Bältros

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bältros på bröstet.
(1) Rodnad med grupper av små bulor, (2) blåsor, (3) blåsor med var, (4) sårskorpor och (5) i enstaka fall skadade nerver.
(a) Hudytan, (b) nerv, (c) aktivt virus och (d) vilande virus.

Bältros eller helveteseld (latin: hérpes zóster) är en herpessjukdom som orsakas av varicella zoster (VZV), samma virus som orsakar vattkoppor. Efter en vattkoppsinfektion drar sig viruset tillbaka till nervknutor nära ryggmärgen där det ofta ligger inaktivt livet ut. Hos vissa personer blir viruset dock aktivt igen många år senare och orsakar då en bältrosinfektion.[1]

Viruset vandrar utmed nervbanorna som går från ryggmärgen och ger smärta och blåsor utmed nervernas sträckning. Separata nervknippen löper horisontellt från ryggmärgen ut till vänster och höger kroppshalva, vilket gör att utslagen får den karakteristiska formen av ett bälte runt hela eller halva kroppen. Ibland kan man även få blåsor på trumhinnan. Bältros kan även fås invändigt i bland annat mellanörat, bröstbenet, nyckelbenet, hjärnstammen och andra ställen. Detta då utan utifrån synliga blåsor, vilket innebär att det blir svårare med diagnosen. Detta är dock inte så vanligt, men det förekommer. Diagnosen ställs genom ett ryggmärgsprov. Med magnetresonanstomografi (magnetkamera) i ett tidigt skede kan man se om hjärnstammen är infekterad på patienten. Infektionen som angriper huvudet invändigt leder till halvsides ansiktsförlamning som också brukar kallas för Bells pares.

I enstaka fall kan bältros ge postherpetisk neuralgi, en kronisk smärta som kvardröjer även efter att infektionen läkt ut, vilket kan ta många månader. Smärtan vid beröring av området är intensivt. Därav uppstod namnet helveteseld. Den utanpåliggande smärtan kan vara så svår att det vara mycket obehagligt att ha till exempel kläder nära kroppen. Huden kan vara rödflammig i de påverkade områdena med en utanpåliggande bältros.

I en del fall kan hörselnedsättning på det ena örat drabba den sjuke om bältrosen sätter sig på facialisnerven.

Små barn kan bli smittade så att de får vattkoppor i kontakt med till exempel sin farmor om hon just då har bältros. Däremot pågår det en diskussion inom medicinvetenskapen om barn som har vattkoppor kan smitta exempelvis sin farmor så att farmodern utvecklar bältros.[2][3][4]

Sjukdomen bältros, samma virus som orsakar vattkoppor, förekommer som en virussjukdom hos personer med nedsatt immunförsvar och får då större utbredning.

Läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Effektiva läkemedel finns som förkortar läktiden och minskar risken för framtida besvär. Antivirala läkemedel mot bältros, i det här fallet famciklovir, valaciklovir eller aciklovir (Zovirax, Valtrex, Valaciclovir [5] med flera varianter) bör intagas inom 72 timmar efter misstanken om bältros. Detta för att det skall vara verksamt och förhindra fortsatt spridning av infektionen. Om bältrosen är på utsidan tas medicinen vanligtvis fem gånger om dagen, om den är på insidan så tas den vanligtvis tre gånger om dagen. Behandling med aciklovir som påbörjats under de första dagarna kan ha smärtlindrande effekt.

Höga doser B-vitaminer, inklusive B12, eventuellt i injektionsform samt lecitin kan vara ett bra komplement till behandlingen. Vitaminen B12 rekommenderas 3 mg dagligen .[6] För bästa effekt intages det med ordinationen 1 mg tre gånger dagligen, i samband med födointag.

Nervpåverkan gör att smärtan ibland kan bli intensiv och av en art som inte lätt avhjälps med vanliga smärtstillande medel. Vid ex. inflammation i hjärnstammen och påverkan på hörselnerv och ansiktsnerv samt synnerv kan smärtan avhjälpas med kortison i form av medicinen Prednisolon.[7] Dock ej mer än tio dagar och utsättning av medicinen måste ske under de sista fem dagarna som läkemedlet tas. De första fem dagarna intages dosen 60 mg på morgonen, ej på kvällen. Detta eftersom bieffekten är att man blir mycket pigg och hungrig av medicinen. Om medicinen intages på kvällen förstörs sömnrytmen, vilket också är viktigt att bibehålla för ett tillfrisknande. Efter utsättningen av medicinen är det viktigt att man fortsätter med den antivirala medicinen i ytterligare två dagar. Annars finns risken att infektionen återkommer.[8][9]

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Vid utanpåliggande bältros finns för närvarande ingen annan behandling inom den traditionella medicinvetenskapen än vila och med den då påföljande sjukskrivningen. Inom alternativmedicin används akupunktur som en behandlingsmetod.[10]

Vid innanpåliggande bältros som påverkar hjärnstammen och balanssinnet rekommenderas sjukgymnastik med inriktning på balansövningar. I en del fall påverkas ansiktsnerven och leder då till halvsidig ansiktsförlamning, som brukar benämnas som Bells pares. Det kallas även facialispares. Då rekommenderas neuromuskulär ansiktssjukgymnastik. Det innefattar ett träningsprogram med ett antal rörelsemoment för ansiktet som den drabbade skall genomföra dagligen. Vid bältros där det ena ögat är påverkat så till den grad att det ej fuktas kontinuerligt, det vill säga EJ stänger och öppnar sig automatiskt genom blinkning behöver ögat skyddas med urglasförband som också kallas för fuktkammare.[11][12][13]

Även tårsubstitut är mycket viktigt för ögat som annars riskerar torka ut.[14]

När bältros orsakar Bells pares och utomhusvistelse skall ske, rekommenderas genomskinliga skyddsglasögon och vid solsken solglasögon. På natten rekommenderas näsvidgare.[15][16] Detta om/när den halvsides ansiktsförlamningen leder till att den ena ansiktshalvans näsvinge så kallat imploderar det vill säga faller inåt mot näsbenet. Då blir det svårare att andas på natten och en näsvingevidgare skulle underlätta betydligt.

Eventuell framtida förebyggande behandling mot bältros[redigera | redigera wikitext]

Diskussion angående införande av en allmän varicella zoster-vaccination (VZV-vaccination) av barn i Sverige pågår. Ett vaccin bestående av ett levande, försvagat virus finns tillgängligt. Allmän barnvaccination har nyligen införts i många länder, däribland USA och Tyskland.[17]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Sjukvårdsupplysningen 1177 - Bältros”. http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Baltros/. Läst 24 mars 2011. 
  2. ^ ”Klinisk virologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Varicella-zoster virus”. http://www.virologen.se/sv/SU/4/Laboratoriemedicincom/Laboratoriemedicins-verksamheter/Klinisk-Virologi/Agenslista/Varicella-zoster-virus-VZV/. Läst 6 april 2011. 
  3. ^ ”Smittskyddsinstitutet - Vattkoppor och bältros”. http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/vattkoppor-och-baltros/. Läst 2 november 2009. 
  4. ^ ”Trygghansa - Bältros, vattkoppor”. http://www.tryggabarn.nu/barn/Page8976.html. Läst 2 november 2009. 
  5. ^ ”FASS - Valaciclovir Mylan 500 mg”. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=20070511000022&DocTypeID=7&UserTypeID=2/. Läst 2 april 2011. 
  6. ^ ”Helhetsdoktorn - Bältros”. http://www.helhetsdoktorn.nu/tipsv23.htm/. Läst 24 mars 2011. 
  7. ^ http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19840309000053&DocTypeID=7&UserTypeID=2
  8. ^ ”FASS - Prednisolon Pfizer 10 mg”. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19840309000053&DocTypeID=7&UserTypeID=2/. Läst 2 april 2011. 
  9. ^ ”Internetmedicin - Facialispares, perifer(Bells pares)”. http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=217/. Läst 2 april 2011. 
  10. ^ Helhetsdoktorn Läst 2012-09-11
  11. ^ ”Medicinkompendier - Bältros med Bells pares”. http://www.medicinkompendier.se/index.asp?themakatid=9&titelid=333&j=1/. Läst 6 april 2011. 
  12. ^ ”Sjukvårdsrådgivningen - Ansiktsförlamning stort”. http://test.1177.se/artikel.asp?CategoryID=32425. Läst 11 augusti 2011. 
  13. ^ ”Nationalencyklopedin”. http://www.ne.se/urglasf%C3%B6rband. Läst 11 augusti 2011. 
  14. ^ ”Tårsubstitut - Bältros med Bells pares”. http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/Sidor/ogonooron_ogon_Torraogon_Omtorraogon.aspx/. Läst 6 april 2011. 
  15. ^ ”Näsvidgare - Breath Right”. http://www.apoteket.se/privatpersoner/radochprodukter/common/produktinformation.aspx?Varuid=233655/. Läst 12 april 2011. 
  16. ^ ”Näsvidgare - Nasaline Näsvid”. http://www.medistore.se/nasvidgaren-nasaline-nasvid-p-1202.aspx?utm_source=kelkoo/. Läst 12 april 2011. 
  17. ^ ”Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Varicella-zoster-virus(VZV)”. http://www.virologen.se/sv/SU/4/Laboratoriemedicincom/Laboratoriemedicins-verksamheter/Klinisk-Virologi/Agenslista/Varicella-zoster-virus-VZV/. Läst 2 april 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]