Astrid Väring

Från Wikipedia
Astrid Väring
Astrid Väring.
FöddAstrid Glas
15 december 1892[1]
Umeå[1], Sverige
Död22 mars 1978[2][1] (85 år)
Bromma församling[1], Sverige
BegravdBromma kyrkogård
Medborgare iSverige
Sysselsättningjournalist
ArbetsgivareVästerbottens-Kuriren
Noterbara verkRomanen I som här inträden
FöräldrarKarl Glas och Rosa Scharin
Redigera Wikidata

Astrid Väring, född Glas, 15 december 1892 i Umeå, död 22 mars 1978, var en svensk författare och journalist. Hon var den första att skildra Västerbotten och Umeå litterärt.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Väring var dotter till läroverksadjunkten Karl Glas och Rosa Scharin, tillhörande släktkomplexet Unander-Scharin. Hon var gift 1919–1938 med läroverksadjunkt Eugen Väring och 1947–1954 med byråassistent Martin Öhman.

Det var som kulturjournalist vid Västerbottens-Kuriren som Väring 1916 började sitt yrkesverksamma liv, under pseudonymen Rita. Tidningen liksom dess chefredaktör Gustav Rosén representerade en radikal arbetarvänlig linje inom den frisinnade rörelsen. Förutom recensioner skrev hon om sociala frågor, särskilt om fattigdomen i barnfamiljer. 1919 lämnade hon tjänsten och flyttade med sin make till Vänersborg.

Värings författarskap kom att kretsa mycket kring omständigheter i hennes familj och närmiljö. Två av hennes tre systrar blev psykiskt sjuka i tidig ålder, något som uppfattades som en stor skam av föräldrarna som försökte hålla detta hemligt, vilket var svårt då familjen var så känd i hemstaden. Ovanligt nog för en kvinna i hennes samtid hade hon fått studera, vilket endast kunde ske genom att hon flyttat till Stockholm 1910, där hon gick på Högre lärarinneseminariet. I stället för att ägna sig åt läraryrket, började hon skriva skönlitteratur. Hennes debutroman I rang med husets katt (1924) tillkom under en tid, då hon hade en tillfällig anställning i Falköping.

Den övriga produktionen utspelar sig ofta i Västerbotten och bygger på berättelser från den egna släkten. Hennes andre make led liksom hennes systrar av psykisk ohälsa och vistades tidvis på mentalsjukhus. Erfarenheterna resulterade i romanen I som här inträden (1944), som senare filmatiserades med samma titel med Georg Rydeberg i huvudrollen. Därmed blev hon känd även utanför Västerbotten. Romanen ledde även till ett personligt engagemang för mentalpatienter och hon tog initiativ till föreningen De psykiskt sjukas väl. På så vis blev hon en framträdande representant för kritiken mot det medicinska etablissemanget. De två följande romanerna: Du skall icke dräpa (1946) och Föranleder ingen åtgärd (1947), byggde på berättelser hon blivit delgiven genom brev och kontakter i samband med I som här inträden. Hon väckte där den komplicerade frågan om straffrihet för psykiskt sjuka brottslingar. Hon skrev även stridbara inlägg i rikspressen.

Romanerna gav Väring en framträdande position i Stockholms kulturliv. Under andra världskriget blev en väninna utpekad som nazist, vilket berörde Väring mycket hårt och även hon själv misstänktes vara nazist. I brev har hon tillbakavisat dessa anklagelser. Hon trodde själv att en politisk komplott låg bakom många av de intriger hon upplevde i kulturlivet. Med åren tappade hon sin läsekrets och den sista romanen refuserades av förlaget.

Astrid Väring är begravd på Bromma kyrkogård.[3]

Stil och mottagande[redigera | redigera wikitext]

Väring är den första som skildrat Västerbotten och Umeå skönlitterärt. I estetiskt avseende hade hon inga modernistiska ambitioner och sökte inte vara formmässigt originell. I fokus står berättelserna och samhällsfrågorna och hennes verk brukar definieras som tendensromaner och bygderomaner. De flesta är till formen relationsdramer, varför hon hade svårt att bli accepterad av den kulturella eliten och hon hade mestadels kvinnliga läsare. Väring har analyserats i en doktorsavhandling av Karin Edlund 2003.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • I rang med husets katt. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1924. Libris 1883308 
  • Frosten : skildring från 1860-talets Västerbotten. Stockholm: Norstedt. 1926. Libris 31197 
  • Vintermyren : berättelse. Stockholm: Norstedt. 1927. Libris 1337722  - Tysk översättning: Das Wintermoor (1929)
  • Marja : berättelse från fjället. Stockholm: Norstedt. 1928. Libris 2309727  - Tysk översättning: Marja : eine Erzählung aus dem schwedischen Hochland (1930). - Nederländsk översättning: Marja (1931)
  • Vådeld : noveller. Stockholm: Norstedt. 1930. Libris 1337723 
  • Manuel. 1-2. Stockholm: Norstedt. 1931-1933. Libris 2098695 
  • Skeppet Viktoria : noveller. Stockholm: Norstedt. 1932. Libris 1365729 
  • Utanför : dikter. Stockholm: Norstedt. 1933. Libris 1365731 
  • Släkten : roman. Stockholm: Norstedt. 1934. Libris 1365730 
  • Ett skepp kommer lastat : roman. Släkten ; 2. Stockholm: Norstedt. 1935. Libris 1365728  - Nederländsk översättning: Een schip komt geladen (1942)
  • Känner du väl det land? : roman. Släkten ; 3. Stockholm: Norstedt. 1936. Libris 1381930  - Nederländsk översättning: Kent gij het land ... (1954)
  • Härmfågeln : roman. Släkten ; 4. Stockholm: Norstedt. 1939. Libris 1381929  - Nederländsk översättning: De spotvogel (1954)
  • Längtan heter vår arvedel. Stockholm: Hökerberg. 1941. Libris 1456647  - Nederländsk översättning: Ons erfdeel (1953)
  • Katinka. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1942. Libris 1456645  - Nederländsk översättning: Katinka (1943). - Dansk översättning: Katinka (1943). - Finsk översättning: Kasakat tulevat yli Pohjanlahden (1943). - Fransk översättning: Jolie Katinka (1950)
  • I som här inträden ... Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1944. Libris 758020  - Dansk översättning: I som træde herind ... (1946)
  • Du skall icke dräpa. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1946. Libris 677353 
  • Trollkona : roman från fjället på 1830-talet. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Geber. 1956. Libris 899604 

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Ernest Raymond: Miraklet i Bredon (The Mirachle of Brean) (Hökerberg, 1940)
  • Ernest Raymond: Floden (A Song of the Tide) (Hökerberg, 1941)
  • Harold Dearden: Vår osäkra värld (Time and Chance) (Hökerberg, 1941)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter
  1. ^ [a b c d] läst: 26 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ FemBios databas, Astrid Vaering, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SvenskaGravar

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Astrid_Väring&oldid=54227373”