Börshandlad fond
| Denna artikel anses inte skriven ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2010-06) |
Börshandlad fond (engelska: ETF eller Exchange Traded Fund) är en fond som handlas som en vanlig aktie över börsen. Oftast är de indexfonder, men undantag finns. Det finns ETF:er kopplade till länder och regioner, branscher, teman och strategier (large cap, hög direktavkastning etc., räntor, valutor och råvaror).
För att kunna handla en ETF behöver man en aktiedepå. Fondtypen handlas till samma villkor av institutioner och privatpersoner. En ETF har normalt en eller flera marknadsgaranter som under börsens öppettider ställer köp- och säljkurser i andelarna. Marknadsgaranten har en dator som hela tiden värderar andelarna beroende på hur fondens innehav utvecklas och ställer priser för att underlätta handel. Marknadsgaranten kan köpa (lösa in) andelar mot fondbolaget och levererar (erhåller) då motsvarande andel av ETFens portfölj. Blir andelen för billig relativt fondens innehav köper marknadsgaranten andelar och byter in dessa mot fondens innehav som kan säljas dyrare i marknaden. Det omvända gäller för dyra fondandelar. Denna mekanisms syfte är att skapa förutsättningar för arbitrage som medför att andelarna handlas nära det teoretiska värdet. En ETF med låg omsättning anses ändå vara mycket likvid då marknadsgaranterna använder sig av likviditeten i ETFens innehav för att ställa pris.
Börshandlade fonder har ofta lägre förvaltningsavgifter än vanliga indexfonder. Dessutom utgår köp- och säljavgifter i och med att man vid handel måste betala courtage till sin mäklare på samma sätt som vid aktiehandel. Därtill kommer en implicit avgift i form av spread, dvs skillnaden mellan köp- och säljkurs. Därför lämpar sig ETF:er mindre bra för månadssparande eller handel i mindre poster, eftersom transaktionskostnaderna blir för höga. Jämfört med vanliga indexfonder har ETF:er fördelen av de slipper hålla en likviditetsreserv för hantering av inlösen av andelar, vilket torde ge dem något bättre avkastningspotential i uppgångstider.
I Sverige tillhandahålls börshandlade fonder för närvarande (nov 2011) av Handelsbanksägda Xact Fonder (25 st), Deutsche Bank (26 st) samt SEB ägda Spotr (3 st).
Den största europeiska marknaden för ETF:er tillhandahålls av Deutsche Börse via deras elektroniska börs XETRA. På XETRA fanns det över 450 noterade ETF:er vid utgången av april 2009. I USA finns bland annat populära SPY och QQQQ som replikerar S&P 500 respektive NASDAQ 100.
Nackdelar [redigera]
Nackdelar med ETF:er är främst:
- Dolda kostnader i gapet mellan köp- och säljkurser vid kortsiktiga affärer.
- Indexfonder och ETF:er kan följa olika index och i vissa fall göra det dåligt.
- Avkastningen från ETF:er med daglig hävstång äts upp om index svänger kraftigt.
- Investeraren löper risken att den part som garanterar ETF:ns värde blir insolvent.
Webbplatser om börshandlade fonder [redigera]
- ETFinfo.se.
- ETFonder.se
- ETFSverige.se, en oberoende webbplats om börshandlade fonder.
Referenser [redigera]
| Den här artikeln har källor, men verifierbarheten är svår att bekräfta eftersom fotnoter saknas helt. (2011-12) Hjälp gärna till med att lägga till fotnoter om du kan, eller diskutera frågan på diskussionssidan. Material som inte verifieras kan tas bort. |