Auskultation (medicin)
- För andra betydelser, se auskultation.
Auskultation är en typ av medicinsk undersökning där man lyssnar på ljud som alstras i patientens kropp. Vanligen hjärta och lungor men också tarmarna kan auskulteras för att få information om deras funktion. Undersökningen görs nuförtiden med ett stetoskop och kallas då indirekt auskultation till skillnad från direkt auskultation då lyssnaren lägger örat direkt mot patientens kropp.
Hjärta [redigera]
Från ett normalt hjärta hörs lub-dub, lub-dub, lub-dub... Lub är ljudet från stängningen av förmaksklaffarna (segelklaffarna), när kamrarnas stängning börjar. Dub är ljudet från kammarklaffarnas (fickklaffarna) stängning när kamrarnas sammandragning slutar. Ljudet är inte direkt från klaffarna som slår ihop, utan uppbromsningen av blodet när det stoppas av den slutna klaffen.
Lungor [redigera]
Ljuden från lungorna härrör från när luften strömmar in och ut ur lungorna och fyller eller lämnar alveolerna. Normala andningsljud beskrivs som vesikulära och ligger mellan 100 - 200 Hz. Ett mer väsande andningsljud hörs över luftstrupen, eftersom samma volym luft som fyller lungorna ska passera här. Patologiska andningsljud beskrivs i termer som rassel, ronki eller stridor.
Tarmar [redigera]
Man kan auskultera tarmarna för att bedöma deras funktion. Normalt ska man höra några ljud med mellanrum på 30-60 sekunder. Total frånvaro av ljud kan tyda på dysfunktion, liksom ljud av ekande eller 'metallisk' karaktär, vilket kan tyda på tarmvred.
