Askim

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Askim (olika betydelser).
Koordinater: 57°38′06″N 11°55′53″Ö / 57.63500°N 11.93139°Ö / 57.63500; 11.93139
Askim
Stadsdel
Askims kyrka
Askims kyrka
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Församling Askim
Koordinater 57°38′06″N 11°55′53″Ö / 57.63500°N 11.93139°Ö / 57.63500; 11.93139
Area 36,4 km²
Folkmängd 23 375 (2010)[1]
Befolkningstäthet 642 invånare/km²

Askim ['aʃim],[2] är en stadsdel och ett primärområde i sydvästra delen av Göteborgs kommun som ingår i stadsdelsnämndsområdet Askim–Frölunda–Högsbo. Dess geografiska omfattning är nästan identisk [3] med Askims församling och den tidigare Askims landskommun och Askims socken. Primärområdet hade 10 036 invånare 2013.[4]

Askim är beläget vid Askimsfjorden, som är en del av Kattegatt, och kännetecknas av en ganska bergig terräng. Bebyggelsen är mest koncentrerad till kustområdet, och utgörs till övervägande del av villor. Stadsdelen har en areal på 5 164 hektar.[5] Askims tätort växte 1975 samman med Göteborgs, Kärras och Skintebos tätorter, och redovisas idag av SCB som en del av Göteborgs tätort.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Askim är bildat av trädnamnet ask och ordet hem, i betydelsen trakt. Som härads- och sockennamn förekommer det i sin äldsta form i en isländsk skrift, Rimbegla, från första hälften av 1200-talet, där det skrivs "Askheims herað". Omkring 1280 skrevs namnet i äldre Västgötalagen som "Askemshæræd" och som sockennamn 1420 "Askym sogn".[7] En gård är omnämnd 1526 i ett rättsprotokoll som "askimps gaardt".

Bostadsområdet Vita fläcken fick sitt namn av att byggnadsplanerna för området dröjde, och därför förblev just en "vit fläck" på kartan. Askims stom eller Sollidsområdet är det mer korrekta namnet.[8]

Församlingen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Askims församling

Askims församling är sedan 1953 ett eget pastorat, och har tre kyrkor:

Kommunen[redigera | redigera wikitext]

Kommunen omfattade en area av 36,14 kvadratkilometer (1953). Tätorter var (1953) från norr räknat Askim med Trollåsen — cirka 800 invånare — Kobbegården med 300, Hovås med 450 samt Brottkärr och Billdalsområdet med 450 invånare. Antalet fastigheter var (1953) cirka 1 100, varav omkring 40 procent utgjorde sommarbostäder. Polisiärt sorterade kommunen under Hisingens landsfiskalsdistrikt och utgjorde inom detta ett eget polisdistrikt.[9]

År 1974 införlivades Askims landskommun med Göteborg kommun. Folkmängden uppgick då till 14 387 invånare. Antalet hade 1977 stigit till 19 435 invånare.[10]

Natur[redigera | redigera wikitext]

Askims natur är präglad av kontakten med havet. Längs kusten finns ett band av öar och skär, kusten är omväxlande klippstrand med inslag av strandängar. Fastlandet är bergigt med avlagrade havssediment som bildat lerjordar, på vissa ställen återfinns moränjord från inlandsisen.[11] Marknivån är ständigt ökande åt öster mot en flertal kilometer bred ås i nordsydlig riktning, Sandsjöbackareservatet. Åsen är bergig och med blandad vegetation varierande från berghällar, hedar till skog.

Skärgården[redigera | redigera wikitext]

Skärgårdens yttersta skär är ständigt översköljda av saltvatten medan de inre större öarna, så som Amundön hyser en betydande vegetation med skogar och ängar. På de mer utsatta skären ges näringen framförallt från fågelspillning, vegetationen är marin med framförallt lavar och salttoleranta gräs. Små vattensamlingar, hällkar, bildas med en del vattenväxter. De mindre utsatta skären återfinns några trädarter som rönn och björk. Annars är det ris och ängar som dominerar. På de större kustnära Amundöarna har det till och med bedrivits jordbruk, i de vindskyddade lägena finns skog av bergek, vårtbjörk och klibbal.[11]

Fastlandet[redigera | redigera wikitext]

De närmaste två till tre kilometrarna från kusten är till stora delar bebyggt förutom de högsta bergen, med vissa undantag. Området användes innan exploateringen på 1970-talet för jordbruk som i sin intensitet gjorde största delen till ett kulturlandskap med vissa spår av natur. Från jordbrukets nedgång i mitten av 1900-talet och den senare omvandlingen till bostadsområde har naturen återkommit på de oexploaterade områdena och de flesta bergen är från 1980-talet bevuxna med skog där jordmånen tillåter det. Den naturliga skogen kan antas vara ädellövskogen men dagens skog är formad av tillfälligheter och mycket omväxlande men med viss övervikt åt lövskog.[11] Fyra bäckar rinner genom området och de är delvis skyddade med en egen naturtyp.

De nordligaste delarna av Askim skiljer sig från de övriga genom sitt skyddade läge i det inre av Askimsviken, kusten är av strandängstyp och längst i norr rinner Stora ån som avvattnar hela Fässbergsdalen, vid dess utlopp i Askimsviken bildas den grunda sumpiga Välen.

Inlandet[redigera | redigera wikitext]

De östligaste delarna ingår i det högt belägna, över 30 meter, Sandsjöbackareservatet. Området utgör gammal obebodd utmark till gårdarna närmare kusten och var i början av 1900-talet ett hed och hällmarksområde som nu till stora delar är beskogat. I de nordvästra delarna av det höglänta området har bebyggelsen klättrat upp ända till krönet på bergen. I området finns flera mindre sjöar, kärr och mossar.

Askimsbadet[redigera | redigera wikitext]

Askimsfjorden övergår i den grunda Askimsviken i norr, mellan Näset i väster och askim i öster. På Askimsvikens östra sida bildas en bukt med långgrunda lerstränder, vid en av dessa ligger Askimsbadet som är en stor och populär badplats i Göteborgs kommun. Den är ett så kallat EU-bad och hade 2012 två stjärnor (bra vattenkvalitet) i den tregradiga vattenkvalitetsskalan som EU-bad håller sig med.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin Askim, <www.ne.se>, läst 2010-09-29
  2. ^ ne.se
  3. ^ Göteborgs Stad (2005), Församlingar och SDN-gränser (PDF)
  4. ^ Göteborgs stad: Göteborgsbladet 2014. Läst 2014-08-01.
  5. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  6. ^ Folk- och bostadsräkningen 1975. SCB, Stockholm, 1976. ISBN 91-38-03199-X.
  7. ^ Askim genom tiderna, kapitlet "Medeltida gränssocken" av Ole Skarin 1973. Anger som källa "Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län del 3, Gbg 1932
  8. ^ Årsskrift 1956 - 1965 : Askims hembygdsförening, [samlingsverk], utgiven 1965, år 1965, s. 20
  9. ^ Från sockenstämma till storkommun : Göteborgs och Bohus län, S. Ivar Lundgren, Fritz B. Lindström, Litteras förlag, Stockholm 1953 s. 87f
  10. ^ Göteborgsguiden, Svenska Turistföreningen & Göteborgs Stads informationsavdelning 1979, s. 251
  11. ^ [a b c] Askim genom tiderna, En mångskiftande växtvärld - från ytterskärgård till inland av Wilhelm Gillner
  12. ^ Larsson, Stina. ”Badvattenprofil Askimsbadet”. Miljöförvaltningen. http://badplatsen.smittskyddsinstitutet.se/pdf/532_Askimsbadet.pdf. Läst 26 augusti 2012. 
Källor

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]