Atlantpingvin
| Atlantpingvin Status i världen: Starkt hotad[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Underklass | Neognathae |
| Ordning | Pingvinfåglar Sphenisciformes |
| Familj | Pingviner Spheniscidae |
| Släkte | Eudyptes |
| Art | Atlantpingvin E. moseleyi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Eudyptes moseleyi | |
| Auktor | Mathews & Iredale, 1921 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Eudyptes chrysocome moseleyi | |
Atlantpingvin[2] (Eudyptes moseleyi) är en starkt hotad art av pingviner och en av de arter som lever längst norrut.[3]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Atlantpingvinen är en 55 centimeter lång pingvin med röda ögon, vit undersida och skiffergrå ovansida. Den har karakteristiska mycket långa och starkt gula ögonbryn som slutar i långa gula plymer bakom ögonen. Ovansidan av huvudet har spetsiga svarta fjädrar. Den närbesläktade klipphopparpingvinen har bredare ögonbryn och ännu längre plymer.[1]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Fågeln förekommer i den tempererade delen av södra Atlanten och Indiska oceanen och häckar där på sju öar mellan 37° och 40° sydlig bredd. 85% av populationen finns i Atlanten i ögruppen Tristan da Cunha samt närliggande Gough Island. Resterande 15% häckar på öarna Saint Paul och Amsterdamön i södra Indiska oceanen. Den har tillfälligt setts i Falklandsöarna samt i Sydafrika.[1]
Tidigare betraktades atlantpingvin vara en underart till klipphopparpingvin, (E. chrysocome), men urskiljs nu allmänt som egen art efter studier.[4][5]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Atlantpingviner lever huvudsakligen av kräftdjur, i synnerhet krill, men intar också bläckfisk. Även fisk ingår i födan, framför allt när ungarna har fötts. Den är opportunistisk i sitt födosökande och nyttjar olika områden under och efter häckningstid.[1]
Vuxna fåglar anländer till häckningskolonierna i slutet av juli och augusti. I Atlanten kan den häcka i olika typer av miljöer, från stenströdda stränder på Gough Island och Tristan da Cunha till grästuvor (huvudsakligen Spartina arundinacea) på Nightingale, Alex (Middle) och Inaccessible. I Indiska oceanen häckar den i sluttande terräng från havsnivå till 170 meter över havet.[1]
Status[redigera | redigera wikitext]
IUCN kategoriserar arten som starkt hotad på grund av att den minskar kraftigt i antal.[1] Enligt de senaste uppskattningarna består världspopulationen av till drygt 200 000 par.[1]
Namn[redigera | redigera wikitext]
Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Henry Nottidge Moseley (1844-1891), brittisk zoolog och upptäcktsresande.[6]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c d e f g] Birdlife International 2020 Eudyptes moseleyi . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 20 januari 2021.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
- ^ Jouventin, P., R.J. Cuthbert, and R. Ottvall (2006) Genetic isolation and divergence in sexual traits: evidence for the northern rockhopper penguin Eudyptes moseleyi being a sibling species Mol. Ecol. 15, 3413-3423.
- ^ Banks, J., A. Van Buren, Y. Cherel, and J.B. Whitfield (2006) Genetic evidence for three species of rockhopper penguins Eudyptes chrysocome, Polar Biol. 30, 61-67.
- ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör atlantpingvin.
Wikispecies har information om atlantpingvin.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|