Palmettosparv

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bachmansparv)
Palmettosparv
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläktePeucaea
ArtPalmettosparv
P. aestivalis
Vetenskapligt namn
§ Peucaea aestivalis
Auktor(Lichtenstein, 1823)
Utbredning
Synonymer
  • Aimophila aestivalis
  • Bachmansparv

Palmettosparv[2] (Peucaea aestivalis) är en nordamerikansk fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den är huvudsakligen stannfågel i öppen barrskog i sydöstra USA. Arten minskar relativt kraftigt på grund av habitatförlust och listas som nära hotad av IUCN.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Palmettosparv är en medelstor sparv som mäter 12,2–16,2 cm och väger 18,4–23 gram.[4] Den adulta fågeln har rödbrun, till brun ovansida och hjässa med svarta streck på mantel, rygg och handpennor. Ansiktet är grått med rödbrunt ögonbryn. Bröstet är sandfärgat och buken vitaktig.

Läten[redigera | redigera wikitext]

Sången består av en enkel och klar vissling med en efterföljande musikalisk drill på annan tonhöjd: "feeee-trrrr, sooooo-treee...". Lätet är ett ljust "tsip" eller "tsi".[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Palmettosparv häckar i sydöstra USA. Den är framförallt en stannfågel men de nordligaste häckande populationerna drar sig söderut. Arten delas in i tre underarter:[3]

  • Peucaea aestivalis illinoensis – häckar från Indiana och Illinois till Texas och södra Louisiana. Vintertid förekommer den så långt söderut som till USA:s gulfkust.
  • Peucaea aestivalis bachmani – häckar i ek- och tallskogar från Mid-Atlantic-staterna till staterna vid gulfkusten.
  • Peucaea aestivalis aestivalis – häckar i ek- och tallskogar från östra South Carolina och östra Georgia till södra Florida

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades arten i släktet Aimophila, men genetiska studier visar att arterna i släktet inte är varandras närmaste släktingar.[6] Dess närmaste släktingar är himmelsparv (Peucaea cassinii) och stråsparv (Peucaea botterii).

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[7][8][9][10] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[10]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Arten häckar tempererad öppen barrskog. Det klotformade boet placeras ofta på marken vid en grästuva eller buske. Honan lägger tre till fem ägg. Palmettosparven är främst en fröätare men tar även insekter.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

IUCN kategoriserar arten som nära hotad, eftersom den minskar i antal, främst på grund av habitatförlust.[1] Världspopulationen uppskattades 2019 till 170 000 vuxna individer.[11] Häckfågelstaxeringar 2010–2015 visar att arten minskat med 22,5 % under en tioårsperiod,[12] vilket ligger i linje med vinterräkningar genom Christmas Bird Count.[13] Arten är numera nästan borta från norra delen av utbredningsområdet och ovanlig i södra delen.[1] På grund av skogsavverkning, släckning av naturliga bränder och fragmentering har lett till att den heller inte hittas i många områden med kvarvarande habitat.[14] Den störs också av fågelskådare i delar av utbredningsområdet.[1] Även urbanisering tros ha en påverkan.[1]

Taxonomi och namn[redigera | redigera wikitext]

Arten beskrevs taxonomiskt av Hinrich Lichtenstein 1823. Det vetenskapliga artnamnet aestivalis betyder "tillhörande sommaren".[15] Tidigare kallades arten bachmansparv på svenska, en direktöversättning av det engelska namnet Bachman's Sparrow. Trivialnamnet är en hyllning till John Bachman (1790-1874), en amerikansk vetenskapsman och naturforskare, som var nära vän med John James Audubon. Det svenska namnet justerades 2022 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2020 Peucaea aestivalis . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 1 februari 2021.
  2. ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – september 2022”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 29 september 2022. 
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ John B. Dunning Jr. (ed.) (1992) CRC Handbook of Avian Body Masses, CRC Press, ISBN 978-0849342585.
  5. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 372. ISBN 0-679-45120-X 
  6. ^ DaCosta, J.M., G.M. Spellman, P. Escalante, and J. Klicka (2009), A molecular systematic revision of two historically problematic songbird clades: Aimophila and Pipilo, J. Avian Biol. 40, 206-216.
  7. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  8. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  9. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  10. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
  11. ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
  12. ^ Sauer, J. R.; Niven, D. K.; Hines, J. E.; Ziolkowski, Jr, D. J.; Pardieck, K. L.; Fallon, J. E.; Link, W. A. 2017. The North American Breeding Bird Survey, Results and Analysis 1966 - 2015. Version 12.23.2015. Laurel, MD
  13. ^ Meehan, T. D.; LeBaron, G. S.; Dale, K.; Michel, N. L.; Verutes, G. M.; Langham, G. M. 2018. Abundance trends of birds wintering in the USA and Canada, from Audubon Christmas Bird Counts, 1966-2017, version 2.1. New York, New York, USA
  14. ^ Jones, C. D.; Stodola, K. W.; Coombs, J.; Ward, M. P.; Cooper, R. J. 2017. Responses of Bachman's sparrows and prairie warblers to fragmentation. The Journal of Wildlife Management 81(2): 347-355.
  15. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]