Axel Hultgren

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Axel Gustaf Emanuel Hultgren, född 16 november 1886 i Förlösa, Kalmar län, död 15 maj 1974 i Danderyd, var en svensk metallograf.

Efter sin Bergsingenjörsexamen 1908 arbetade han kort på Axeltorps Kaolinfabrik och som lärare i Härnösand och Katrineholm, varpå följde en assistenttjänst på Tekniska högskolans materialprovningsanstalt i Stockholm (1911-1914). Mellan åren 1915 och 1932 arbetade han i industrin bland annat som chef för laboratorium och härdverk hos Svenska Kullagerfabriken samt som forskningsingenjör på Söderfors bruk. Året 1932 började han som lärare på Bergsavdelningen vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och mellan 1937-1951 innehade han den nyinrättade professuren i metallografi där.

Hultgren arbetade med och studerade många aspekter av metallurgin och metallografin som ingenjör och senare som forskare. Praktiskt arbetade han med värmebehandling av stål och metallografi, samt hårdhetsprovning. Teoretiskt intresserade han sig för kolets inverkan i stål och järn, alltså karbidernas sammansättning samt struktur och grafitens bildning. Hans gedigna kunskap och krav på logisk skärpa och objektiv bedömning avspeglar sig förutom i de många artiklarna även i tryckta diskussioner. Han fick artiklar publicerade så sent som 1973.

Hultgren invaldes 1930 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och blev 1945 ledamot av Vetenskapsakademien.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Hultgren, A. (1920). A metallographic study of tungsten steels. New York: John Wiley & Sons, Inc 
  • Hultgren, A.; Selén, A.B. och Öhman, E (1943). Värmebehandling av järn och stål. Svenska Metallografförbundet. Libris 2713383 
  • A. Hultgren (1924). ”Om hårdhetsprovning enligt Brinell å härdat stål samt en metod att framställa hårda kulor” (på svenska). Jernkontorets Annaler "108" (9): sid. 453-494.  ”Improvements in the Brinell test on hardened steel, including a new method of producing hard steel balls” (på engelska). Journal of the Iron and Steel Institute "110": sid. 183-218. 
  • Hultgren, A. (1925). ”Om inre sprickor, s.k. flakes i varmvalsat och smitt stål” (på svenska). Jernkontorets Annaler "109" (9): sid. 489-529.  ”Flakes or hair-cracks in chromium steel, with a discussion on shattered zones and transverse fissures in rails” (på engelska). Journal of the Iron and Steel Institute "111": sid. 113-167. 
  • A. Hultgren (1929). ”Kristallisations- och segringsfenomen i 1.10 kolstålsgöt” (på svenska). Jernkontorets Annaler "114" (9): sid. 95-158.  ”Crystallisation and segregation phenomena in 1.10 per cent carbon steel ingots of smaller sizes” (på engelska). Journal of the Iron and Steel Institute "120": sid. 69-125. 
  • A. Hultgren, G. Phragmén (1939). ”Solidification of rimming steel ingots”. Transactions American Institute Mining Metall Engineers "135": sid. 133-244.  ”Über das Gussgefüge des unberuhigten Stahles” (på tyska). Archiv für das Eisenhüttenwesen "12": sid. 577-595.  ”Stelningsförlopp och struktur i göt av otätat stål” (på svenska). Jernkontorets Annaler "122": sid. 377-466. 1938. 
  • A. Hultgren, Y. Lindholm och E. Rudberg (1954). ”Eutectic solidification in grey, white and mottled hypo-eutectic cast iron”. Journal of the Iron and Steel Institute "176": sid. 365-374. ”Eutektiskt stelnande i grått, vitt och melerat gjutjärn av undereutektisk sammansättning” (på svenska). Gjuteriet "44": sid. 109-124. 
  • A. Hultgren (1947). ”Isothermal transformation of Austenite”. Transaction of the ASM "39": sid. 915-989, diskussion 989-1005. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Prawitz Gunnar, red (1944). ”Hultgren, Axel”. Vem är vem inom handel och industri?: 1944-1945. Stockholm: Jonson & Winter. Libris 1422350 
  • Erik Rudberg (1975). ”Axel Hultgren in memoriam”. Jernkontorets Annaler "159": sid. 39-42.