Sopsamlare
En sopsamlare är en person som samlar sopor som går att återanvända eller återvinna som de nyttjar för personlig konsumtion eller säljer.[1][2][3] Det finns miljontals sopsamlare globalt, mestadels i utvecklingsländer, men också allt mer i utvecklade länder.[4][2] Det förekommer att sopsamlare är anställda eller anlitade av andra.[5]
Olika former av sopsamlande har praktiserats sedan antiken, men det moderna sopsamlandet växte fram efter industrialiseringen under 1800-talet.[6] Över det senaste halvseklet, har sopsamlande som fenomen vuxit kraftigt till följd av en allt snabbare urbanisering och en växande global handel med skräp.[7]
I utvecklade länder[redigera | redigera wikitext]
I utvecklade länder förekommer sopsamlare som är formellt anställda, eller som aktivister, och lämnar då vanligen sitt skräp till en återvinningscentral eller dylikt.[8][9]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
-
En ung man i Uganda plockar sopor på en soptipp. På grund av platsen och förhållandena finns en hög risk att bli sjuk eller skadad om man tvingas plocka skräp på det här viset. -
En kvinna i Hong Kong häller vatten på papper hon samlat för att öka dess vikt för att kunna öka sin profit. -
En barnarbetare som plockar sopor i Indonesien (2004). -
En barnarbetare som plockar sopor på en soptipp i Kambodia (2006).
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Srinivas, Hari. ”Solid Waste Management: Glossary”. The Global Development Research Center. http://www.gdrc.org/uem/waste/swm-glossary.html. Läst 13 november 2011.
- ^ [a b] Louise Gårdemyr (7 juni 2018). ”"Vi skräpplockare är människor med tankar, känslor och drömmar."”. OmVärlden. https://www.omvarlden.se/intervjuer/vi-skrapplockare-ar-manniskor-med-tankar-kanslor-och-drommar. Läst 27 november 2023.
- ^ Sällström, Sara; sara.sallstrom@sr.se (14 november 2023). ”Här är åtgärderna som kan få bort plastskräpet”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/har-ar-atgarderna-som-kan-fa-bort-plastskrapet. Läst 27 november 2023.
- ^ Gowan, Teresa (1997). ”American Untouchables: Homeless Scavengers in San Francisco's Underground Economy”. International Journal of Sociology and Social Policy 17 (3/4): sid. 159–190. doi:.
- ^ ”Intervju 2018 skrap makene ngoroma tanzania”. web.archive.org. 26 februari 2021. Arkiverad från originalet den 26 februari 2021. https://web.archive.org/web/20210226161244/https://www.omvarlden.se/Intervju/2018/skrap-makene-ngoroma-tanzania/. Läst 27 november 2023.
- ^ Martin, Medina (2007). The World's Scavengers: Salvaging for Sustainable Consumption and Production. New York: Altamira Press
- ^ Wilson, D. C., Velis, C., Cheeseman, C. (2005). Role of informal sector in recycling in waste management in developing countries. London: Department of Civil and Environmental Engineering, Centre for Environmental control and Waste Management
- ^ ”Skräpet tar över parken”. Svenska dagbladet. 15 maj 2006. Läst 27 november 2023.
- ^ Anna Westin, Silvia (16 februari 2016). ”Skräpplockare snart i farten igen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/arets-skrapplockare-snart-i-farten-igen. Läst 27 november 2023.