Axelföljd
Axelföljd är ett sätt att med bokstäver och siffror beskriva hur ett järnvägsfordons axlar är arrangerade.
UIC-systemet
Systemet har definierats av Internationella järnvägsunionen och används i Europa och större delen av världen (Storbritannien använder en snarlik notation) och är ursprungligen baserat på en tysk beteckningsstandard. Axlarna räknas från lokets framände till lokets bakände. Odrivna axlar (löpaxlar) betecknas med arabiska siffror, drivna axlar med latinska versaler. Alltså:
- 1, 2, 3 … – Antal löpaxlar
- A, B, C …
- utan tillägg – Antal gemensamt drivna axlar. (A = 1 axel, B = 2 axlar och så vidare)
- med ett tillagt o – Antal individuellt drivna axlar.
- ' – Axlar eller grupper av axlar som inte sitter fast i ramverket markeras med en apostrof (primtecken).
- ( ) – Ifall löpaxlar finns markeras grupper av löp- och drivaxlar som sitter ihop i en gemensam ram/boggie skild från resten av loket inom parenteser. Efter parentes är apostrof inte nödvändig utan underförstådd. Skrivsätt som exempelvis (1'C)'(C1')' förekommer, även om mer korrekt är (1'C)(C1').
- + – Ett plustecken markerar att fordonet är delat här. Ett exempel på ett delat lok är det svenska Dm3.
- - – Ett bindestreck anger att ett lok har en tender, exempelvis ånglok.
Whyte-systemet
Den amerikanska Whyte-notationen lämpar sig bäst för ånglok som har drivaxlar i mitten och ibland löpaxlar i ändarna. Dessutom skiljer det sig från europeiska system genom att räkna hjul och inte axlar. Ett typiskt ånglok med 3 drivaxlar och 2 axlar på en främre löpboggi och en bakre löpaxel blir 4-6-2 enligt denna notation. Ett större lok med två drivenheter får en siffra per drivenhet, till exempel Union Pacific Railroads Big Boy 4-8-8-4. Finns inga löpaxlar skriver man 0. Ett lok med tre drivaxlar och inga löpaxlar blir således 0-6-0.
AAR-systemet
För moderna diesel- och ellok används i USA ett system kallat AAR wheel arrangement, framtaget av Association of American Railroads. Det är en förenklad variant av IUC-systemet. Man använder siffror och bokstäver på samma sätt och räknar axlar istället för hjul. Notationen använder "-" för att särskilja axelgrupper. Om dessa är "artikulerade" (kan röra sig fritt relativt lokkorgen) ersätts "-" med "+" (i IUC-systemet används parenteser för denna typ av gruppering). Ett exempel är dieselloket GE U50 som har 4 boggier, kopplade två och två, som får beteckningen B+B-B+B.
Typnamn
Vissa vanliga axelföljder på ånglok har dessutom haft särskilda namn. Listan nedan anger dels UIC-beteckningen och dels namnet på axelföljden. Pacific var en axelföljd som lämpade sig väl för höga hastigheter så i stort sett alla höghastighetsånglok som exempelvis Mallard och det svenska F har haft den axelföljden.
| UIC | Whyte | Namn | Exempel |
| 1A1 | 2-2-2 | Patentee | Göta (Sverige) Fire Fly (Storbritannien) |
| 2'A | 4-2-0 | Crampton | Klass 80 (Frankrike) |
| 2'A1 | 4-2-2 | Single Driver | Iron Duke (Storbritannien) |
| 1'B1' | 2-4-2 | Columbia | |
| 2'B | 4-4-0 | American | |
| 2'B1' | 4-4-2 | Atlantic | SJ Litt A (1906) |
| 1'C | 2-6-0 | Mogul | |
| 2'C | 4-6-0 | Ten wheeler | SJ Litt B |
| 1'C1' | 2-6-2 | Prairie | |
| 1'C2' | 2-6-4 | Adriatic | |
| 2'C1' | 4-6-2 | Pacific | SJ Litt F |
| 2'C2' | 4-6-4 | Hudson | |
| 1'D | 2-8-0 | Consolidation | SJ Litt E2 |
| 2'D | 4-8-0 | Twelve wheeler | |
| 1'D1' | 2-8-2 | Mikado | |
| 1'D2' | 2-8-4 | Berkshire | |
| 2'D1' | 4-8-2 | Mountain | |
| 2'D2' | 4-8-4 | Northern | |
| 1'E' | 2-10-0 | Decapod | |
| 1'E1' | 2-10-2 | Santa Fé | |
| 2'E | 4-10-0 | Mastodon | |
| 2'E1' | 4-10-2 | Overland | |
| 1'E2' | 2-10-4 | Texas | |
| 1'F1' | 2-12-2 | Javanic | |
| (1'C)C3' | 2-6-6-6 | Allegheny | |
| (2'C)C2' | 4-6-6-4 | Challenger | |
| (1'D)D2' | 2-8-8-4 | Yellowstone | |
| (2'D)D2' | 4-8-8-4 | Big Boy |
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.