Baltiska utställningen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Utställningens affisch

Baltiska utställningen var en konstindustri- och hantverksutställning som hölls i Malmö under perioden 15 maj - 4 oktober 1914.[1]

Utställningen[redigera | redigera wikitext]

Anna och Ferdinand Boberg på utställningen

Initiativet till Baltiska utställningen togs i Malmö industriförening. Arkitekten Harald Boklund, föreningens sekreterare, har sett sig själv som utställningsidéns upphovsman, vilket inte helt har verifierats. Den 28 februari 1908 framförde föreningens ordförande kapten Olof Wahlgren förslaget till en utställning, vilket mottogs med stor entusiasm. Den 21 maj 1908 konstituterades en särskild kommitté, med arkitekt Boklund som sekreterare, ett uppdrag han dock lämnade 1910 eftersom han avsåg deltaga i en tävling om ritningar för utställningen.[2] Tillsammans med flera malmökollegor hade Boklund reagerat på att Ferdinand Boberg utsetts till utställningsarkitekt och begärde en arkitekttävling om utställningen, något som också genomfördes - med Ferdinand Boberg som segrare.[3]

Arkitekten Ferdinand Boberg var ansvarig för utställningens utformning. Han hade varit en framgångsrik utställningsarkitekt med Stockholmsutställningen 1897 och Konstindustriutställningen 1909 i Stockholm, däremellan hade han ritat de svenska paviljongerna på utställningarna i S:t Louis (1904), Berlin (1907), Venedig (1907) och S:t Petersburg (1908). Nu fick han åter uppdraget som arkitekt för en stor utställning.

Centralgården på utställningsområdet 1914.

På Baltiska utställningen i Malmö 1914 var de dåvarande östersjöstaterna, det vill säga Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland representerade. Baltiska utställningen var den sista manifestationen för jugendstilen i Sverige och det var även Bobergs sista uppdrag inom detta gebit[4]. Utställningen hölls på det område som sedermera blev Pildammsparken i Malmö. Dåvarande kronprinsessan Margareta var engagerad i arbetet. Efter henne är Margaretapaviljongen och blomstergatan uppkallade och finns fortfarande kvar i parken. I anslutning till Pildammsparken finns Bobergsängen, vilken namngavs 1945 till minne av utställningens arkitekt. Bobergs utställningsarkitektur var till stor del en utveckling och summering av hans tidigare utställningsarkitektur. Den innehöll många olika drag och teman men hölls samman av trappgavelsmotivet, som sågs som ett gemensamt baltiskt arkitekturmotiv.[5]

Vid sidan av Ferdinand Bobergs jugendarkitektur fanns också specialbyggnader av andra arkitekter. Det tyska Werdanibunds paviljong, ritad av Friedrich Seesselberg och Otto Liesheim, kan anses vara en av de tidigaste modernistiska byggnaderna som uppfördes i Sverige.[6]

Det visades främst nya industriprodukter, exempelvis maskiner, vagnar och ånglok (som det svenska paradsnälltågsloket F 1200), men även de kulturella ambitionerna var stora. Konstavdelningen inom utställningen var den största som någonsin anordnats i Norden, den innehöll 3 256 nummer och väckte den störste uppmärksamheten. För eftervärlden dokumenterades utställningen i en Officiell berättelse öfver Baltiska utställningen i Malmö 1914, utgiven i tre band.[7]. [8]

Första världskriget[redigera | redigera wikitext]

På grund av första världskrigets utbrott fick inte Baltiska utställningen den internationella dragningskraft som man förväntat sig. Utställarna från Tyskland och Ryssland avbröt sitt deltagande och återvände till sina hemländer. Ryssarna glömde därvid kvar en omfattande och mycket värdefull konstsamling. De verk för vilka den rätta ägaren kunde fastställas återlämnades efter kriget. Detta var dock ej möjligt för en stor del av verken, och trots påstötningar, även från Josef Stalin, om att dessa borde anses vara den sovjetiska statens egendom, vägrade Malmö stad att återlämna dem. Denna konstsamling finns än idag på Malmö konstmuseum.[9] Arkivet med en tillhörande fotosamling finns i Malmö stadsarkiv

Margaretapaviljongen och blomstergatan

Betydelsen för Malmö[redigera | redigera wikitext]

Flera år i förväg hade förberedelser gjorts under ledning av stadsingenjör Anders Nilsson för att visa de välkomnande gästerna vilken modern stad Malmö hade blivit. Hamngatan, vägen mellan Stortorget och Malmö centralstation, breddades kraftigt inför utställningen och blev en paradgata i staden med Frans Ekelunds nyuppförda Hotell Savoy. Längs kanalerna anlades nya planteringar som sköna promenadstråk och flera infartsvägar byggdes om som Lundavägen som kom att breddas. Fersens väg iordningställdes som infartsväg till utställningen, där det nya Grand Hotel Fersen, ritat av August Ewe och Carl Melin, uppfördes (i dag bostadshuset Fersens väg 3), samtidigt som spårvägsnätet byggdes ut. Vad som förmodligen satt störst avtryck var ändå de förskönande insatser som gjordes i staden. Utöver utställningsområdet och förskönandet av kanalerna planterades det även vid S:t Paulis kyrkogård och Slottsparken, som kom att få mycket av sin nuvarande utformning under denna tid. Malmös epitet som "parkernas stad" är ett uttryck som i mångt och mycket kan härledas från denna tids planteringsinsatser som gjordes i en växande industristad.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I allmänna bestämmelser fastställda av utställningens styrelse 25 november 1911 fastslogs i §2: "Utställningen skall öppnas den 15 maj 1914 och räcka till och med den 30 september samma år, styrelsen dock obetaget att hålla utställningen öppen utöfver sistnämnda dag, dock ej längre än till och med den 15 oktober." (Officiell berättelse öfver Baltiska utställningen i Malmö 1914, första delen, Malmö 1921, sid. 48). Utställningens förvaltningsutskott beslutade den 29 juli 1914 att utställningen skulle stängas 4 oktober (ibid., sid. 498).
  2. ^ Ranby 2002, s. 135-136.
  3. ^ Ranby 2002, s. 173-176.
  4. ^ Den moderna stadens födelse, sida 340
  5. ^ Thorson Walton 1994, s. 29-87.
  6. ^ Ranby 2002, s. 122.
  7. ^ Den moderna stadens födelse, sida 342
  8. ^ Stråth, Bo (2012). Sveriges historia: 1830-1920. Stockholm: Norstedt. Libris 12348258. ISBN 978-91-1-302442-4  s. 198-199
  9. ^ Baltiska utställningen. Malmö Museers årsbok 1989.

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Göran Christenson - Anne-Marie Ericsson - Per-Jan Pehrsson: Baltiska utställningen 1914 (1989) ISBN 91-85330-96-5
  • Ewa Eriksson: Den moderna stadens födelse. Ordfronts förlag, 1990. ISBN 91-7324-322-1
  • Officiell berättelse öfver Baltiska utställningen i Malmö 1914, del I (1921), del II:1 (1915), del II:2 (1919)
  • Ranby, Henrik: Harald Boklund. Kosmopolitiskt, regionalt och nationalromantiskt i Skånes arkitektur 1890-1930. Diss. Lund 2002.
  • Thorson Walton, Ann: Ferdinand Boberg. The complete work. The MIT press. Cambridge, Mass. 1994.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Strömmande ljud