Börringe–Anderslövs Järnväg

Börringe–Anderslövs Järnväg
BAJ ångvagn 1.jpg
Ångvagn vid BAJ av typen Rowan-Nydqvist.[a]
Allmänt
PlatsSkåne
SträckaBörringe–Anderslöv
Anslutande linjerMalmö-Ystads Järnväg
Anderslöv-Östratorps Järnväg
Organisation
Invigd1884
Nedlagd1959
ÄgareBörringe-Östratorps Järnväg 1887-1941
Svenska staten 1941-
Infrastruktur­förvaltareBörringe-Östratorps Järnväg 1887-1941
Statens Järnvägar 1941-
Tekniska fakta
Längd8 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största lutning16,7 
Minsta kurvradie300
Högsta hastighet25 km/h
Linjekarta
Börringe–Anderslöv
km
Unknown BSicon "LSTR"
Malmö-Ystads JärnvägMalmö C
Unknown BSicon "eBHF"
0 Börringe 1874-1970
Unknown BSicon "xABZgl"
Malmö-Ystads JärnvägYstad C
Unknown BSicon "exBHF"
2,7 Havgård(Defvelstorp) 1884-1957
Unknown BSicon "exHST"
Grönalund[1] 1906-1942
Unknown BSicon "exBHF"
5,5 Stävesjö 1884-1957
Unknown BSicon "exBHF"
7,7 Anderslöv 1884-1960
Unknown BSicon "exLSTR"
Anderslöv-Östratorps JärnvägÖstra Torp
Källor[2][3][4]

Börringe-Anderslövs Järnväg (BAJ) var en av Skånes fem ångspårvägar, det vill säga en järnväg som av ekonomiska skäl byggdes med bland annat klenare räls än normalt.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Planer för en bibana till Malmö-Ystads Järnväg med 1067 mm spårvidd från Börringe till Anderslöv fanns med i en koncession beviljad 1873. Det fanns inte tillräckligt med intressenter för att finansiera järnvägen. I början av 1880-talet gjordes ett nytt försök och nu tecknades aktier för 150 000 kronor. Malmö-Ystads Järnväg sökte en ny omarbetad koncession med 1435 mm spårvidd som godkändes den 24 mars 1882. Börringe-Anderslövs Järnvägsaktiebolag bildades 1883 och tog över koncessionen. Banan påbörjades samma år och öppnades för allmän trafik den 21 februari 1884. Banan, utan fordon, beräknades kosta 262 000 kronor.

Året därpå, 1885, erhöll bolaget koncession för en förlängning av banan med Anderslöv-Östratorps Järnväg. Östratorp ändrade 1950 namn till Smygehamn. Denna sträcka invigdes 1887, samma år som järnvägarna och bolaget bytte namn till Börringe-Östratorps Järnväg (BÖJ).

Svenska staten köpte järnvägen av Börringe-Östratorps Järnvägsaktiebolag den 1 juli 1941 och Statens Järnvägar tog över driften.

Fordon[redigera | redigera wikitext]

Banan trafikerades av en ångvagn enligt Rowans system.[a] Ursprunget kommer från Danmark, där William Robert Rowan utexperimenterade en "dampsporvej"m som först blev byggd i form av Randers-Hadsund Jernbane[5] och Gribskovbanen var inspirationskälla för de skånska ångspårvägarna. Den första ångspårvägen i Skåne var Gärds Härads järnväg[6][7].

Inför byggandet och trafikstarten 1884 köpte bolaget ett ånglok från Nydqvist & Holm AB och en ångvagn med drivenheten från Nydqvist & Holm AB och vagnen från Atlas AB.[8][9] Bolaget köpte också två personvagnar och 10 godsvagnar. I samband med förlängningen 1887 till Östratorp köptes ett tyskt lok tillverkat av Hanomag[10] och 12 godsvagnar.[11]

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

Persontrafiken upphörde den 1 november 1957 och godstrafiken den 14 april 1959. Från Anderslöv fortsatte godstågen att gå till den 1 augusti 1960 på Börringe-Anderslövs Järnväg mot Klagstorp och vidare på Trelleborg-Rydsgårds Järnväg till Trelleborg. Hela järnvägen är uppriven.

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Banvallen kan skymtas på kortare sträckor[12] och stationshusen finns kvar.[4]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Rowan-Nydqvist ångvagn från Atlas verkstäder i Södertälje. Nydqvist & Holm utvecklade maskinboggien till Rowans ångvagnskoncept. Namnet på ångvagnar av denna förbättrade konstruktion var Rowan-Nydqvist.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1906” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103144002/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201906.pdf. Läst 5 november 2012. 
  2. ^ ”Börringe-Anderslöv Jernväg”. Historiska kartor. Lantmäteriet. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=18&sd_base=lm12&sd_ktun=00032o6c. Läst 5 november 2012. 
  3. ^ ”645 Börringe - Smygehamn/Östratorp”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd645.htm. Läst 5 november 2012. 
  4. ^ [a b] Olsson, Anders. ”Börringe–Östratorps järnväg”. Skånska Järnvägar. http://www.skanskajarnvagar.se/tidning_files/historik.pdf. Läst 5 november 2012. 
  5. ^ http://www.baner-omkring-aalborg.dk/?Randers%26nbsp%3BHadsund_jernbane Arkiverad 15 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Gärdskan, Ångspårvägen genom Gärds härad, artikel och särtryck. Gärds härads hembygdsförenings årsbok 1972.
  7. ^ Werdenfels Åke, red (1990). Skånsk järnväg. Årsbok - Skånes hembygdsförbund (1966), 0347-2418 ; 1989/90. Kristianstad: Skånes hembygdsförb. Libris 1263814 
  8. ^ ”NOHAB ånglok tillv.nr 150-199”. Stig Lundin järnvägshistoria. http://www.stiglundin.se/jarnvag/18118670/verkst/nohab/nh0150.htm. Läst 5 november 2012. 
  9. ^ ”Ånglok tillverkade av Atlas”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet/lok_atlas.html. Läst 5 november 2012. 
  10. ^ ”Ånglok tillverkade av Hanomag”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/rullande/lokbyggandet_2/han.html. Läst 5 november 2012. 
  11. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1887” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103142157/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201887.pdf. Läst 5 november 2012. 
  12. ^ ”Utvecklingsorternas värden”. Natur- och kulturmiljö plan. Trelleborg kommun. 2010. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100829195027/http://www.trelleborg.se/TrelleborgUpload/KS/NIP/Trelle_4_web_100512.pdf. Läst 5 november 2012.