Böle, Piteå kommun
| Böle | |
| Tätort | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Piteå kommun |
| Distrikt | Piteå landsdistrikt |
| Koordinater | 65°23′9″N 21°19′22″Ö / 65.38583°N 21.32278°Ö |
| Area | 65 hektar (2020)[1] |
| Folkmängd | 346 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,3 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T8568[2] |
| Beb.områdeskod | 2581TB103 (1975–)[3] |
| Geonames | 606512 |
  Ortens läge i Norrbottens län
| |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Böle (umesamiska: Beävlla) är en by (tätort) utanför Piteå i Piteå kommun. Vid SCB:s ortsavgränsningar ingick Bölebyn i tätorten från 1990 till 2015, vilket område sedan 2020 avgränsades till en separat småort
Historia[redigera | redigera wikitext]
Första gången byn nämns i skrift är i Stockholms stads tänkebok från 1505. Betydelsen av ordet "böle" är: boplats, gård.
I byn har flera arkeologiska fynd från stenåldern till bronsåldern påträffats. Fullt synliga än idag är ett vidsträckt system av fångstgropar i ett stort skogsområde alldeles utanför byn. Detta tyder på att här tidigt förekom fiske, jakt och jordbruk.
Fram till 1982 var Piteå flottningsförening (bildat 1884) den största arbetsgivaren i byn; skiljestället Böle-Bom är i Piteå en symbol för denna yrkesutövning. Tidigare fanns kafé, bageri, matvaruaffär, slakteri, sågverk och skeppsvarv. En skola byggdes i slutet på 1800-talet. Den blev för liten och en ny uppfördes 1927 och lades ner 1970 för att sedan åter ta den i bruk 1975. Elevantalet växte ånyo så att denna skola fick också byggas ut (1984).
Efter att i alla tider ha tagit sig över den närliggande Piteälven med färja eller båt byggdes en broförbindelse 1915–17. Denna bro revs i samband med att en ny byggdes 1993–94. I samband med att järnvägen drogs genom byn 1915 och att stationsbyggnad – magasin och lastplats för godshantering inrättades – blev Böle en knutpunkt i Infjärdenområdet. Godstågen rullar ännu, medan persontrafiken och poststationen upphörde 1969.
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Böle 1960–2020[4][5] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 194 | ¤ | ||
| 1975 | 307 | |||
| 1980 | 389 | |||
| 1990 | 468 | 97 | ||
| 1995 | 476 | 98 | ||
| 2000 | 449 | 98 | ||
| 2005 | 418 | 98 | ||
| 2010 | 424 | 94 | ||
| 2015 | 344 | 65 | ||
| 2020 | 346 | 65 | ||
Anm.: 1960 som Bölebyn. Ny tätort 1975, Bölebyn utbröts 2015
¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare | ||||
Samhället[redigera | redigera wikitext]
I Böle finns skola, hundkennlar, hästar och mjölkbönder. Logen Käcktjärn är sedan starten 1970 ett dansställe som under dansbandens guldålder på 70-talet var ett av Norrlands mest välbesökta.
En minnessten finns centralt belägen i byn som ett minne av kronprinsen, sedermera kung Karl XV:s besök 1858. Piteå Stads första borgmästare (1623–41) kom från byn och hette Evert Eriksson.
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
Ett företag som har gjort byn känd "utomsocknes" är Bölebyns Garveri, som ligger precis bredvid älven. Företaget är känt för sina genuina läderprodukter.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 25 november 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 118 i pdf:en
| ||||||||||||||||
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.