Bad Oeynhausen
| Bad Oeynhausen | |||
| Stad | |||
|
|||
| Land |  Tyskland
| ||
|---|---|---|---|
| Förbundsland | Nordrhein-Westfalen | ||
| Regierungsbezirk | Detmold | ||
| Kreis | Minden-Lübbecke | ||
| Höjdläge | 55 m ö.h. | ||
| Koordinater | 52°12′N 8°48′Ö / 52.200°N 8.800°Ö | ||
| Yta | 64,83 km² ()[1] | ||
| Folkmängd | 49 477 ()[2] | ||
| Befolkningstäthet | 763 inv./km² | ||
| Borgmästare | Lars Bökenkröger (CDU) | ||
| Postnummer | 32545, 32547 och 32549 | ||
| Riktnummer | (+49) 05731 och 05734 | ||
| Registreringsskylt | MI | ||
| Kommunkod | 05 7 70 004 | ||
| Regionalkod | 05 7 70 0004 05 7 70 0004 004 | ||
| Geonames | 6557643 | ||
| OSM-karta | 144930 | ||
  Bad Oeynhausen i Tyskland
| |||
 Läget för staden Bad Oeynhausen i Kreis Minden-Lübbecke
| |||
| Webbplats: Bad Oeynhausen | |||
Bad Oeynhausen är en stad i distriktet Minden-Lübbecke i Nordrhein-Westfalen, Tyskland. Det bor runt 49 000 personer i staden.
Staden har sitt namn efter sina kolsyrehaltiga saltkällor med en temperatur på 25–35 °C, av vilka den största är 725 meter djup och sprutar 42 meter högt.[3]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Det äldsta skriftliga bevis på den nuvarande stadsområdet bevisar platsen Rehme (Rimie) 753 i de frankiska annaler [4].
Fredrik II av Preussen lät uppföra ett saltverk, som fick namnet "Königliche Saline Neusalzwerk". Om detta påminner i dag Sültemeierfontänen i centrum.
Bergmästaren Karl von Oeynhausen (1795–1865) borrade efter andra saltavlagringar, men hittade i stället en termisk salt källa.[5] Badhus byggdes. 1848 gav Fredrik Vilhelm IV av Preussen platsen namnet "Kungliga (tyska: Bad) Oeynhausen".
När Köln–Minden-järnvägen öppnades 1847 fick staden anslutning till järnvägsnätet.
Den följande stadsutvecklingen var exceptionell. Bland annat anlades spa och trädgårdar enligt ritningar av Peter Joseph Lenné.
Ännu fler varma källor borrades, däribland "Jordansprudel", borrad år 1926, som är den största kolsyrehaltiga saltkällan i världen och idag är landmärke i staden med en kapacitet av 6 000 l/min.
Under andra världskriget fanns 20 sjukhus för sårade i Bad Oeynhausen. Pansarfabriken "Weserhütte" bombades den 30 mars 1945. På denna dag dog minst 192 människor.[6]
Kriget slutade i Bad Oeynhausen den 3 april 1945 med det oblodiga överlämnandet av staden till den amerikanska armén.
Efter andra världskriget fram till flytten till Berlin var Bad Oeynhausen säte för den brittiska kontrollkommissionen i den brittiska ockupationszonen. Dessutom hade staden huvudkontoret för den brittiska Rhenarmén.
Staden återfördes till lokal styrning 1954.
Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]
Motorvägen A2 passerar Bad Oeynhausen på sin sträcka ifrån Ruhrområdet till Berlin. Motorvägen A30 ansluter till A2 vid staden. Den sista biten är dock inte motorväg då den passerar genom staden på vanliga vägar.
Stadsdelar[redigera | redigera wikitext]
- Bad Oeynhausen (Centrum)
- Dehme
- Eidinghausen
- Lohe
- Rehme
- Volmerdingsen
- Werste
- Wulferdingsen
Kända personer[redigera | redigera wikitext]
- Arne Friedrich, fotbollsspelare
- August von Borries, ingenjör
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 619
- ^ ”www.thelatinlibrary.com”. http://www.thelatinlibrary.com/annalesregnifrancorum.html=publicationFile.[död länk]
- ^ Gert Michel, red (1977). Das Solevorkommen von Bad Oeynhausen. Fortschritte in der Geologie von Rheinland und Westfalen. sid. 1–43
- ^ ”Erinnern an "schwarzen Karfreitag"” (på tyska). http://www.hiergeblieben.de/pages/textanzeige.php?limit=50&order=datum&richtung=ASC&z=83&id=4403=publicationFile.
|