Bahá'í

Från Wikipedia

Denna artikel anses behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan. Se även stilguiden.

Denna artikel anses undermålig och behöver kvalitetskontrolleras för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Motivering: Artikeln är inte helt neutralt skriven och tungläst. Förbättra gärna artikeln. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll.

Bahá'í (IPA: [baˈhaːʔiː]) är en monoteistisk världsreligion^[1] instiftad 1863 av den till Bagdad förvisade iraniern Bahá'u'lláh. Religionen har sina rötter i den väckelserörelse som Báb skapade i det shiia-muslimska Iran på 1840-talet, och både Bahá'u'lláh och Báb ses av världens bahá'í-troende (bahá'íer) som uppenbarare av Guds budskap till den moderna människan. Bahá'í-tron har mellan sex och sju miljoner vuxna anhängare i över 200 länder och bahá'í-litteratur är översatt till 800 språk. I den meningen är Bahá'í den efter kristendomen mest spridda religionen i världen.^[2], ^[3]

Det arabiska substantivet bahá betyder strålglans, utstrålning, återsken, eller (överjordisk) härlighet . Ordet bahá är även ett adjektiv som kan översättas som (all-)strålande, lysande, skinande eller praktfull. Superlativformen av detta adjektiv är abhá, och begreppet Abhá-riket har att göra med själens belägenhet efter kroppens död. Att vara bahá'í betyder att följa bahá. Bahá'u'lláh, vars namn består av orden bahá" och Alláh, översätts vanligen till svenskan som Guds Härlighet eller Guds Strålglans.^[4]

Bahá'í-tron ses av anhängarna som en progressiv religion i det att den lär att Gud löpande sänder oss nya budbärare med utökat eller nytt andligt budskap i takt med mänsklighetens mognad. Det långsiktiga målet för världens bahá'í-troende är att nationerna avskaffas till förmån för en vetenskapligt, ekonomiskt, andligt och kulturellt högstående världscivilisation, som ger människorna optimala möjligheter att utvecklas. Målsättningen för individen är att utveckla de själsliga förmågorna så långt som möjligt under jordelivet, och dessutom under själens fortsatta närmande till Gud efter kroppens död. ^[5], ^[6]

Organisationen och administrationen är välutvecklad och spridd till i stort sett alla länder på jorden. Bahá'í blir man genom att som vuxen underteckna en förklaring där man erkänner Bahá'u'lláh som den nuvarande religionsordningens budbärare från Gud. Bahá'íer verkar både självständigt och i samarbete med internationella organisationer, särskilt FN och dess olika organ, för fred, nedrustning, ekonomisk utjämning, vetenskaplig utveckling, kvinnors jämställdhet och barns rätt till utbildning. ^[7]

[redigera] Grundläggande drag

Religionernas enhet 

Bahá'í betraktar världsreligionerna som i grunden samstämmiga, men förmedlade till människorna i olika tidsåldrar genom Guds budbärare, som Adam, Krishna, Moses, Buddha, Jesus, Muhammed, Báb och Bahá'u'lláh. Om man dels skalar av religionerna alla osanningar som senare medvetet eller omedvetet lagts till av människor, dels är medveten om att en mognande mänsklighet successivt fått ta emot ett alltmer avancerat budskap från Gud, kommer man, enligt bahá'í-läran, fram till att det bara finns en religion – Guds religion.

Den allmänt vedertagna kaligrafiska symbolen för bahâ`î. Den översta vågräta linjen representerar Gud och Himlen. Den nedersta vågräta linjen representerar mänskligheten. Den mittersta vågräta linjen symboliserar Guds Uppenbarare som förmedlar Guds ord till mänskligheten. De två femuddiga stjärnorna står för bahá`ís profeter Báb och Bahá`u`lláh.

Guds enhet 

Det innebär att det bara finns en Gud (monoteism), att det endast är fråga om en enda Gud trots att skilda namn förekommer på olika språk. Bahá'íer tror inte som kristna på treenigheten (Fadern, Sonen, Den helige ande). Gud är en, och omöjlig för en människa att fatta. Enligt Bahá'í är Gud det enda verkliga i den andliga sfären – inte ens himlen ska tolkas som en verklig, helig plats, utan som en symbol för innerlig samvaro med Gud. Själens mål är är en så intim samvaro att den ingår i en andlig enhet med den enda Guden – en tankegång som även finns i den sufism som bahá'í har en del av sina rötter i.

Mänsklighetens enhet

Bahá'í-läran betonar att alla människor hör ihop, de är "löven på Guds träd" och något andra träd för "otrogna" finns inte. Mänskligheten är en. Begreppet "mänsklighetens enhet" syftar på endräkt och inte konformitet. Mångfalden ska tas tillvara. Olika människor har skilda förmågor och anlag som det är viktigt att utveckla och ta tillvara. ^[8]

[redigera] Viktiga personer och historik

Detta avsnitt är en sammanfattning av Bahá'ís historia

Bahá'í-tron har sedan starten letts av förljande personer eller organ:

• Báb (1844 -- 1852),
• Bahá'u'lláh (1853 -- 1892),
• 'Abdu'l-Bahá (1892 -- 1921),
• Shoghi Effendi (1921 -- 1952),
• Guds saks Händer (1953 -- 1963),
• Universella rättvisans hus (1963 -- )

Bahá'í-tron har utvecklats ur profeten Bábs (1819 – 1850) läror. Báb (född som Sayyid 'Ali Muhammad) sade sig vara ett Guds sändebud med uppdraget att åstadkomma en uppryckning av religionen i hemstaden Shiraz i Persien. Han förberedde även folket för ankomsten av en ännu större gudsman. Han kungjorde sin ställning i maj 1844, och ville bli kallad för Báb (Porten), eftersom han skulle tjäna som ingången till en ny tidsålder. Den snabba spridningen av bábísmen framkallade ett starkt motstånd från prästerskapet och myndigheterna. Tiotusentals bábíer led martyrdöden och Báb själv arkebuserades i juli 1850 efter att ha suttit fängslad i sex år.

Bábs gravhelgedom på Karmelberget.

"Guds Härlighet" Bahá'u'lláh (1817 – 1892; född som Mirzá Husayn 'Ali Nurí) kungjorde 1863 sin ställning som Guds budbärare för vår tidsålder och "Den utvalde" som Báb och alla världsreligioner förutspått. Bábísmen omformades till bahá'í-tron. Enligt Bahá'u'lláh är mänskligheten på väg mot en aldrig tidigare skådad andligt och vetenskapligt högtstående världscivilisation. Hinder som måste övervinnas är nationalism, kapprustning och skevheter i de sociala och ekonomiska systemen. Han skrev brev till världens ledare med budskapet att varje människa på jorden har rätt till utbildning och rättvisa. Bahá'u'lláh uthärdade fängelsevistelser och tortyr samt 40 år av sitt liv i exil. År 1853 utvisades han från hemstaden Teheran till Bagdad, och sedan 1863 vidare till Konstantinopel och Adrianopel i det som idag är Turkiet. Slutligen, 1868, förvisades han till fängelsestaden 'Akká i Palestina.

"Härlighetens Tjänare" 'Abdu'l-Bahá (1844 – 1921) var Bahá'u'lláhs äldste son, och utnämndes i Bahá'u'lláhs testamente till bahá'í-rörelsens ledare och uttolkare av Bahá'u'lláhs skrifter. 'Abdu'l-Bahá var precis som sin far fängslad större delen av sitt liv, men några år in på 1900-talet fick han möjlighet att resa till Europa och Nordamerika för att berätta om bahá'í-tron. När 'Abdu'l-Bahá gått bort övergick ansvaret för det växande internationella bahá'í-samfundet till dottersonen Shoghi Effendi (1896 – 1957), som framför allt gav den nya tron en organisering och översatte bahá'í-litteraturen från arabiska/persiska till engelska. Shoghi Effendi utsåg ingen enskild person som skulle axla ansvaret för tron efter honom. År 1963 inrättades Universella Rättvisans Hus som Bahá'í-trons högsta organ.

Bahá'í har under senare år uppmärksammats för den förföljelse bahá'íerna utsätts för i vissa muslimska länder, framför allt i moderlandet Iran, där den religiösa ledningen aldrig har kunnat acceptera att en tro som lockar människor att lämna islam har utvecklats i deras land. Bahá'íer fängslas med jämna mellanrum och vissa avrättas eller bara försvinner. De bahá'í-troende har successivt utestängts från universitet, skolor, sjukhus och alltfler statliga och kommunala myndighetslokaler. Bahá'íer får inte beträda vissa platser eller stadsdelar och kan misshandlas på öppen gata utan att polisen ingriper. Situationen har jämförts med de svartas situation i Sydafrika under apartheidlagarna och med judarnas situation i Tyskland under senare delen av 1930-talet. ^[9]

[redigera] Bahai i Sverige

21-26 juli 1953 hölls den tredje interkontinentala konferensen för spridandet av bahá'í-tron i Europa. I denna deltog 377 troende från över 30 länder i möten som hölls på Medborgarhuset (Södermalm, Stockholm). På det öppna mötet i Stockholms konserthus deltog närmare 700 personer. I slutet av konferensen mottog man brev från kung Gustav Adolf med tack för att han erhållit ett exemplar av jubileumsboken från konferensen.

Idag finns drygt 1 000 bahá'íer i Sverige. I Stor-Stockholm har ett s.k. kluster bildats, vilket är namnet på de storleks- och kunskapsmässigt starkare organisationer som kan utvecklas på lokal nivå.

[redigera] Religiösa lärosatser

Bahá'u'lláhs centrala principer bygger på enheten, vilket medför tron på en gud, en religion (Guds religion) och en mänsklighet, nämligen jordens folk (inga raser. Enligt bahá'í gör Gud sin vilja känd för människorna via Gudsmanifestationer eller Guds Budbärare, som Moses, Buddha, Krishna, Jesus och Muhammed, vilka anses successivt ha avslöjat mer och mer av Guds planer för mänskligheten. Den nuvarande religionsordningen, som kommer antas förändra världen totalt, startades av Báb och Bahá'u'lláh. Varje människa måste själv övertyga sig om sanningen i Bábs och Bahá'u'lláhs budskap genom oberoende sökande efter sanningen, och då måste den enskilde frigöra sig från fördomar och vidskepelse. Bahá'u'lláh menar att religion och vetenskap måste vara i harmoni. Om Guds religion får vara grunden för samhället kan världen utvecklas till ett paradis.

De förbud mot att döda, skada, stjäla, ljuga, bedraga som finns i de flesta religioner betonas starkt i bahá'í-skrifterna.

Bahá'íer ser inte "himlen" och "helvetet" som platser, utan som symboler för den kondition själen är i efter den fysiska kroppens död. Själen kan fortsätta att utvecklas efter döden och då spelar de efterlevandes böner stor roll.

Bahá'íer har inga gudstjänster utan arrangerar i stället 19-dagsfester var nittonde dag. Dessa består av en religiös del och en social del. Vidare uppmanas bahá'íer att läsa de heliga texterna en stund varje morgon och kväll, samt att dagligen be en av de tre obligatoriska böner av olika längd som finns. Bahá'í-kalenderns sista månad Upphöjdhet är en fasteperiod som omfattar 19 dygn. Fastan syftar bl.a. till att återuppliva själen och förnya de inre, andliga livet efter det gångna året. Därefter firas nyåret vid vårdagjämningen. Året börjar vid solnedgången den 20 mars. Årets största religiösa högtid är Ridván, 21 april – 2 maj, som firas till åminnelse av att Bahá'u'lláh trädde fram och offentligt förklarade att han var vår tids budbärare av Guds vilja.

[redigera] Sociala lärosatser

De sociala principerna handlar om en ny anda: en sundare världsekonomi, allmän nedrustning och världsfred, kärleksfulla relationer mellan jordens folk, jämställdhet mellan könen och världens folkgrupper, obligatorisk utbildning för världens alla folk, rättvisa, m.m. Målet är att jorden ska bli ett enda land och mänsklighetens dess medborgare, dvs. På längre sikt antas även att alla människor blir bahá'íer (eller ansluter sig till "Guds religion") Bahá'í betraktar sig som en framåtskridande religiös rörelse (till skillnad från många andra religioner, som anses stå stilla och predika "sanningar" förmedlade av forna profeter en gång för alla). Dagens bahá'í-administration med andliga råd över hela världen och med centrum i Haifa i Israel ses som ett embryo inför utvecklingen mot världsenhet.

Det s.k. Lotustemplet i New Delhi i Indien invigdes den 24 december 1986 inför bland annat 8.000 bahá'íer tillresta från alla världsdelar. Internationella Bahá'í-samfundet har som målsättning att inledningsvis resa ett Tillbedjans hus (eng: Houses of Worship) på varje kontinent och det i Bahapur i New Delhi var det sjunde och senaste i ordningen av de Tillbedjans Hus som står kvar. Alla Bahá'í-tempel har nio ingångar – en symbol för att människor av alla religioner är välkomna att be sina böner eller läsa ur sina respektive heliga texter. Några bahá'í-gudstjänster hålls inte, men bland annat utbildnings- och sjukvårdsinrättningar byggs i anslutning till templen. Bahá'í-templen är mycket populära att gifta sig i, även bland icke-bahá'íer.

Ett internationellt hjälpspråk och skolutbildning för alla behövs, enligt bahá'í-religionen, för ökad förståelse och därmed minskade risker för tvister samt för vetenskapligt samarbete och samhällsutveckling. Idag sker kommunikationen inom det internationella bahá'í-samfundet huvudsakligen på standardiserad engelska fri från dialektala inslag (World English). Något beslut om ett av en internationell kommitté av språkexperter konstruerat världsspråk har ännu inte tagits.

Bahá'í förespråkar en rättvis fördelning av jordens resurser och varsamhet när det gäller planetens hälsa. En för världen gemensam valuta kommer att införas för att förenkla ekonomiska transaktioner och sammanföra mänskligheten. På längre sikt antas världen förändras så i grunden att betalningsmedel överhuvudtaget inte behövs längre. Morgondagens upplysta människa anses ha frigjort sig från materialistiska behov.

Lika rättigheter för kvinnor och män är ytterligare en hörnsten i bahá'í . Enligt Bahá'u'lláhs son 'Abdu'l-Bahá (1844 – 1921), kan inte samhället utvecklas och förbättras utan jämställdhet mellan könen. Att kvinnan orättvist ses som lägre stående än mannen är ett resultat av att kvinnan getts sämre utbildning och mer begränsade möjligheter att delta och verka i samhällsbyggandet. 'Abdu'l-Bahá har också skrivit att med fler kvinnor i ledningen för världens länder kommer antalet krig att minska. Fullständig jämställdhet är mål som med tiden kommer att uppnås i och med Bahá'u'lláh har satt igång denna och andra processer som rör rättvisa. Än så länge lever vi dock i en ofullständig och orättvis värld.

Sammanfattningsvis kan man säga att bahá'í-filosofin, när det gäller samhällssynen och solidariteten med medmänniskorna, innehåller starka drag av utilitarism, det vill säga en etiklära som säger att den enskildes handlingar bör syfta till att maximera det goda för det största antalet. Denna samhällssyn är en av anledningarna till att individen helt bör avstå från att använda alkohol och droger. Redan från början betonade dessutom Báb och Bahá'u'lláh att den enskildes aktiviteter inte alls är betydelselösa och oviktiga i en värld med miljarder människor. Att "handla på ett sådant sätt att det goda man gör mot sig själv får positiva följdverkningar på hela världen" anses leda till själslig utveckling för den enskilde.

[redigera] Ritualer

Huvudartikel: Baha'i-trons religiösa lagar

Bahá'u'lláhs gravhelgedom Bahji utanför Akko, cirka 20 km söder om Haifa i Israel.

Bahá'í är en religion med få ritualer, inget prästerskap och inga sakrament.

• Nittondedagsfesten, som är det närmast jämförbara med de kristnas gudstjänster och muslimernas fredagsbön och som inträffar vid varje ny månad enligt Bahá'í-kalendern, ska alla friska bahá'íer delta i och turas om att arrangera.
• Ett kort äktenskapsvers läses
• Några få begravningsregler finns
• Färre regler gäller tills vidare för baha'ierna i Europa, Amerika, Australien, södra Afrika och östra Asien, det vill säga i länder som har andra värderingar och traditioner än de som är vanliga i den muslimska miljö i Mellanöstern där baha'i-tron uppstod. Enligt Universella Rättvisans Hus ska baha'ier i Sverige och liknande länder iaktta följande:
  • läsa ett stycke ur Bahá'u'lláhs skrifter (till svenska finns bl.a Sju Dalar, Bahá'u'lláhs Förborgade Ord, Kitáb-i-Íqán (Visshetens Bok) och Axplock ur Bahá'u'lláhs Skrifter översatta) två gånger dagligen, morgon och kväll, samt reflektera (meditera) över innehållet.
  • fasta mellan soluppgången och solnedgången i månaden Upphöjdhet (2 mars – 20 mars).
  • välja att i avskildhet läsa någon av de obligatoriska bönerna varje dag.
  • sedan 2001 ska samtliga lagar om meditation och bön tillämpas i väst, vilket inkluderar upprepandet av Alláh-u-Abhá (Gud, den Allstrålande eller Gud, den Mest Härlige) 95 gånger varje dag, exempelvis med hjälp av ett radband.

[redigera] Konsultation

Sökande efter lösningar på problem och frågor inom bahá'í-samfundet kan ske genom en speciell form av överläggning eller rådplägning i sann bahá'í-anda och med den djupaste respekt för varandra. Eventuella personliga känslor, som agg eller beundran, ska läggas åt sidan. Metoden är utarbetad av 'Abdu'l-Bahá och kallas konsultation, och kräver en del träning och erfarenhet för att fungera smidigt. ^[10]

`Abbâs Effendi, som senare fick namnet `Abdu’l-Bahá (Bahâ`s Tjänare) var profeten Bahá’u’lláhs son. Han delade fångenskap och husarrest med sin far (och efter dennes död) från tonårstiden i turkiska delen av Osmanska riket på 1860-talet och i fängelsestaden Akka i dåvarande Palestina fram till Ungturkarnas revolt 1908, då alla religiösa och politiska fångar frigavs. Adlades av britterna 1918 för sina fredsinsatser och för att ha avvärjt en hungerkatastrof i norra Palestina under Första världskriget.

Denna diskussionsteknik innebär att ordförandeskapet upphävs under processen, om konsultationen sker vid till exempel ett rådsmöte där man normalt har en ordförande. Varje deltagare, en i taget efter att roterande schema, söker sedan aktivt goda lösningar på den eller de frågor som studeras, och var och en ges möjlighet att yttra sig utan att bli avbruten. Det kan vara svårt för den som brukar få idéer av det någon annan säger att hålla tyst, fortsätta lyssna och vänta på sin tur. Det kan även vara jobbigt för den blyge eller för den som är ovan att tala inför andra, men metoden konsultation är personlighetsutvecklande och stärker över tid gruppens förmåga att lösa problem och utveckla idéer. Alla som deltar ska ha underkuvat varje spår av självförhävelse så att alla idéer kan delas och utvärderas i en anda av uppriktighet, tillmötesgående och öppenhet.

För att deltagarna skall ha rätt inställning till uppgiften inleds en konsultation i allmänhet med bön, och en anda av enhet och kärleksfullhet ska prägla gruppen innan konsultationen startar. Gud antas vara närvarande på samma sätt som Gud lyssnar och eventuellt hjälper under en bön. Deltagarna i konsultationen bortser sedan från personligheterna hos varandra och fokuserar på sakfrågan. En framförd idé har ingen ägare, och det står var och en fritt att komma med förbättringar, tillägg eller helt nya angreppslinjer. Lösningen tillhör gruppen, inte någon individ, och målsättningen är att de beslut som sedan fattas helhjärtat stöds av alla närvarande. ^[11]

Erfarenheten visar att fungerande konsultation kan kräva lång tids övning. Vårt västerländska samhälle är så starkt individcentrerat att det ofta krävs en medveten, inövad ansträngning för att få en konsultationsgrupp att fungera effektivt. Då en grupp individer kan fås att fungera ihop på ett positivt sätt under en konsultation, är den emellertid i allmänhet mycket kreativ och lösningarna är mycket goda.

[redigera] Organisation

Några av Baha'i-trons mest heliga skrifter.

Det internationella bahá'í-samfundet är en världsomfattande rörelse, en sammanslutning av människor av olika etnicitet, nationalitet, kultur, religiös och social bakgrund, som själva säger sig verka för fred, samarbete och harmoni mellan alla jordens folk. Sedan 1963 leds religionen av Universella Rättvisans Hus (Universal House of Justice) som har sitt världscentra på Karmelberget i Haifa i Israel. Bahá'u'lláh har i sin lagbok Kitáb-i-Aqdas föreskrivit att nio män ska väljas som medlemmar av Universella Rättvisans Hus, och det sker vart femte år. Varför kvinnor inte får väljas till just Universella Rättvisans Hus är inte explicit förklarat i någon av bahá'í-trons heliga böcker. Kvinnor kan dock väljas in i alla andra internationella bahá'í-organ och även de Nationella andliga råd och Lokala andliga råd som leder de nationella respektive lokala bahá'í-samfunden. På varje kontinent finns (än så länge) ett tempel med nio ingångar, "tillbedjans hus", uppmärksammade av omvärlden inte minst för deras ovanliga, futuristiska design. Den heligaste platsen, Qiblih dit man vänder sig vid daglig obligatorisk bön ligger där "Bahá" eller "Ljuset" för närvarande befinner sig, det vill säga där Gudsmanifestationen Bahá'u'lláh ligger begravd: Bahjí nära den f.d. fängelsestaden Akko vid Medelhavskusten i norra Israel.

Bahá'í finns representerad i nästan alla länder på jorden. Det Nationella Andliga Rådet på nio personer, som väljs av ett konvent (årsmöte) av bahá'íer från hela landet varje år, är det organ som leder och organiserar bahá'í-verksamheten i ett land. Rådet har stöd från bl.a hjälprådsmedlemmar och rådgivare. Varje ort i världen som har nio eller fler vuxna bahá'íer ska bilda ett Lokalt Andligt Råd – som också består av nio peroner och valberättigade/valbara är det lokala bahá'í-samfundets samtliga vuxna bahá'íer (över 21 år). Råden har ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör, eventuellt protokollsekreterare och fyra övriga ledamöter. ^[12]

[redigera] Utbredning

Religionen är i antal länder räknat, den näst mest spridda religionen i världen efter kristendomen. Tron är etablerad i mer än 218 olika länder och territorier över hela världen. Bahá'íerna kommer från över 2 100 etniska grupper och är totalt omkring 6 miljoner–7 miljoner i antal. I Sverige finns knappt 1 000 bahá'ítroende.

De flesta bahá'íerna finns i Indien (1,8 miljoner), USA (0,8 miljoner), ursprungslandet Iran (470 000), Vietnam (360 000), Kenya (310 000), Bolivia (270 000) och Sydafrika (260 000). Flest bahá'íer i förhållande till folkmängden finns framför allt i de små önationerna i Stilla Havet samt i andra nationer som haft en kraftig invandring av människor med olika religiös bakgrund: Nauru (10 %), Tonga (6,1 %), Tuvalu (5,9 %), Kiribati (4,7 %), Tokelau Islands (4,4 %), Kokosöarna (3,8 %), Bolivia (3,3 %), Falklandsöarna (3,0 %), Vanuatu (3,0 %), Belize (2,8 %), Samoa (2,5 %), Guyana (2,2 %), Förenade Arabemiraten (2,0 %).

Bahá'í-samfundet samarbetar med FN som en ickestatlig organisation. Samfundet har konsultativ status i ECOSOC (socio-ekonomiskt utvecklingsarbete), UNICEF, och vid FN:s miljöprogram UNEP. Bahá’í är också vid sidan av de övriga världsreligionerna medlem av Världsnaturfonden. Svenska Bahá'í-samfundet samarbetar bl.a med SIDA.

[redigera] Förföljerserna i Iran

I Iran, som är Bahá'í-trons hemland, har de förföljelser som började på 1840-talet aldrig upphört. Situationen försämrades ytterligare när shahen ersattes av den islamiska republiken. Efter revolutionen år 1979 fastslår konstitutionen att shiaislam är Irans religion. Det iranska bahá'í-samfundet, som uppskattas till 300.000 individer, är inte tillåtet, och bahá'í-tron betraktas som kätteri. Ett vanligt övergrepp är att de bahá'í-troende berövas sina hem och ägodelar av kriminella gäng som specialiserat sig på att angripa just bahá'íer eftersom polis och åklagare inte ingriper. Bahá'í-troende är utestängda från nästan all offentlig service, som sjukvård och undervisning, och universitetsstudier måste ske i hemlighet, inte sällan om kvällarna och nätterna i välvilliga lärares hem. Förenta Nationerna (FN) har i upprepade resolutioner kritiserat Iran för förtrycket av bahá'íerna. ^[13] Straffen är hårda för dem som undervisar bahá'íer, även om ingen undervisning i religion sker. Den 18 juni 1983 blev 16-åriga Mona Mahmudnizhad och nio andra bahá'í-troende kvinnor från Bábs hemstad Shiraz torterade och hängda för att de i hemmet hade undervisat bahá'í-barn som utestängts från vanlig skolgång. ^{[14] [15]}

[redigera] (*) Skrivsätt, begrepp och betydelse

Detalj ur Bahá'u'lláhs pass. Enligt bahá'í-tron ska inte foton eller porträtt föreställande Báb och Bahá'u'lláh publiceras eller placeras för allmänt beskådande. Endast inne i profeternas gravhelgedomar finns porträtt för pilgrimerna att se.

• Bahá'u'lláh (بهاءالله på arabiska), sammandragning av Bahá-u-Alláh, betyder Guds Härlighet
• Báb (باب på arabiska) betyder Porten
• bahá (Arab.) betyder härlighet, prakt, strålglans
• abhá (Arab.) betyder det allra härligaste, det mest praktfulla, en superlativform
• Abhá-riket (Arab.) Guds domäner, även om bahá'íer inte tror på Himlen som en fysisk plats
• Alláh-u-Abhá (Arab.) Häsningsfras bahá'íer emellan, betyder ungefär I Guds, den Härligastes namn
• bahá'í (Arab.) betyder den som följer härligheten
• `Abdu'l-Bahá (Arab.) betyder Bahás tjänare
• expellering är en försvenskning av det engelska ordet expel (ordet används inte av bahá'íer) och som står för att ledningen för bahá'í-tron tar beslut om att utestänga någon från tron så att denne person inte längre är medlemmar av samfundet. Det tillämpades av Bahá'u'lláh och 'Abdu'l-Bahá på grund av att vissa av deras släktingar försökte ta över ledarskapet eller skada Bahá'u'lláh och 'Abdu'l-Bahá. Shoghi Effendi tvingades expellera ett antal personer för att kunna forma Bahá'í från ett tyckande si och så på olika håll i världen till en sammanhållen och självständig religion på främst 1920- och 1930-talet. Efter Shoghi Effendis död gjorde en ledande bahá'í, Mason Remey, anspråk på att vara Beskyddare nummer 2, och även han och hans anhängare expellerades. För att person ska kunna uteslutas måste han eller hon bevisas vara förbundsbrytare.
• förbund: Bahá'u'lláhs uppenbarelse ledde fram till ett förbund mellan Gud och de bahá'í-troende (och på sikt med hela mänskligheten).
• kluster är en geografiskt-organisatorisk indelning i lagom stora områden så att lokala bahá'í-samfund kan samverka på ett effektivare sätt.
• pionjär är en bahá'í som flyttar till ett land eller en ort för att hjälpa bahá'í-tron att växa.
• shunning är ett engelskt ord och står för att den som expelleras från bahá'í-tron ska undvikas och vara som död för de kvarvarande före detta vännerna i samfundet (ordet används inte av bahá'íer).
• Vidád (Arab.) betyder kärlek, avslutningsord i brev (Vidád eller Bahá'í Vidád) i stället för till exempel "Med vänlig hälsning" eller "Yours sincerely".

[redigera] Referenser

1. ^ Nationalencyklopedin (2000), uppslagsordet Bahá'í [1]
2. ^ Odemyr, H. (2001) Bahá'í-religionen – vägen till världsenhet och fred, ss 14 - 15
3. ^ Encyclopedia Britannica (2007), uppslagsordet Bahá'í faith
4. ^ Holmsen, S. (1981), s 13
5. ^ Hofman, D. (1997),ss 36 - 57, 94 - 98
6. ^ Widegren, Ö (2006)
7. ^ Widegren, Ö (2006)
8. ^ Widegren, Ö. (2006)
9. ^ Svenska Bahá'í-samfundets hemsida (2008) Sex ledande bahá’íer arresterade i Iran, Europas länder protesterar mot arresteringar, Förföljelsen mot Irans största minoritet ökar. Pressmeddelanden publicerade i maj, 2008. [2]
10. ^ 'Abdu'l-Bahá (1943, 1956, 1976), s 406
11. ^ 'Abdu'l-Bahá (1943, 1956, 1976), ss 406-407
12. ^ Nationella rådet för Sveriges Bahá'íer, (1990)
13. ^ Bahá'í World News
14. ^ Cameron, Doug (2003) I would die for you. Mona Mahmudnizhad, the Angel of Shiraz., dokumentärvideo. Ett sammandrag av den kan ses på YouTube: http://www.youtube.com/watch?v=egstHWxTYBI&feature=related
15. ^ http://www.youtube.com/watch?v=X4aFDVlNkrw&feature=related

[redigera] Källor

• 'Abdu'l-Bahá (1943, 1956, 1976) Bahá'í World Faith" (Abdu'l-Bahá's section only). Wilmette, Illionois: Bahá'í Publishing Trust. National Spiritual Assembly of the Bahá'ís of the United States.
• Bahá'í-sekretariatet. (2004) Studiematerial från augusti 2004 på dåvarande hemsidan www.bahai.se
• Bahá'u'lláh (1853 - 1892); svensk upplaga (1978) Axplock från Bahá'u'lláhs Skrifter. Stockholm: Nationella Andliga Rådet för Sveriges Bahá'ír. Bahá'í-förlaget AB.
• Bahá'u'lláh. (2002) Kitáb-i-Iqán, Visshetens Bok. Stockholm: Nationella rådet för Sveriges Bahá'íer. Bahá'í-förlaget AB.
• British Broadcasting Corporation (BBC) (2002). "BBC Religión and Ethics Special: Bahá".
• Cameron, G. & Momen, W. (1996) A Basic Bahá'í Chronology. Oxford: George Ronald.
• Davies, P. (1990) Den Kosmiska Planen. Stockholm: Prisma.
• Davies, P. (1994) I Huvudet på Gud. Stockholm: Prisma.
• Effendi, S. (1951) Bahá’í Elections. Haifa: Bahá'í World Centre.
• Einstein, A. (1934) Min Världsbild. Stockholm: Bonniers Förlag.
• Esslemont. J.E. (1976) Bahá'u'lláh och Den nya tidsåldern. Uppsala: Bahá'í-förlaget AB.
• Hartz, P.R. (2002) Bahá’í Faith (World Religions). Facts on File.
• Ewald, S. m. fl. (1996) Religionslexikonet. Stockholm: Bokförlaget Forum.
• Hatcher, J. (1993) The Arc of Ascent. Oxford: George Ronald.
• Hatcher, J. (2005) Close Connections. Bahá'í Publishing Trust.
• Hofman, D. (1997) Civilisationens förnyelse. Sollentuna: Bahá'í-förlaget AB.
• Holmsen, S. (1981, 1992) De upplysta horisonterna. Stockholm: Bahá'í-förlaget AB.
• Jackson Armstrong-Ingram, R.(1996) "The Provisions for Sexuality in the Kitab-i-Aqdas in the Context of Late Nineteenth Century Eastern and Western Sexual Ideologies". Vetenskaplig artikel presented to the Society for Shaykhi, Babi, and Baha'i Studies meeting in conjunction with the Middle East Studies Association Conference, Providence, R.I., November 1996.
• Khan, J.P. & Khan, J. (1998)Advancement of Women. Bahá'í Publishing Trust, USA.
• Khan, J.P. (1991) Icke-inblandning i politik och lydnad mot regeringar. Översättning av häfte från Universal House of Justice med titeln Non Political Involvment. Uppsala Bahá'í-förlaget AB.
• McMullen, M. (2000) The Bahá’í: Religious Construction. Rutgers University Press.
• Miles, J. (1997) Gud, en Biografi. Stockholm: Raben Prisma.
• Nationella rådet för Sveriges Bahá'íer. (1990) Bahá'u'lláhs administrativa system. Översättning av Shoghi Effendis World Order of Bahá'u'lláh. Uppsala: Bahá'í-förlaget AB.
• Neiman, C. & Golman, E. (1995) Efter Livet? Stockholm: Wahlströms.
• Peterson, P.K. (2002) Assisting the Traumatized Soul. Bahá'í Publishing Trust, USA.
• Smith, P. (1999) A Concise Encyclopedia of the Bahá’í Faith. Oneworld Publications.
• Wibeck, S. (2003) Religionernas historia. Lund: Historiska Media.
• Widegren, Ö. (2006) Bahá'í – en introduktion. Stockholm: Bahá'í-förlaget AB.
• Vramming, Y. (1996) Uppslag Religion. Stockholm: Almqvist & Wicksell Förlag AB.

[redigera] Se även

• Helig skrift
• Herrens Härlighet
• kalender
• Kirpal Singh
• Kristi återkomst
• Nourooz
• profetior
• Religionsgrundare
• Tahirih
• teologi
• uppenbarelse

[redigera] Externa länkar

• Svenska Bahá'í-samfundet
• Källskrifter på Svenska