Avträde

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Utedass har varit vanliga även i industrialiserade länder. Många villakvarter i Brisbane i Australien saknade kloaker fram till 1970-talet.

Ett avträde (även torrklosett; i dagligt tal oftast utedass eller bara dass) är en plats där människor lämnar sin avföring och urin, men som till skillnad från en vattenklosett inte är ansluten till en kloak. Restprodukterna uppsamlas antingen i ett grävt hål i marken eller i en tunna under sittbänken. I vissa fall är avträdet sammanbyggt med en gödselstack eller svinstia. Innan vattenklosetten infördes var avträdet vanligt förekommande i anslutning till de flesta hushåll och arbetsplatser. Numera förekommer avträden mest i utvecklingsländer och på landsbygden. Ett avträde kan hysa flera sittplatser bredvid varandra utan avskiljande mellanväggar.

Terminologi och synonymer[redigera | redigera wikitext]

Avskild byggnad för avträde på en sätervall i Norge.

På grund av avträdets funktion har det under årens lopp benämnts med ett flertal synonymer och eufemismer.

  • Hemlighushuset, skithuset
  • Dass, utedass. Termen "dass" kommer från tyskans das Haus, som betyder "huset".
  • Torrklosett, TC. I motsats till vattenklosett, WC. TC används bland annat på kartor.
  • Latrin Term som används bland annat i militären, på kartor och i samband med restprodukternas hantering; latrintunna.
  • Tuppen Finlandssvensk benämning.
  • Muggen, Stadsslang. Avser vanligen vattenklosett.
  • Baja-Maja. Ett varumärke för ett modernt portabelt avträde som ofta används under utomhusevenemang.
  • Torrtoalett, mulltoa, multrum. Ett modernt avträde - biologisk toalett - där restprodukterna inte transporteras bort utan komposteras i uppsamlingsbehållaren. Mulltoaletter av olika slag blev populär i Sverige under 1970-talet.

Avträden, exempel[redigera | redigera wikitext]

Svenskt vägmärke
Ett utedass, bakom ladugården, i Österbotten
Latrinhämtare i Stockholms innerstad i början av 1900-talet.
Interiör; sittbänk i ett avträde för en person.

På landsbygden var avträdet ofta sammanbyggt med ladugården för enkel utgödsling direkt på gödselstacken. I de medeltida städerna byggdes avträden ibland in i stenhusen och restprodukterna uppsamlades i latrinkammare under husen. Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet fanns det i städerna rader med avträden på innergårdarna, men i samband med industrialiseringen ersattes avträden i nyare fastigheter av vattenklosetter. I äldre fastigheter byggdes garderober och skrubbar om till vattenklosetter, men in på 1990-talet fanns det enstaka hushåll utan vattenklosetter i svenska städer, bland annat i Visby innerstad.

Avträden är fortfarande vanliga i anslutning till sommarstugor och enklare anläggningar utanför stadsplanerat område, exempelvis scoutstugor. Dessa moderna avträden anläggs vanligen som enskilda byggnader, ibland sammanbyggda med vedbod eller övriga uthus. Moderna avträden luktar vanligtvis betydligt mindre än äldre tiders, bland annat för att man numera begagnar torvströ eller annat torrt material dugligt till kompostering och även försöker skilja urin och avföring åt. Korrekt arrangerad ventilation hjälper också mot lukt, och befrämjar komposteringen.

I till exempel Rättviks museum finns modeller från medeltida gårdar där utedasset låg i direkt anslutning till svinstian. På von Echstedtska gården utanför Säffle finns ett dass med vacker rokokoinredning och plats för flera med samma behov.

Dikt av Gustav Fröding[redigera | redigera wikitext]

Gustav Fröding skrev i diktsamlingen Gralstänk:

"Något är skönt
ock i en lus
ock i ett grönt
blad bakom ett hemlighus"

Avträden i Tyskland[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland fanns ringformiga dass, både av typen där folk blickade mot centrum och från.

Avträden i USA[redigera | redigera wikitext]

I USA, särskilt de södra delarna, kunde ett besök på ett utedass vara ganska riskfyllt, eftersom flugorna lockade till sig den mycket giftiga spindelarten svarta änkan som kunde bita besökarna.

Avträden i Indien[redigera | redigera wikitext]

I Goa i Indien förekommer avträden i anslutning till svinstiorna, så kallade pig-toilets. Detta löser delvis foderfrågan för grisarna [1], men ger också upphov till inälvsparasiter, till exempel binnikemask och trikiner, när man senare äter upp grisarna.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Bäck, Kalle, Det svenska dasset - inte bara en skitsak!: en historisk studie av dassets betydelse som forum för social kontakt och medborgarfostran. Borensberg: Noteria 1994.
  • Tilander, Gunnar, Stång i vägg och hemlighus: kulturhistoriska glimtar från mänsklighetens bakgårdar. Stockholm: Pan 2003.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Mumbai Travelogues