Astronomiskt ur
Astronomiskt ur, ur som användes för astronomiska iakttagelser.
Uret kallas stjärntidsur eller medeltidsur allteftersom det är ställt för att ange sann stjärntid eller medelsoltid. På grund av fixstjärnornas acceleration drar sig ett stjärntidsur under loppet av ett medeltidsdygn 3 minuter och 56,6 sekunder före ett medeltidsur.
På de medeltida astronomiska uren som ännu finns kvar i många av de större städerna i Europa kan man, förutom lokal tid, oftast se solen och huvudplaneternas lägen i ekliptikan samt månfasen.
Innehåll |
Kopplingsur[redigera]
Astronomiskt ur kan även innebära ett kopplingsur som sluter eller bryter elektrisk ström i samband med solens upp- och nedgång. Digitala astronomiska kopplingsur programmeras i allmänhet med koordinaterna för den plats där de används och anpassar därmed kopplingsfunktionen exakt efter tiderna för solens upp- och nedgång lokalt. Det främsta användningsområdet är automatisk tändning och släckning av gatubelysning och annan belysning.
Källor[redigera]
- Astronomiskt ur i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1904)
- Astronomiskt ur i Nationalencyklopedin
Se även[redigera]
Vidare läsning[redigera]
- Lone Mogensen (red), Det underbara uret i Lund, Historiska media, 2008
Externa länkar[redigera]
- Lennart Lundmark: När tiden blev mekanisk, Populär Historia, nr 4, 1995
