Asparaginsyra
Från Wikipedia
| Asparaginsyra | |
 
|
|
| Systematiskt namn | 2-Aminobutandisyra |
|---|---|
| Kemisk formel | C4H7NO4 |
| Molmassa | 133,10 g/mol |
| CAS-nummer | 56-84-8 |
| SMILES | N[C@@H](CC(O)=O)C(O)=O |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Asparaginsyra (förkortas Asp eller D), är en av de 20 aminosyrorna som är byggstenar i proteiner. Dess sidokedja är sur. Syrans anjon, salter och estrar av kallas aspartat.
Asparaginsyra är liksom glutaminsyra en icke-essentiell, polär, sur aminosyra. Den finns oftast i L-form, men också i D-form. På syntetisk väg framställs ofta blandformer (olika DL-former). I kroppen kan den bildas via bland annat ureacykeln samt deltar i glykoneogenesen.
Exogent förekommer den i sockerväxter, vissa grönsaker (bland annat i sparris som gett syran dess namn), samt i kemiska sötningsmedel. Den kan agera som signalsubstans via NMDA-receptorn.
I den genetiska koden kodas asparaginsyra av två kodon: GAU och GAC.
[redigera] Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
|
|||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||
