Ashkenazer

Från Wikipedia

Askenaser, ashkenazer eller ashkenazim (hebreiska: אַשְׁכְּנַזִּים, ashkenazi-hebreiskt uttal: [ˌaʃkəˈnazim], singular: [ˌaʃkəˈnazi], även יְהוּדֵי אַשְׁכֲּנַז, "Tysklands judar") är den grupp av judar som på medeltiden kom att bosätta sig i Tyskland och norra Frankrike, samt därefter i Polen och andra östeuropeiska områden.

Ashkenaziska judar anammade från bosättningens början den medeltida tyska som talades runt Rhendalen. Detta språk tog de judar som sedan flyttade till Polen, Ryssland och de baltiska länderna med sig och utvecklade till jiddisch. Man använde lånord från hebreiska när man talade om religion eller filosofi. Från slaviska språk lånade man ord för att tala om mat, t. ex. khrein - pepparrot och petrushka - persiljerot (persilja på ryska).

De ashkenaziska judarna kom att forma sin religion delvis efter egna seder och bruk. Den ashkenaziska gudstjänstformen (nusach) skiljer sig därför från sefardernas och de orientaliska judarnas, vars nusach påverkades av de judiska akademierna i Babylonien på 500-800-talet. Den sefardiska riten anses av många närmare besläktad med den som var gängse i och omkring det forntida Israel.

Judar i Centraleuropa på en tysk karta från 1881.

De ashkenaziska judarna har traditionellt varit i majoritet bland judar i Central- och Östeuropa, samt även bland judar som utvandrat till USA, men de är också den judiska grupp som drabbats hårdast av förintelsen.

Se även

Referenser

Noter