade ett antal kryptomaskiner och var en av de tidiga uppfinnarna av rotormaskinsprincipen för maskinkryptering. Hans företag Aktiebolaget Cryptograph, som grundades 1918, och var en föregångare till Crypto AG. Vid bildandet hade han stöd av kommendörkapten Olof Gyldén, son till astronomen Hugo Gyldén.[1]

Brodern Ivar Damm (1862-1918), var lärare i matematik och hade 1896 disputerat vid Uppsala universitet.[2] Strax före Ivars död 1918 gav bröderna ut den lilla skriften Krytografins grunder.[1]

Arvid Damm var ursprungligen textilingenjör, arbetade en tid som teknisk direktör vid en textilfabrik i Finland och har beskrivits som en bohem. I Finland hade han förälskat sig i en ungersk cirkusprinsessa i ett kringresande cirkussällskap och ingått ett falskt äktenskap med henne där en av Damms vänner utgav sig vara präst. När han senare ville "skiljas" från henne och dessutom riktade falska anklagelser om att hon var spion, avslöjades Damms falsarier av Olof Gyldén, vilket ledde till en brytning mellan affärskollegorna.[1]

Damm hade många kryptografiskt goda idéer och ansökte bland annat om svenskt patent (nummer 52279) på en rotormaskin 10 oktober 1919, vilket ledde till "elektrokryptografen" B1. Sammanlagt sex olika prototyper av kryptomaskiner utvecklades inom AB Cryptograph under Damms ledning, men de stannade på prototypstadiet, bland annat på grund av att de var mekaniskt otillförlitliga, och Damm lyckades aldrig sälja några maskiner. 1921 var företaget därför på konkursens brant. I detta skede trädde Karl Wilhelm Hagelin in som delägare. Hans son, ingenjören Boris Hagelin, kom in i företaget 1922 och tog över ledningen av det 1925 i samband med att Damm flyttade till Paris.

Under Hagelins ledning kom företaget att ta fram fungerande och säljande kryptomaskiner, baserade på Damms idéer. Bland annat togs en förenklad, men fungerande version av Damms B1 fram under beteckningen B21 och såldes till svenska Generalstaben, trots att Damm blev mycket upprörd över de genomförda förenklingarna.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Boris C. W. Hagelin, The Story of the Hagelin Cryptos, Cryptologia, 18(3), July 1994, pp 204–242.
  • David Kahn, The Codebreakers, 1967, 2nd ed 1996, Chapter 13.
  1. ^ [a b c d] Bengt Beckman: Codebreakers: Arne Beurling and the Swedish crypto program during World War II, s. 17
  2. ^ Damm, Ivar (1896). Bidrag till läran om kongruenser med primtalsmodyl.. Upsala. Libris 2024369 


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia