Azerbajdzjanska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
azerbajdzjanska
azərbaycanca
Talas i Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Iran Iran
samt av minoriteter i Georgien, Dagestan (Ryssland), Irak och Turkiet
Region Kaukasien
Antal talare cirka 30 - 40 miljoner
Klassificering Altaiska

 Turkiska
  Sydvästturkiska

   Azerbajdzjanska
Officiell status
Officiellt språk i Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Språkkoder
ISO 639-1 az
Idioma azerí.png

Azerbajdzjanska (även benämnt azeri och azeriska; azərbaycanca) är ett språk talat av cirka 7 205 464 (1999)[1][2] människor i Azerbajdzjan (där det är det officiella språket)[3] och den tillhörande autonoma republiken Nachitjevan, samt av cirka 23 miljoner i regionen Azarbajdzjan i nordvästra Iran.[3] I det autonoma området Nagorno-Karabach inom Azerbajdzjan är armeniska dock det största språket. Vidare talas det av cirka 300 000 i sydöstra Georgien samt av mindre grupper i Irak, Dagestan (Ryssland), Turkiet, Afghanistan och Syrien. Azerbajdzjanska är ett sydturkiskt språk[förtydliga] och är nära besläktat med turkiskan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under 1100-talet började azerbajdzjanskan framkomma som ett särskilt språk som inte längre var en del av fornturkiska. Denna process pågick till cirka 1450.

År 1828 delade Ryssland och Iran de azerbajdzjanska språkområdena mellan sig. Iran fick de södra områdena och Ryssland de norra. Övriga områden där språket talades uppgick i Osmanska riket.

Under 1900-talet bytte norra delen av landet, dagens Azerbajdzjan, sitt alfabet tre gånger: 1929 ersattes den gamla arabiska skriften med den latinska och tio år senare, 1939, med den kyrilliska. År 1991, efter att landet återigen fått självständighet, ersattes det kyrilliska alfabetet med det latinska igen, dock med en variant som skiljer sig från varianten som användes 1929–1939.

Alfabet[redigera | redigera wikitext]

Azerbajdzjanskan i Azerbajdzjan har skrivits med arabiska och kyrilliska bokstäver, men använder numera latinska. Azerbajdzjanskan i Iran har länge skrivits med det arabiska alfabetet men man har nyligen börjat införa samma alfabet som i Azerbajdzjan. Skrivmaskiner med bokstaven ə var mycket svåra att få tag på och fram till införandet av Unicode var bokstaven även mycket svår att skriva på en dator. Därför har æ eller ä ofta använts istället. Nu för tiden används nästan uteslutande ə i Azerbajdzjan, men i Iran används ä oftare.

Latinsk Kyrillisk Fonetik Transkribering
A a А а [aː] a
B b Б б [b] b
C c Ҹ ҹ [ʤ] dzj
Ç ç Ч ч [ʧ] tj
D d Д д [d] d
E e Е е [ɛ] e
Ə ə Ә ә [æ] ä
F f Ф ф [f] f
G g Ҝ ҝ [gʲ] g, gj
Ğ ğ Ғ ғ [ɣ] gh
H h Һ һ [h] h
X x Х х [x] ch
I ı Ы ы [ə] y
İ i И и [ɪ] i
J j Ж ж [ʒ] zj
K k К к [kʲ] k, kj
Q q Г г [g] q
L l Л л [l] l
M m М м [m] m
N n Н н [n] n
O o О о [ɒ] o
Ö ö Ө ө [ɜː] ö
P p П п [p] p
R r Р р [r] r
S s С с [s] s
Ş ş Ш ш [ʃ] sj
T t Т т [t] t
U u У у [ʊ] u
Ü ü Ү ү [uː] ü
V v В в [v] v
Y y J ј [j] j
Z z З з [z] z

Dialekter[redigera | redigera wikitext]

Trots sitt jämförelsevis stora antal talare skiljer sig azerbajdzjanska dialekter inte markant från varandra, men Ethnologue räknar ändå sydliga och nordliga dialekter som två separata språk.[3] Olika dialekters talare brukar inte ha problem med att förstå varandra. Det kan vara svårt för talarna i Azerbajdzjanska republiken att förstå vissa ord med ursprunglig arabisk eller persisk rot, som ofta används av talare i den iranska delen. Till exempel blir ordet firgä, "politiskt parti", som används i Södra Azerbajdzjan, inte förstått av invånarna i Republiken Azerbajdzjan där man istället använder ordet partiya (från ryskan) för samma begrepp. Detta fenomen förklaras med att båda orden har varit mycket frekvent använda i respektive landsdel sedan splittringen 1828.

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

konsonantfonem i standardazerbajdzjanska
Labial Dental/
Alveolar
Post-
alveolar
Palatal Velar Glottal
Nasal m
Klusil p b t͡ʃ d͡ʒ c ɟ k ɡ
Frikativa f v ʃ ʒ ç x ɣ h
Approximant l j
Flapp ɾ
  1. /t͡ʃ/ och /d͡ʒ/ uttalas som [t͡s] respektive [d͡z] i områdena runt Tabriz och i väst, syd och sydväst om Tabriz (inklusive Kirkuk i Irak); i Nakhchivan- och Ayrumdialekterna, i Jabrayil och några dialekter vid den kaspiska kusten.[4]
  2. /k/ finns enbart i ryska och franska lånord (skrivs, liksom /c/, med k).
  3. /w/ finns i Kirkukdialekten som en allofon till /v/ i arabiska lånord.
  4. I Bakudialekten kan /ov/ uttalas som [oʷ], och /ev/ och /øv/ som [øw], till exempel /ɡovurˈmɑ/[ɡowurˈmɑ], /sevˈdɑ/[søwˈdɑ], /døvˈrɑn/[døwˈrɑn][källa behövs]

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Vokalfonem i standardazerbajdzjanskan:
Azeri vowel chart.png

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 27.01.1999 census of Azerbaijan
  2. ^ Azərbaycan Dövlət Statistika Komitəsi
  3. ^ [a b c] ”Azerbaijani, North”. Ethnologue. SIL International. http://www.ethnologue.com/show_language.asp?code=azj. Läst 30 maj 2011. 
  4. ^ Marashi, Medhi (red.) (1994). Persian Studies in North America: Studies in Honor of Mohammad Ali Jazayery. Ibex Publishers. ISBN 9780936347356 


Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Azerbajdzjanska.