Bävrar

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bäver)
Hoppa till: navigering, sök
Bävrar
Amerikansk bäver
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Gnagare
Rodentia
Underordning Castorimorpha
Familj Bävrar
Castoridae
Hemprich, 1820
Släkte Castor
Linnaeus, 1758
Utbredning
Båda arternas utbredning. De röda prickarna i Europa representerar inplanterade populationer av amerikansk bäver.
Båda arternas utbredning. De röda prickarna i Europa representerar inplanterade populationer av amerikansk bäver.
Arter
Hitta fler artiklar om djur med

Bävrar (Castoridae) är en amfibisk däggdjursfamilj i ordningen gnagare. Fossil har visat att familjen en gång i tiden omfattade en stor mångfald arter men omfattar idag endast släktet Castor och de två arterna europeisk bäver (Castor fiber) och amerikansk bäver (Castor canadensis). Bävrar bygger fördämningar och blir i genomsnitt cirka 15 år gamla.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Bävrar är den enda idag förekommande grupp med djur inom familjen Castoridae, som bara omfattar släktet Castor. Bävrar är närbesläktade med ekorrar (Sciuridae), och har vissa liknande benstrukturer i nedre käken och skallen.[1]

Amerikansk och europeisk bäver är utseendemässigt liknande men det finns vissa morfologiska skillnader mellan dessa båda arter. DNA-studier visar att europeisk och amerikansk bäver genetiskt är väl åtskilda arter och att hybridisering dem emellan inte är trolig.[2] Bland annat har amerikansk bäver 40 kromosomer medan den europeiska har 48.[2]

Arten jättebäver (Castoroides ohioensis) som förekom i Nordamerika dog ut för cirka 10 000 år sedan. Den kunde bli upp till 2,5 meter lång[3] och den uppskattas ha vägt mellan 60 och 100 kg.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Bävrar kan nå en längd upp till 75 cm (europeisk bäver) respektive 100 cm (amerikansk bäver) utan svans och en vikt på cirka 20 till 30 kilogram.[5][6] Pälsen är brun och mycket tät. På en kvadratcentimeter hud finns omkring 23 000 hårstrån. Människans hud har bara 600 hårstrån per kvadratcentimeter. Pälsen skyddar djuret mot underkylning och bävrarna rensar den fortlöpande och smörjer in den med ett flottigt ämne, bävergäll. Med sina spolformiga kroppar, med svansen som liknar en fena och med simhud mellan fingrarna är bävrarna perfekt anpassade till livet i vattnet.[6] När bävrar dyker stänger de näsan och öronen. De klarar sig under vattnet utan att andas i upp till 20 minuter.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Den europeiska bävern fanns tidigare i stora delar av Europa och Asien. Efter många år av jakt och förstöring av dess habitat genom röjning och utdikning, gick antalet bävrar starkt tillbaka och var i flera länder under perioder regionalt utdöd. I Sverige dödades de sista bävrarna 1871 men sedan bävrar från Norge utplanterades 1922 så har den svenska bäverstammen återhämtat sig snabbt.[7] På grund av omfattande skyddsåtgärder och återplantering i sina ursprungliga levnadsområden har arten återhämtat sig. Den nordamerikanska bävern förekommer över stora delar av kontinenten. Runt om i Europa, exempelvis i Finland, består stora delar av bäverbeståndet idag av amerikansk bäver som ett resultat av att man bland annat importerade bävrar från Kanada efter det att den inhemska arten utrotats.[6]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Bävrar lever alltid i närheten av vattendrag eller sjöar.[1] Där bygger de sina dammar och hyddor av grenar, kvistar och slam. Dammbyggnaderna har ofta betydande storlek, den hittills längsta hittades 2007 i den kanadensiska delstaten Alberta med en längd på 850 meter.[8] Vanligtvis ligger hyddans ingång under vattenytan. En vuxen bäver kan under en natt gnaga av ett träd med 50 centimeters diameter. När bävern fäller större träd är den enbart ute efter det tunna grenverket högst upp. Är trädet över en viss diameter gnager bävern bara igenom cirka 2/3 av stammen, lagom mycket för att trädet vid nästa kraftiga oväder garanterat kommer att falla. Fenomenet att invänta blåsigt väder har kunnat studeras under många år vid KottlasjönLidingö där en bäverfamilj har etablerat sig sen ett tiotal år tillbaka. Vid tunna stammar gnager bävern helt igenom och släpar sedan ner trädet till sitt vattendrag.

Bävrar går inte i ide utan är aktiva hela året men i nordliga delar av utbredningsområdet är de på grund av is och snö tvungna att stanna i sina bon.[6] I maj månad föds årskullen som kan bestå av upp till fyra ungar. Den äter inte ved men fäller träd för att få material till dammbyggen och hyddan. Födan består främst av blad, bark, örter och vattenväxter.

Hannar av bävern lever med samma hona hela livet.[9] Ungarna stannar hos sina föräldrar tills de är två år, alltså finns det oftast två kullar, årskullen, som vårdas av modern, och den från det föregående året, som lärs upp i dammbyggnad och trädfällning av fadern.

Bävern och människan[redigera | redigera wikitext]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Etymologin för ordet bäver.

Ordet bäver kommer ytterst från ett urindoeuropeiskt *bhebhru- som ungefär betyder "brunt djur".[1][10]

Som mat[redigera | redigera wikitext]

Förr var bäver "fattigmat" men idag är den mindre vanlig som människoföda. Dock går den att tillaga på en mängd vis och köttet smakar enligt vissa mycket bra.[11] Det förekommer även att restauranger har bäver på menyn[12] och bäversvanssoppa är en rätt.

Galleri[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Encyclopædia Britannica, 11:e upplagan
  2. ^ [a b] Kitchener, Andrew (2001). Beavers. Stowmarket: Whittet. Sid. 144. ISBN 1-873580-55-X 
  3. ^ Kurtén, B. and E. Anderson (1980). Pleistocene Mammals of North America. Columbia University Press. Sid. 236–237. ISBN 0231037333 
  4. ^ Reynolds, P.S. (2002). ”How big is a giant? The importance of methods in estimating body size of extinct mammals”. Journal of Mammalogy "83" (2): ss. 321–332. doi:10.1644/1545-1542(2002)083<0321:HBIAGT>2.0.CO;2. 
  5. ^ Djur i Sveriges natur (1997) s. 90-95
  6. ^ [a b c d] Nordens däggdjur (2004) s. 106-112
  7. ^ Björn Ursing (1951). Däggdjur och fåglar. Nordisk Rotogravyr 
  8. ^ THE LONGEST BEAVER DAM IN THE WORLD på GeoStrategis.com
  9. ^ Dägg-, grod- och kräldjur (1988) s. 248-250
  10. ^ Bäver i Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (första upplagan, 1922)
  11. ^ jaktsidan.se, Bra recept till bäver?, <www.jaktsidan.se/>, läst 2013-0219
  12. ^ "Bäver på export till dansk lyxkrog" Dagens Nyheter

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]