Aspartam

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aspartam
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn N-(L-α-Aspartyl)-L-fenylalanin-metylester
Kemisk formel C14H18N2O5
Molmassa 294,3 g/mol
Utseende Vita kristaller
CAS-nummer 22839-47-0
SMILES [NH3+][C@@H](CC([O-])=O)C(N[C@@H](CC1=CC=CC=C1)C(OC)=O)=O
Egenskaper
Smältpunkt 246 °C
Kokpunkt - °C (sönderfaller)
Faror
NFPA 704

NFPA 704.svg

1
1
0
LD50 > 10 g/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Aspartam är ett sötningsmedel som används istället för socker i de flesta lightprodukter; ämnets E-nummer är E 951. Det marknadsförs som bordssötningsmedel bland annat under namnen Canderel och Equal (i USA) men ingår huvudsakligen i färdiga livsmedelsvaror.

Aspartam är ett proteinliknande ämne (en dipeptidester) som ger 4 kcal per gram. Det fullständiga namnet för substansen är aspartyl-fenylalanin-1-metylester.

Innehåll

[redigera] Egenskaper

Aspartam ger ingen kariespåverkan och inget blodsocker- eller insulinsvar. Ämnets energiinnehåll är fyra kilokalorier per gram, vilket är lika mycket som socker men tack vare sin omkring 180 gånger sötare smak används aspartam i motsvarande mindre doser än socker. Aspartam har, till skillnad från vissa andra sötningsmedel, inte någon laxerande effekt vid överkonsumtion.[källa behövs]

[redigera] Historik

Aspartam introducerades i livsmedelsindustrin år 1981 i USA, då under namnet Nutrasweet (ett handelsnamn som allt eftersom försvunnit i och med utgående patent).

[redigera] Metabolism

När aspartam bryts ner i kroppen bildas giftet metanol,[1] fenylalanin och asparaginsyra i små mängder.[2]

Vid nedbrytning bildas också den essentiella aminosyran fenylalanin. Personer med den ärftliga sjukdomen fenylketonuri kan inte bryta ner fenylalanin, varför alla produkter som innehåller aspartam märks med texten "Innehåller en fenylalaninkälla".

[redigera] Användning

Aspartam är tillsatt i närmare 6000 livsmedel världen över, varav ca. 2000 i Europa. Substansen används som sockerersättning i bl.a. bordssötningsmedel, kakor, juicer, läskedrycker, saft, glass, proteinpulver, konfektyr, halstabletter, tuggummi, mediciner med mera.

[redigera] Framställning

Vid framställning av aspartam används termolysin.

[redigera] Debatten om risker

Substansen är en av världens mest dokumenterade, utredda och debatterade.[enligt vem?] Hälsoriskerna är omdiskuterade, och aspartam är både förespråkat och ifrågasatt.[förtydliga] EU:s högsta rekommenderade dagliga dos är 40 mg aspartam per kilo kroppsvikt.[källa behövs] Läskedrycker sötade med aspartam får innehålla högst 600 mg/l, och i och med att många innehåller mindre, kan en person hålla sig under rekommenderat dagligt intag med maximalt fyra liter sötad dryck per dag om personen väger 60 kg.

Enligt en studie som presenterades i Environmental Health Perspectives kan kontinuerlig konsumtion av aspartam leda till leukemi, lymfcancer och bröstcancer.[3] FDA kommer att undersöka studien närmare och vill inte dra några snabba slutsatser förrän så skett.[4]

En annan akademisk studie i European Journal of Clinical Nutrition visar på ett möjligt samband mellan aspartam och nervskador i hjärnan.[5]

Socialstyrelsen i Sverige anser att aspartam inte är farligt vid konsumtion under gränsvärdet.[6]

[redigera] Se även

[redigera] Referenser

  1. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC387446/?tool=pmcentrez
  2. ^ Livsmedelsverket: Sötningsmedlet aspartam
  3. ^ http://www.foxnews.com/story/0,2933,287123,00.html Fox News
  4. ^ http://www.foxnews.com/story/0,2933,287123,00.html Fox News
  5. ^ http://foodqualitynews.com/news/ng.asp?id=84424 Review raises questions over aspartame and brain health FoodQuality News 3 april 2008
  6. ^ http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18471/2011-11-7.pdf

[redigera] Externa länkar

Personliga verktyg
Namnrymder
Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk