Automated transfer vehicle

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Automated Transfer Vehicle
Rymdorgan: ESA
Raket: Ariane 5 ES ATV
Rymdhamn: Centre Spatial Guyanais
Total vikt: 20 700 kg
Dimensioner
Längd: 10,3 m
Diameter: 4,5 m
Elektricitet
Energikälla: 4 solceller + batterier
Genererad kraft: 3,800 W
Last (max)
Uppskjutning: 7 500 kg
Återinträde: 6 500 kg
Banna
Apogeum: 400 km
Perigeum: 300 km
Banlutning: 51,6°
Övrigt
Bränsle för justering
av ISS:s bana:
4 700 kg
Bränsle till ISS: 830 kg

Automated transfer vehicle eller ATV är ett obemannat "lastskepp" till stor del konstruerad av europeiska företag för ESA som används för att transportera mat, vatten, syre, bränsle, utrustning och experiment till rymdstationen ISS.

ATV är Europas motsvarighet till Rysslands Progress och till Japans H-II Transfer Vehicle / (HTV).

Uppskjutningen av ATV sker med en Ariane 5 ES ATV-raket från ESA:s rymdhamn Centre Spatial Guyanais i närheten av Kourou i Franska Guyana i Sydamerika. ESA har beställt sex stycken ATV och planerar att genomföra en flygning per år. Den första uppskjutningen genomfördes den 9 mars 2008.

Utveckling och förberedelser[redigera | redigera wikitext]

Design[redigera | redigera wikitext]

ATV:n består av två delar, en främre trycksatt kabin och en bakre del som inte är trycksatt. I den främre delen finns all den torra lasten, i denna del kan besättningen på ISS arbeta utan rymddräkt. Den bakre delen kan jämföras med Apollos Service Modul, i denna del finns vid varje flygning, bränsle för ATV:ns eget bruk och till ISS, här finns även vatten och två olika gaser (till exempel syre och kväve) till ISS, denna del är sluten och ej trycksatt.

Tester[redigera | redigera wikitext]

Den 22 november 2006 placerades ATV-001 i en vakuum- och värmekammare. Med en sådan kammare simulerar man rymdmiljö. Testerna pågick i 21 dagar och nu ska alla data gås igenom, men de allra första preliminära rapporterna säger att testet gick bra.

Tankning[redigera | redigera wikitext]

Tankningen tar närmare en månad, det beror på att det skall lastas fyra olika bränslen som alla är farliga att hantera. Totalt skall man lasta 6,5 ton bränsle vilket är tre gånger mer än de största satelliter som ESA skjutit upp. Det som tar längst tid under tankningsprocessen är alla förberedelserna, bl.a. måste ATVns alla elsystem stängas av för att inte vid orsaka brand vid ett eventuellt bränsleläckage, om elsystemet är avstängt en längre tid kan det ta skada och måste därför startas upp med jämna mellanrum.

Framtida varianter av ATV[redigera | redigera wikitext]

  • Byta ut den trycksatta delen av farkosten mot en stor kapsel som klarar återinträdet i atmosfären, denna kapsel skulle kunnat föra tillbaka flera ton material till jorden. I slutänden skulle denna variant kunna frakta människor till och från rymden.
  • Det finns planer på att utrusta framtida ATVer med en extra dockningsport i aktern, denna port skulle stå i förbindelse med den trycksatta delen via en tunnel. Fördelen skulle vara att dockningsporten på ISS som ATV kommer använda inte skulle bli obrukbar under det halvår som ATV är dockad. Dockningsporten i fråga är nämligen den som är bäst lämpad för justering av ISS bana av farkoster med det ryska dockningssystemet.

Varianter av ATV som övergivits[redigera | redigera wikitext]

  • Liten kapsel som klarar återinträdet i jordens atmosfär, för att återföra några få kilo material till jorden. Liknande den som används vid några Progressflygningar.
  • Möjligheten att skjuta upp ATV med andra raketer än Ariane 5.

Scenario[redigera | redigera wikitext]

I omloppsbana[redigera | redigera wikitext]

När ATV kommit upp i omloppsbana "söker" den automatiskt upp ISS.

Dockning[redigera | redigera wikitext]

Dockningen med ISS sker automatiskt. När som helst under dockningsfasen kan ATVns datorer, markkontrollen eller besättningen på ISS, avbryta dockningen och om så behövs få ATVn att avlägsna sig snabbt från stationen.

Ombord på ATVn finns en dator kallad MSU (Monitoring and Safety Unit). Den är överordnad de övriga datorerna ombord, denna har till uppgift att övervaka de övriga datorerna och kan bland annat avbryta dockningen och flytta farkosten till ett säkert avstånd från rymdstationen utan inblandning av vare sig andra datorer, markkontrollen eller rymdstationen. Denna dator har byggds och levererats av Saab Space

Nyttolast[redigera | redigera wikitext]

Den last som finns i ATV:s främre del, vilken är trycksatt, lastas ur av besättningen på ISS. Vatten och bränsle som finns i tankar ombord på ATV pumpas in i ISS olika tankar via rörkopplingar i dockningsmekanismen. När man lastat ur ATV:n fyller man den främre delen med skräp och annat man inte längre behöver, detta pågår under några månader. Under den tid som ATV:n är kopplad till stationen är det den som står för den ständigt återkommande och nödvändiga banhöjningen av ISS.

Slutfasen[redigera | redigera wikitext]

När man lastat ATV:n full med skräp och bränslet för banjusteringen är slut kopplas ATV automatiskt loss från stationen och brinner slutligen upp i atmosfären.

Flygningar[redigera | redigera wikitext]

ATV-001 Jules Verne[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: ATV-001 Jules Verne

Den första ATV att flyga heter Jules Verne, uppkallad efter den franske författaren Jules Verne (1828-1905). Uppskjutning skedde den 9 mars 2008, 05:03 (CET).

ATV-002 Johannes Kepler[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: ATV-002 Johannes Kepler

Nästa ATV att flyga är ATV-002 Johannes Kepler, uppkallad efter den tyska astronomen Johannes Kepler (1571-1630). Uppskjutningen skedde 16 februari 2011.

ATV-003 Edoardo Amaldi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: ATV-003 Edoardo Amaldi

Den tredje ATV att flyga heter Edoardo Amaldi, uppkallad efter den italienska fysikern Edoardo Amaldi (1908-89). Uppskjutningen skedde den 23 mars 2012, 04:34 (CET).

ATV-004 Albert Einstein[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: ATV-004 Albert Einstein

Uppskjutningen är planerad till 2013.

ATV-005 Georges Lemaître[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: ATV-005 Georges Lemaître

Uppskjutningen är planerad till 2014.

Källor[redigera | redigera wikitext]