August Stramm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
August Stramm
Stramm.jpg
Född 29 juli 1874
Münster, Westfalen, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död 1 september 1915 (41 år)
"Slaget vid Horodec" (David Gorodok, Tsarryssland)
Yrke Postinspektör, dramatiker, poet
Nationalitet Kejsardömet Tyskland Tysk
Språk Tyska
Verksam 1904-1915
Genrer drama, poesi, essä, brev
Make/maka Else Krafft (1902-1915)
Barn Ingeborg och Helmuth

August Albert Bernhard Stramm, född 29 juli 1874 i Münster, död 1 september 1915 i Schlacht bei Horodec (Slaget vid Horodec, nuvarande Davyd-Haradok (Давыд-Гарадок), öster om Kobryn, Brests oblast, Vitryssland), var en expressionistisk dramatiker och nyskapande poet från Westfalen i det preussiska kejsardömet Tyskland. Han finns ännu inte representerad med något verk på svenska (2014).

Liv[redigera | redigera wikitext]

Stramm växte upp i en katolsk familj i Münster, Düren, Eupen och Aachen som son till Gottfried Michael Stramm och Anna Maria, född Heise. Hans far var en före detta yrkessoldat som gjorde civil karriär inom Postverket, vilket bland annat innebar att familjen flyttade från plats till plats.[1] 1893 tog August Stramm studenten vid kungliga Kaiser Wilhelms Gymnasium i Aachen (nuvarande Einhard Gymnasium). För sin far, som nu var övertelegrafassistent och ledningsrevisor, fick han inte studera teologi utan måste - motvilligt - söka sig till Postverket. Stramm fick anställning där och blev snart postsekreterare. Med vissa avbrott bodde han åren 1897-1905 i Bremen, de tre första åren verksam inom Sjöposttjänsten mellan kejsardömet och USA, på oceanångarrutten Bremen/Hamburg-New York. Längre fortbildningsuppehåll i USA förekom, liksom föreläsningar i olika ämnen vid Post- och telegrafskolan i Berlin. 1902 ledde detta till en examen inom förvaltningen. Den 9 november samma år gifte han sig med Else Krafft (1877-1947).[2] 1903 och 1904 föddes barnen Ingeborg och Helmuth. 1905 bosatte sig familjen i Berlin, där Stramm studerade vid sidan av arbetet. 1909 promoverades han vid Universität Halle-Wittenberg; ämnet för hans avhandling var ett enhetligt världsporto. Samma år befordrades Stramm till postinspektör.

August Stramm, 1915.

Stramm hade 1896-97 gjort militärtjänst som ettårs-frivillig.[3] När krig förklarades i augusti 1914 blev han inkallad som kapten för reservstyrkor inom Badens armé, infanteriregemente 110, stationerat bakom fronten vid Oberrhein i Alsace. I januari 1915 blev han kompanichef för den nybildade 82 reservdivisionens infanteriregemente 272. Detta regemente stred i ett ställningskrig vid Chaulnes (Somme) på västfronten. I slutet av februari 1915 tilldelades Stramm Järnkorset av andra klassen. I april kom han tillsammans med sitt regemente till östfronten och deltog i Slaget om Gorlice-Tarnów i början av maj. Den 19 maj utsågs han till bataljonskommendör och fick efter flera framgångsrika slag motta ett österrikiskt-ungerskt förtjänstkors, men stupade under Slaget vid Horodec, den 1 september 1915. Han sköts i huvudet under ett anfall mot ryska ställningar i Pripjatträsken vid floden Prypjats kanalförbindelse med Västra Bug, den så kallade Dnepr-Bugkanalen. Han begravdes dagen efter på en kyrkogård i det närliggande lilla judiska samhället som på ryska heter David Gorodok, på tyska Horodec, på vitryska Davyd-Haradok.

August Stramms grav, där även sonen Helmuth vilar, finns sedan 1920-talet på Südwestkirchhof Stahnsdorf i södra Berlin.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Stramms första litterära verk blev till 1904, dramat Die Bauern.[4] I dramer som Rudimentär (1910) och Die Haidebraut (1914) sägs han ha nått fram till en egen ton. I dessa knöts naturalistiska teman samman med språkexperiment. Märkbart påverkad av den italienska futurismen skrev han nu även dikter som blev vägvisande för expressionismen. Han deformerade ordformer och syntax och monterade ihop nya språkelement. Genom dessa arbeten kom Stramm i kontakt med Herwarth Walden, den mångsidige utgivaren av tidskriften Der Sturm, med vilken han snart blev nära vän. Möjligheten att äntligen publiceras i en ansedd tidskrift och överhuvudtaget få erkännande utlöste Stramms sista och mest produktiva period av skapande, vilken framför allt kännetecknas av hans krigsdikter. Dessa publicerades i Waldens tidskrift från 1914 och fram till dess Stramm stupade. 1919 samlades de i boken Tropfblut. Gedichte aus dem Krieg.

Diktexempel[redigera | redigera wikitext]

Stramms stil var överraskande och ny. Den utmärkte sig genom att fullständigt strunta i såväl traditionella lyriska former som grammatik och språk. Texter som Patrouille har till exempel ett enkelt språk, reducerat till mestadels substantiv med inslag av neologismer.[5]

Patrouille
Die Steine feinden
Fenster grinst Verrat
Äste würgen
Berge Sträucher blättern raschlig
Gellen
Tod.

Patrull
Stenarna fientligar
Fönster flinar svek
Grenar stryper
Berg Buskar bläddrar prassligt
Gäll
Död.

Genom sin knapphet, hårdhet och de långt gångna språkexperimenten avtecknar sig Stramms dikter tydligare än dikter av andra, tidiga expressionister som exempelvis Georg Heym och Theodor Däubler. Medan de senare mestadels ännu var tydligt påverkade av den litterära neoromantikens jugendstil (1890-1915) och symbolismens ännu kvardröjande litteratur, satte Stramms språkmontage fart mot det moderna bortom horisonten. De sönderhackade rytmerna, meningarnas och ordens fragmentariska karaktär gör dessutom Stramms dikter till övertygande lyriska vittnesbörder från världskriget. Knappt någon annan författare lyckades ge en lika passande form åt de helt nya erfarenheter som den vardagliga fasan i detta första maskinkrig väckte.

Redan efter de första publiceringarna i Sturm tog unga författare intryck av Stramms stil, däribland Kurt Heynicke, Walter Mehring och Kurt Schwitters. Även på den expressionistiska prosan av exempelvis Alfred Döblin hade Stramms språkliga stil inflytande. Till senare läsare av Stramm hör bland andra Arno Schmidt, Gerhard Rühm och Ernst Jandl.

Verk utgivna medan Stramm levde[redigera | redigera wikitext]

Herwarth Walden drev även ett förlag under samma namn som tidskriften Der Sturm. På detta förlag gav han ut en samling med 31 kärleksdikter och flera av Stramms dramer (enaktare) medan författaren ännu levde.

Dramer
  • Sancta Susanna (1913)
  • Rudimentäre (1914)
  • Die Haidebraut (1914)
  • Erwachen (1914)
  • Kräfte (1915)
Dikter
  • Du. Liebesgedichte (1915)

Verk postumt utgivna[redigera | redigera wikitext]

Dramer
  • Die Bauern
  • Der Gatte
  • Die Unfruchtbaren
  • Geschehen
Prosastycken
  • Der Letzte
  • Warten
Dikter
  • Die Menschheit
  • Vorfrühling
  • Weltwehe
  • Tropfblut. Gedichte aus dem krieg
  • Frostfeuer
August Stramms handstil.

Tonsättningar[redigera | redigera wikitext]

  • Milton Babbitt: DU: song cycle for soprano and piano; [text: August Stramm, Du (Liebesgedichte) (1915)], (Hillsdale, N.Y. : Boelke-Bomart, 1957), tyska 11 s. [musiktryck: International contemporary series]
  • Paul Hindemith: Sancta Susanna: ein Akt: Op. 21. (Mainz : Schott, 1921), tyska, 40 s. Libretto: August Stramm, efter hans enaktare Sancta Susanna (1912-13) [musiktryck]. Uruppfördes 26 mars 1922 på Opernhaus i Frankfurt. Operan utgör tredje och sista delen i en operatriptyk som byggde på expressionistiska teaterpjäser. Första delen är Mörder, Hoffnung der Frauen (op. 12) med libretto av Oskar Kokoschka, andra delen är Das Nusch-Nuschi (op. 20) med libretto av Franz Blei.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Samlingsutgåvor[redigera | redigera wikitext]

  • René Radrizzani (red.): August Stramm. Das Werk. Lyrik und Prosa (Limes Verlag, Wiesbaden, 1963)
  • J.D. Adler and J.J. White: August Stramm: Kritische Essays und unveröffentlichtes Quellenmaterial aus dem Nachlaß des Dichters [6] (Erich Schmidt Verlag, Berlin, 1979) ISBN 978-0-85457-078-2
  • M. Trabitzsch (red.): Briefe an Nell und Herwarth Walden (Berlin, 1988)
  • Jeremy Adler (red.): Alles ist Gedicht. Briefe, Gedichte, Bilder, Dokumente (Arche-Verlag, Zürich 1990) ISBN 3-7160-2068-0
  • Jeremy Adler (red.): Die Dichtungen. Sämtliche Gedichte, Dramen, Prosa (Piper, München, 1990) ISBN 3-492-10980-2
  • Jörg Drews (red.): August Stramm. Gedichte. Dramen. Prosa. Briefe. (Stuttgart, 1997)

Sekundärlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Elmar Bozzetti: Untersuchungen zu Lyrik und Drama August Stramms. (München, 1961)
  • Joseph L. Brockington: Vier Pole expressionistischer Prosa : Kasimir Edschmid, Carl Einstein, Alfred Döblin, August Stramm (Lang, New York, 1987) ISBN 0-8204-0422-5
  • Kristina Mandalka: August Stramm - Sprachskepsis und kosmischer Mystizismus im frühen zwanzigsten Jahrhundert. (Herzberg, 1992)
  • Lothar Jordan (red.): August Stramm. Beiträge zu Leben, Werk und Wirkung. (Bielefeld 1995)
  • Enno Stahl: Anti-Kunst und Abstraktion in der literarischen Moderne (1909-1933). (Frankfurt/Main, 1997) [= Forschungen zur Literatur- und Kulturgeschichte 61] (Kap. 4: Die Wortkunst des STURM-Kreises)
  • Georg Philipp Rehage: "Wo sind Worte für das Erleben" : die lyrische Darstellung des Ersten Weltkrieges in der französichen und deutschen Avantgarde (G. Apollinaire, J. Cocteau, A. Stramm, W. Klemm) (Winter, Heidelberg, 2003) ISBN 3-8253-1352-2
  • Petra Jenny Vock: "Der Sturm muß brausen in dieser toten Welt" - Herwarth Waldens 'Sturm' und die Lyriker des 'Sturm'-Kreises in der Zeit des Ersten Weltkriegs. (WVT, Trier 2006) ISBN 978-3-88476-825-9 (Kap. III: Der Erste Weltkrieg in der Dichtung des Sturm, 1. August Stramm, s. 196-258)

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Uppgifter hämtade från Bibliothek Westfalica
  2. ^ Else Krafft lärde känna August Stramm i Berlin 1899. Hon var dotter till Edmund Krafft, redaktör för den ansedda berlintidningen Vossische Zeitung, där Stramm 1903 skulle publicera sitt första alster, en uppsats om utvandring, kallad Auswanderer!. Else Krafft publicerade genom åren själv dikter, artiklar och böcker under pseudonymen Isolde Leyden.
  3. ^ Einjährig-Freiwilliger (ettårsfrivillig) var en preussisk värnpliktsform. Genom att frivilligt göra värnplikten under ett år kunde personer med högre examen bli officerare inom sitt truppslag.
  4. ^ "Bönderna". Dramat omarbetades året därpå och kandiderade då utan framgång till priset Volksschillerpreis. Uppgift från zenos "Biographie".
  5. ^ För en utförlig tolkning av dikten Patrouille, se denna tyska webbplats.
  6. ^ Utgiven i samband med hundraårsdagen av Stramms födelse och samtidigt ett internationellt symposium i London kring hans verk.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]