Aspen, Botkyrka kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Aspen
Insjö
Aspen på kartan över Stockholm
Red pog.svg
Aspen
Geografiskt läge
Land  Sverige
Län Stockholms län
Kommun Botkyrka kommun
Landskap Södermanland
Socken Botkyrka socken
Koordinater  
  WGS 84 59°13′40″N 17°48′12″E / 59.22778°N 17.80340°Ö / 59.22778; 17.80340 (Aspen, Botkyrka kommun)Koordinater: 59°13′40″N 17°48′12″E / 59.22778°N 17.80340°Ö / 59.22778; 17.80340 (Aspen, Botkyrka kommun)
  SWEREF 99 TM 6568780, 659967
Sjön Aspen med Ekholmens naturreservat
Sjön Aspen med Ekholmens naturreservat
Mått
Areal 1,41 km² [1]
Längd 3,5 km
Bredd 0,95 km
Höjd 18 m ö.h. [2]
Strandlinje 10,4 km [2]
Maxdjup 3,5 m [källa behövs]
Volym 1 840 000 m³ [källa behövs]
Flöden
Huvudavrinningsområde Norrströms huvudavrinningsområde (61000)
Utflöde Älvestaån
VattendragsID (VDRID) 656893-161749
Status[1]
Ekologisk status Solid green (80B682).svg God
Kemisk status (exkl. kvicksilver) Solid blue (52B4D0).svg God
   Miljöproblem[2]
Försurning Solid green (80B682).svg Nej
Övergödning Solid green (80B682).svg Nej
Miljögifter (exkl. kvicksilver) Solid green (80B682).svg Nej
Främmande arter Solid green (80B682).svg Nej
Flödesförändringar Solid green (80B682).svg Nej
Kontinuitetsförändringar Solid green (80B682).svg Nej
Morfologiska förändringar Solid green (80B682).svg Nej
Källa VISS (SE656832-161545)
Övrigt
SjöID 656832-161545
ID vattenförekomst SE656832-161545
Vattenytans ID (VYID) 656912-161408
Vattendistrikt Vattenmyndigheten Norra Östersjön (SE3)
Limnisk ekoregion Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjöns avrinningsområde, under 200 m ö.h.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID) 656896-161449
Namn Utloppet av Aspen
Areal 8,58 km²
Vattenytor 1,41 km²
Sjöprocent 16,43 %
Ackumulerad areal uppströms 8,57 km²
Biflödesordning 3
Utflöde Älvestaån
VattendragsID (VDRID) 656893-161749
Avstånd till havet 24 km
Medelhöjd 31 m ö.h.
Område nedströms 656891-161639
Källor [3][4][5]

Aspen är en insjö i Botkyrka kommun. Sedan början av 1950-talet är sjön delad i en nordlig och en sydlig del av vägbanken för Södertäljevägen (motorvägen E4/E20). Vid Aspen märks tre stora egendomar: Lindhovs gård med anor från 1600-talet, Skrävsta gård och Hågelby gård som uppfördes åren 1911-22 på initiativ av telefonfabrikören Lars Magnus Ericsson. Vid norra delen av Aspen ligger Hammarby prästgård och Asptunaanstalten. På en skogbeväxt halvö vid Aspens östra strand ligger Ekholmens naturreservat. Med undantag för den moderna Södertäljevägens ingrepp i norr är landskapet kring Aspen med gårdar, torp, vägar och åkerholmar är i stort sett oförändrat sedan 1800-talet.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Under stenåldern låg Aspen i det dåtida havet. Genom landhöjningen lyftes Aspen för 4000 år sedan ur bronsålderns hav. Det var en bra miljö och bronsålderns boplatser återfinns runt sjön, liksom gravrösen från den tiden. För ca. 1000 år sedan var området koloniserat och järnålderns gårdar låg vid sjön. Vid dagens ridskola fanns byn Skrävsta, på västra sidan om sjön vid Lindhov låg också en by och där Hågelby gård ligger idag fanns en tredje by med namn Hogslaby, där har man rekonstruerat en järnåldersby. Gravfält från denna tid är bevarade i hela området.

Norr om sjön ringlade Göta landsväg förbi, senare utbyggd till Riksväg 1. Nuvarande motorvägen E4/E20 drogs något längre söderut än den gamla färdvägen och delar Aspen i en mindre norra och en större södra del.

Lindhovs gård[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Lindhovs gård

Lindhovs gård ligger vid västra stranden av Aspen. Gården var ursprungligen ett gods med rötter från 1600-talet. Själva huvudbyggnaden restes möjligen på en 1600-tals grund. Dagens utseende härrör från 1700-talet. Det rör sig om en enplansbyggnad med brutet och valmat sadeltak flankerad av två flygelbyggnader. Liksom huvudbyggnaden är de timrade och gulmålade. I gårdsmiljön ingår även äldre arbetarbostäder samt flera ekonomibyggnader. Enligt Stockholms läns museum ingår Lindhov i ett större område av riksintresse.[6] Sedan år 2011 drivs Lindhov av socialpsykiatriska enheten på socialförvaltningen i Botkyrka.

Hågelby gård[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hågelby gård

Hågelby gård ligger vid sydöstra sidan av Aspen. Byggnader och parken tillkom under åren 1911-22 på initiativ av telefonfabrikören Lars Magnus Ericsson. Flera av gårdens byggnader konstruerades av armerad betong, som var en nyhet för Sverige. Huvudbyggnaden gestaltades i klassicistisk stil. Enligt en kulturhistorisk värdering och klassificering som utfördes år 2008 av Stockholms läns museum uppfyller de flesta byggnader kraven för "Särskild värdefull byggnad enligt kap 3 § 12 PBL". Idag är Hågelby Botkyrka kommuns folkpark.

Skrävsta gård[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Skrävsta gård

Skrävsta gård ligger strax norr om Hågelyb gård. Området har talrika fynd efter bosättningar från brons- och äldre järnåldern. Under yngre järnåldern hade bebyggelsen samlats vid Skrävsta bytomt och intilliggande Hågelby. Skrävsta gårds nuvarande läge intill Aspen daterar sig från 1944. Ekonomibyggnaderna disponeras numera av Botkyrka Ridsällskap och nyttjas som ridskola. Huvudbyggnaden är i privat ägo. Området kring Skrävsta och Hågelby har i stora drag bevarat odlingslandskapets utseende sedan mitten av 1600-talet och har av Stockholms läns museum klassificerats som riksintresse.

Bilder, gårdarna[redigera | redigera wikitext]

Naturstigen runt Aspen[redigera | redigera wikitext]

Runt sjöns södra del går en naturstig på 7½ km längd. Stigen leder förbi Hogslaby, Skrävsta, Ekholmens naturreservat, Lindhov och Hågelby. Längst i norr tangerar den motorvägen Södertäljevägen. Långa sträckor går leden över gångbryggor av trä, högt över sumpmarken. Längs stigen finns både omväxlande natur, grill- och rastplatser samt spår av människans mycket långa historia här.

Bilder runt Aspen[redigera | redigera wikitext]

Ekholmens naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Ekholmens naturreservat

Inte långt från Skrävsta gård, på en halvö i Aspen ligger Ekholmens naturreservat och ett Natura 2000-område. Här växer ett 60-tal stora ekar, varav hälften är flera hundra år gamla. I reservatet finns stora fladdermöss och många andra sällsynta djur- och växtarter. Ädellövskogen där ger en uppfattning om bronsålderns varma klimat. Den yttre delen av reservatet har tidigare varit slåtter- och betesmark. I och med reservatsbildningen ska åter djur få gå och beta därför ar området inhägnat. En mycket säregen skogstyp finner man vid Hasselbacken, mittemot Ekholmen, där finns en lövsumpskog av alar som växer på små öar i sumpmarken. Ljuset silar ner genom en "pelarsal" av grå stammar.

Bilder, Ekholmens naturreservat[redigera | redigera wikitext]

Delavrinningsområde[redigera | redigera wikitext]

Aspen ingår i delavrinningsområde (656896-161449) som SMHI kallar för Utloppet av Aspen. Medelhöjden är 31 meter över havet och ytan är 8,58 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Älvestaån som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 24 kilometer.[5] Avrinningsområdet består mestadels av skog (36 %), öppen mark (17 %) och jordbruk (25 %). Avrinningsområdet har 1,41 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 16,5 %. Bebyggelsen i området täcker en yta av 0,44 kvadratkilometer eller 5 % av avrinningsområdet.[4]

Historiska kartor[redigera | redigera wikitext]

Aspen på Topografiska corpsens karta, 1861 Aspen på häradsekonomiska karta, 1901.
Aspen på Topografiska corpsens karta, 1861
Aspen på häradsekonomiska karta, 1901.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012. 
  2. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!Vy_y_c.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  3. ^ ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  4. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  5. ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012. 
  6. ^ Länsstyrelsen i Stockholms län om Lindhovs gårds historia.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]