Aspartam
Från Wikipedia
| Aspartam | |
|---|---|
 |
|
| Systematiskt namn | |
| Kemisk formel | C14H18N2O5 |
| Molmassa | 294.3 g/mol |
| CAS-nummer | 22839-47-0 |
| Egenskaper | |
| Smältpunkt | 246 °C |
| Kokpunkt | - °C (sönderfaller) |
| Faror | |
| NFPA 704 |
1
1
0
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Aspartam är ett sötningsmedel som används istället för socker i de flesta lightprodukter; ämnets E-nummer är E 951. Det marknadsförs som bordssötningsmedel bland annat under namnen Canderel och Equal (i USA) men ingår huvudsakligen i färdiga livsmedelsvaror.
Aspartam är ett protein som ger 4 kcal per gram. Det fullständiga namnet för substansen är aspartyl-phenylalanine-1-methyl ester. Det är en kombination av ämnena asparginsyra, fenylalanin och metanol (träsprit).
Innehåll |
[redigera] Egenskaper
Aspartam ger ingen kariespåverkan och inget blodsocker- eller insulinsvar. Ämnets energiinnehåll är fyra kilokalorier per gram, vilket är lika mycket som socker men tack vare sin omkring 180 gånger sötare smak används aspartam i mindre doser än socker. Aspartam kan ha en laxerande effekt vid överkonsumtion.
[redigera] Historik
Aspartam introducerades i livsmedelsindustrin år 1981 i USA, då under namnet Nutrasweet (ett handelsnamn som allt efter som försvunnit i och med utgående patent).
[redigera] Metabolism
När aspartam bryts ner i kroppen bildas metanol dvs. träsprit. För att sätta saken i perspektiv bör man dock tänka på att man från ett glas apelsinjuice får i sig långt mer metanol än ett glas aspartamsötad saft ger. I apelsinjuicen så är metanolen dock bunden i pektin [källa behövs] vilken hindar kroppen från att ta upp metanolen, så det är riskfritt att dricka juice. Huruvida befolkningen i allmänhet egentligen påverkas av den obundna metanolnedbrytningen av aspartam medför är omdebatterat och i nuläget oklart.
Vid nedbrytning bildas också den essentiella aminosyran fenylalanin; alla produkter som innehåller aspartam märks därför med texten "Innehåller en fenylalaninkälla". Det beror på existensen av en ärftlig sjukdom, fenylketonuri, som gör bäraren oförmögen att bryta ner fenylalanin.
[redigera] Användning
Aspartam är tillsatt i närmare 6000 livsmedel världen över, varav ca. 2000 i Europa. Substansen används som sockerersättning i bla. bordssötningsmedel, kakor, juicer, läskedrycker, saft, glass, konfektyr, halstabletter, tuggummi, mediciner med mera.
[redigera] Framställning
Vid framställning av aspartam används thermolysin.
[redigera] Debatten om risker
Substansen är en av världens mest dokumenterade, utredda och debatterade. Hälsoriskerna är omdiskuterade, och aspartam är både förespråkat och ifrågasatt. I juli 2005 publicerades resultaten av en italiensk studie där 1 800 råttor fick konsumera olika mängder av aspartam under hela sin livstid.[1] Studien visade en förhöjd förekomst av blod- och lymfcancer hos honråttor.[källa behövs] Den ökade cancerrisken märktes redan i den grupp råttor som endast fick en daglig dos av 20 mg aspartam per kilo kroppsvikt. EU:s högsta rekommenderade dagliga dos är 40 mg aspartam per kilo kroppsvikt. Läskedrycker sötade med aspartam får innehålla högst 600 mg/l, och i och med att många innehåller mindre, kan en person hålla sig under rekommenderat dagligt intag med maximalt fyra liter sötad dryck per dag om personen väger 60 kg.
Studien har i början av 2006 utvärderats av EFSA (europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten) med slutsatsen att aspartam inte ökar risken för cancer.[källa behövs] Livsmedelsverket instämmer i myndighetens slutsats i och med medlemskapet i EU, och dagens rekommendationer om aspartam ändrades därför inte.
Många kritiker hävdar dock att studierna förmodligen blivit påverkade av aspartamproducenterna och industrin.[källa behövs]
Enligt en studie som presenterades i Environmental Health Perspectives kan kontinuerlig konsumtion av aspartam leda till leukemi, lymfcancer och bröstcancer. FDA kommer att undersöka studien närmare och vill inte dra några snabba slutsatser förrän så skett.[2]
En annan akademisk studie i European Journal of Clinical Nutrition visar på ett möjligt samband mellan aspartam och nervskador i hjärnan[3].
I bland annat Japan är aspartam strängt förbjudet i alla livsmedelsprodukter med dessa studier som grund [4] men är dock tillåtet i läkemedel eftersom dessa inte faller under kategorin livsmedel.
Socialstyrelsen i Sverige anser att aspartam inte är farligt i måttliga doser.
[redigera] Referenser
- ^ http://www.efsa.europa.eu/EFSA/efsa_locale-1178620753812_1178620778934.htm EFSA
- ^ http://www.foxnews.com/story/0,2933,287123,00.html Fox News
- ^ http://foodqualitynews.com/news/ng.asp?id=84424 Review raises questions over aspartame and brain health FoodQuality News 3 april 2008
- ^ http://old.thejakartapost.com/yesterdaydetail.asp?fileid=20070109.H06
