Axel Eurén (präst)

Från Wikipedia

Axel Eurén, född 21 september 1803 i Stockholm, död 4 maj 1879 i Söderbärke, var en svensk präst, skolman och författare, son till Gabriel Eurén.

Eurén blev student i Uppsala 1822, filosofie magister 1827, prästvigdes samma år och tjänstgjorde som lärare vid Maria högre lärdomsskola och vid Stockholms gymnasium, där han 1837 blev lektor i teologi och grekiska.

Eurén blev 1843 ordinarie hovpredikant och pastor i hovförsamlingen samt utnämndes samma år till kyrkoherde i Folkärna socken av Västerås stift, varifrån han 1857 transporterades till Söderbärke pastorat i samma stift. Vid jubelfesten i Lund 1868 blev han teologie doktor.

Eurén åtnjöt ett vidsträckt förtroende och fick ett stort antal offentliga uppdrag. Han var tre gånger gymnasiets rektor; 1843 valdes han till sekreterare i Svenska bibelsällskapet och var vid sex riksdagar, 1847-65, en av Västerås stifts representanter i prästeståndet samt valdes till ledamot av det första allmänna kyrkomötet 1868. Förutom disputationer, tal och program, på svenska och latin utgav han i 16 häften Minnen af utmärkta personer (64 biografier med åtföljande porträtt; 1835-38).

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Eurén, 2. Axel, 1904–1926.