Augusta Löwenhielm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Christina Augusta von Fersen (Amalia Lindegren, 1844)

Christina Augusta Löwenhielm (född von Fersen), född den 10 mars 1754, död den 8 april 1846 i Stockholm, var en svensk hovdam (statsfru) och älskarinna till den blivande Karl XIII. Hon är känd som en av "de tre gracerna" vid det gustavianska hovet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Augusta var dotter till överhovjägmästaren Carl Reinhold von Fersen och Charlotta Sparre, sondotter till Hans von Fersen, brorsdotter till Axel von Fersen d.ä. och kusin till Axel von Fersen d.y.. Fadern var bror till hattarnas partiledare och "känd som en av sin tids elegantaste och mest levnadsglade kavaljerer" och modern hade med sin skönhet gjort succé vid det franska hovet i Versailles då hon medföljde sin släkting, Carl Gustaf Tessins fru Ulla till Frankrike. Hon var från 1770 gift med greve Fredrik Adolf Löwenhielm.

Augusta var från 1771 hovfröken och från 1777 statsfru hos drottning Sofia Magdalena. Hon var en välkänd gestalt vid det gustavianska hovet, känd som en av de "tre gracerna"; en trio vackra hovdamer uppkallade efter behagets och glädjens gudinnor i den grekiska mytologin, uttryckt av Johan Henric Kellgren i dikten "Gracernas döpelse". Förutom Augusta bestod dessa av hennes syster Ulla von Höpken och Lovisa Meijerfeldt. Hennes mor hade under sin tid i Paris undervisats i dans av ballerinan Marie Sallé, en konst som hon sedan lärde ut till Augusta och Ulla, som blev kända för sina färdigheter i dans vid hovets amatörteater. Bland de mest framstående medlemmarna i Gustav III:s amatörteater räknas Caroline Lewenhaupt, Carl von Fersen, Hedvig Ulrika De la Gardie, Nils Barck, Maria Aurora Uggla, Otto Jacob von Manteuffel Zöge, Bror Cederström samt systrarna Ulla von Höpken och Augusta Löwenhielm[1] Hon väckte uppseende för sina kläder och uppträdde annandag jul 1779 i egendesignad nationaldräkt: "en röd satins robe, garnerad med foderveck, till densamma en vit kjortel, broderad med guld och silver samt målade hermeliner".

Augusta inledde troligen ganska snart efter sin anställning vid hovet ett förhållande med hertig Karl. Hennes make var vid denna tid stationerad som diplomat i Dresden. I samband med Karls giftermål med Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp ägde ett kortare uppehåll i förhållandet rum, då Augusta skickades utomlands till sin make i Dresden. Karl och Augusta återupptog förhållandet då Augusta återvände till Sverige 1776, och det varade sedan fram till ungefär sommaren 1777. Förhållandet bröts på Augustas inittativ eftersom hon hade blivit förälskad i Hans Henrik von Essen, med vilken hon inledde en relation 1778.[2]

Augusta Löwenhielm beskrivs som snäll och vänlig person och enligt Hedvig Elisabet Charlotta sade hon aldrig ett ont ord om någon. I Hedvig Elisabet Charlottas berömda dagbok beskrivs hon: "Hon är onekligen förtjusande, hennes ansiktsdrag äro behagliga, hennes utseende tilltalande, och i stor toalett är hon riktigt ståtlig, ehuru hon kanske är litet för fetlagd. Ni skulle ha sett hur alla människor tittade på mig, jag försökte därför att se alldeles likgiltig ut, ehuru jag verkligen var mycket nyfiken".

Augustas och Fredrik Adolfs äktenskap var olyckligt och även sedan affären med hertig Karl tagit slut fortsatte Augusta (enligt Svenskt biografiskt lexikon) att utmärka sig för "sin erotiska fördomsfrihet". Hedvig Elisabet Charlotta nämner exempelvis vid ett tillfälle i sin dagbok Augustas relation med baron von Essen: "Det hände nämligen härom dagen, att grevinnan Löwenhielm kom något för sent till middagen, sedan vi redan suttit mer än en kvarts timme till bords, och att olyckligtvis baron von Essen kom in samtidigt. Detta sammanträffande föreföll oss alla, som kände till den förbindelse, som är dem emellan, ganska komiskt, och somliga kunde ej avhålla sig från ett småleende."

Augusta Löwenhielm lämnade hovet med sin syster Ulla von Höpken sedan deras mor förlorat sin position där 1795. Under slutet av sitt liv levde hon betydligt stillsammare och ägnade sig åt andakt och välgörenhet.

Barn i äktenskapet[redigera | redigera wikitext]

Barn med Karl XIII[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göran Alm och Rebecka Millhagen: Drottningholms slott. Bd 2, Från Gustav III till Carl XVI Gustaf / [utgiven] i samarbete med Kungl. Hovstaterna och Statens fastighetsverk (2010)
  2. ^ Alma Söderhjelm (1945). Gustav III:s syskon. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. 23033 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gustaf Elgenstierna: Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band 2 (Stockholm 1926)
  • Ulf Sundberg: Kungliga släktband (Lund 2004)
  • http://historiska-personer.nu/min-s/pc399b874.html
  • Runebrg.org
  • Ingvar Andersson: Gustavianskt.
  • Carl Rimberg: Svenska Folkets underbara öden VII. Gustav III:s och Gustav IV Adolfs tid 1756-1792
  • Carl Forsstrand: De tre gracerna, minnen och anteckningar från Gustaf III:s Stockholm. Hugo Gebers förlag, 1912
  • Gunilla Roempke (1994). Gunilla Roempke. red. Vristens makt – dansös i mätressernas tidevarv. Stockholm: Stockholm Fischer & company. ISBN 91-7054-734-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]