August Palmér

Från Wikipedia
Agnar August Palmér
August Palmér.
Född17 januari 1871
Adolf Fredriks församling i Stockholm
Död9 april 1953 (82 år)
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragArkitekt
MakaMaria Sofia Lindbom
(gift till 1904; skild)
Vilma Skillt
(gift 1905–1953; hennes död)
SläktingarPer Palmér (son)
Peter Palmér (sonson)
Palmérs båda byggnader, som flankerar infarten till Tysta gatan.

Agnar August Palmér, född 17 januari 1871 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, död 9 april 1953 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm,[1] var en svensk arkitekt.[2][3]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Palmér studerade 1892–1897 vid Tekniska Skolan, samtidigt som han praktiserade som dekorationsmålare. Studierna fortsatte 1902–1905 vid Kungliga tekniska högskolan, med påföljande studieresor till Danmark 1917, Tyskland 1921 och Frankrike 1922. År 1902 anställdes han på arkitektkontoret Hagström & Ekman.[4] Efter att kontoret upplösts 1918 bedrev han egen verksamhet och ritade bland annat i tjugotalsklassisk stil bostadshus på Wittstocksgatan 12 (1923), Tysta gatan 11–Lützengatan 12 (1925),[5] Tysta Gatan 18–Lützengatan 14 (1926) på Östermalm i Stockholm.[6]

Han var under en period gift med Maria Sofia Lindbom (1866–1939) och därefter från 1905 till sin död med Vilma Skillt (1874–1953).[7][1] Tillsammans med den senare hustrun fick han dottern Regina 1906 och sonen Per 1911.[7] Dottern Regina Palmér fick i äktenskap med fotografen Louis Huch dottern Aina Palmér som grundade Agnar August Palmérs stiftelse. Sonen Per Palmér blev byggnadsingenjör och far till skådespelaren Peter Palmér.[8]

Förteckning över uppförda byggnader i Stockholm (urval)[redigera | redigera wikitext]


Fastighet

Gata

Byggnadsår
Furiren 15 Tysta gatan 18 / Wittstocksgatan 8 1926-27
Furiren 17 Wittstocksgatan 12 1922-23
Musketören 1 Tysta gatan 11 / Lützengatan 12.[9] 1923-25
Vattuormen 27 Jakob Westinsgatan 7 1925-27
Vattuormen 30 Jakob Westinsgatan 8 1925-26
Vedbäraren 20 Grevgatan 68 1924-25

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 8: 1830-2020. Sveriges släktforskarförbund. 2021 
  2. ^ Agnar August Palmér, svenskagravar.se.
  3. ^ Stiftelsen Arkitekt Agnar August Palmérs Minne.
  4. ^ Hall Thomas, red (1981). Stenstadens arkitekter: sju studier över arkitekternas verksamhet och betydelse vid utbyggnaden av Stockholms innerstad 1850-1930. Stockholm: Akademilitt. sid. 107. Libris 7640977. ISBN 9174101404 
  5. ^ Bedoire, Fredric (2012). Stockholms byggnader: arkitektur och stadsbild (Omarb. och ny version). Stockholm: Norstedt. sid. 190, 248. Libris 12348272. ISBN 9789113036526 
  6. ^ Stockholms Stadsmuseum - Byggnadsinventering Arkiverad 3 januari 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ [a b] Rotemannen 2 (Version 2.0). Stockholm: Stadsarkivet. 2015. Libris 18750450 
  8. ^ PALMER, PER A, direktör, Sthlm i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 861.
  9. ^ Brf Musketören, musktören1.se.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bedoire, Fredric (2012). Stockholms byggnader: arkitektur och stadsbild (Omarb. och ny version). Stockholm: Norstedt. sid. 190, 248. Libris 12348272. ISBN 9789113036526 
  • Hall Thomas, red (1981). Stenstadens arkitekter: sju studier över arkitekternas verksamhet och betydelse vid utbyggnaden av Stockholms innerstad 1850-1930. Stockholm: Akademilitt. sid. 107. Libris 7640977. ISBN 9174101404 
  • Paulsson, Thomas (1994). Den glömda staden: svensk stadsplanering under 1900-talets början med särskild hänsyn till Stockholm : idéhistoria, teori och praktik ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Stockholmia. sid. 108 (bild). Libris 8369506. ISBN 9170310459 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]