August Östergren

Från Wikipedia
Se även August Östergren (agronom)
August Östergren
Född28 maj 1832[1][2]
Svarttorps församling[1][2], Sverige
Död22 oktober 1914[2][3] (82 år)
Engelbrekts församling[2][3], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet[2][5]
SysselsättningPolitiker[6][2], ämbetsman[5], jurist, domare
Befattning
Andrakammarledamot, Stockholms stads valkrets (1874–1876)[2][5]
Justitieråd i Högsta domstolen (1876–1889)[7][2][5]
Sveriges justitieminister
Regeringen Åkerhielm och Regeringen Boström I (1889–1896)[8][2][5]
Förstakammarledamot, Gotlands läns valkrets (1890–1898)[6][2][5]
Politiskt parti
Första kammarens protektionistiska parti ()[2]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Uppsala universitet
Redigera Wikidata

August Östergren, född 28 maj 1832 i Svarttorp, död 22 oktober 1914 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, jurist och politiker; han var justitieminister 1889–1896.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

August Östergren var son till sergeanten Jakob Ludvig Östergren och Christina Jaensdotter. Han studerade vid Lunds universitet, där han tog kameralexamen och hovrättsexamen. 1863 blev han assessor i Göta hovrätt, tre år senare revisionssekreterare, och därefter chef på olika avdelningar vid Civildepartementet och Justitiedepartementet. 1876–1889 var han justitieråd, och 1896–1899 president i Kammarrätten.

Som politiker var Östergren ledamot av andra kammaren 1874–1876, invald i Stockholms stads valkrets och var ledamot av första kammaren 1890–1898, invald i Gotlands läns valkrets. Den 12 juni 1889 till 5 februari 1896[9] var han justitieminister, och blev känd för sin till ytterlighet drivna konservatism i frågor som rösträtten och unionsfrågan. På grund av meningsskiljaktigheter med statsminister Erik Gustaf Boström avgick han från posten 1896.

Han var juris hedersdoktor vid Uppsala universitet.

År 1864 gifte han sig med Hildegard Amalia Hessle. De är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska män och kvinnor, del 8, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1955, s. 546f

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Svarttorps kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00357/C/2 (1800-1856), bildid: C0023180_00136, sida 256, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 20 mars 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 198, Östergren i Stockholm; August, läst: 10 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Engelbrekts kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/6003/F I/2 (1911-1914), bildid: 00017526_00123, sida 120, död- och begravningsbok, s. 120, läs onlineläs online, läst: 19 maj 2023, ”129.okt,22,1,,Östergren August President Floragatan 14 änkling, 1832, 28/5....arteriosclerosis”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, Östergren, August, läs online, läst: 19 maj 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e f] Nordisk familjebok : Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon, vol. 34, 1922, s. 205, Östergren, August, ämbetsman, f. 28 maj1832 i Svarttorp, läs onlineläs online, läst: 19 maj 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Svenskt porträttgalleri : V. Riksdagen 1896, s. 24, 49. August Östergren, läs online, läst: 10 mars 2022.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, Östergren, August, f. 1832 i Svarttorp Jönköpings län, Justitieråd, läs onlineläs online, läst: 19 maj 2023.[källa från Wikidata]
  8. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, Östergren, August, f. 1832 i Svarttorp Jönköpings län, Statsråd, läs onlineläs online, läst: 19 maj 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ Almanack för alla.. Stockholm: Norstedt. 1912. Libris 423201 , s. 59

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Axel Örbom
Sveriges justitieminister
1889–1896
Efterträdare:
Ludvig Annerstedt