Banan
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Bananer eller dessertbananer är trivialnamn för ätliga bär[1] som härstammar från stora blommande örter inom släktet Musa.[2] Frukterna som definieras som bär, kan ha olika storlek, färg och fasthet, men är ofta långsmala och krökta, med mjukt, stärkelserikt fruktkött som omsluts av ett skal som kan vara gult, lila eller rött när frukten är mogen och oftast grönt när den är omogen. Frukterna växer i klasar som hänger från toppen av plantan. Merparten dessertbananer härstammar från hybrider av flera olika arter ur banansläktet och placeras därför vetenskapligt i Musa Dessertbanan-Gruppen.
Historia och etymologi
Banan härstammar från sydöstra Asien[3] och var känd i Europa redan under antiken. Den har senare införts till Afrika och framför allt till Centralamerika, där den är både en viktig matvara och en exportprodukt. Ordet banan kommer från spanskans och portugisiskans ord för banan, "banana", som i sin tur troligen är lånat från ett språk i Kongo.[4]
Taxonomi
Släktet Musa beskrevs av Carl von Linné 1753.[5] Musa tillhör i sin tur familjen Musaceae och cirka 70 arter av banan erkänns av World Checklist of Selected Plant Families[5]. Flera av dessa producerar ätbara frukter, medan andra odlas som dekoration.[6]
Klassificeringen av odlade bananer har länge varit mycket omdiskuterad. Ursprungligen placerade Linné bananer i två arter utifrån hur de används som mat: Musa sapientum för dessertbananer och Musa paradisiaca för kokbanan. Utifrån detta system beskrevs ytterligare arter. I en serie studier som publicerades från 1947 och framåt visade Ernest Cheesman att Linnés Musa sapientum och Musa paradisiaca inte alls var arter utan kultivarer som båda härstammade från de två vilda frösättande arterna Musa acuminata (ädelbanan) och Musa balbisiana (balbisbanan), som båda beskrivits av botanisten Luigi Aloysius Colla.[7] Cheesman rekommenderade därför att man skulle överge Linnés två taxon och istället kategorisera bananer utifrån tre morfologiska distinkta grupper med kultivarer: de som i första hand uppvisar botaniska karaktärer tillhörande Musa balbisiana, de som i första hand uppvisar botaniska karaktärer tillhörande Musa acuminata, och de som i första hand uppvisar botaniska karaktärer tillhörande båda två.[8] 1955 presenterade Norman Simmonds och Ken Shepherd en genombaserad nomenklatur. Detta system undanröjde nästan alla svårigheter och oförenligheter i de tidigare klassificeringarna som baserades på att ge vetenskapliga namn till odlade varieteter. Trots detta används ändå äldre vetenskapliga namn av vissa auktoriteter vilket skapar förvirring.[7][9]
De idag accepterade vetenskapliga namnen för absoluta merparten av alla odlade bananer är Musa acuminata Colla och Musa balbisiana Colla för de båda ursprungliga vilda arterna for och Musa × paradisiaca L. för hybrider av M. acuminata × M. balbisiana.[10]
Generellt följer modern klassificering av banansorter Simmonds och Shepherds system. Sorterna placeras i grupper beroende på antal kromosomer och vilken art de härstammar ifrån. Exempelvis placeras äppelbanan i AAB-gruppen vilket visar att den är en triploid som härstammar från både M. acuminata (A) och M. balbisiana (B). Ett annat exempel är Kanariebanan som placeras i AAA-gruppen eftersom den är en triploid som bara härstammar från M. acuminata.
Dessa genomgrupper placeras i sin tur i sortgrupperna Musa Dessertbanan-Gruppen (banan/dessertbanan) samt Musa Kokbanan-Gruppen (kokbanan).[11]
Växtanatomi
Bananfrukten är ett bär och de odlade sorterna innehåller inga frön utan bara svarta rudiment efter fröämnen. Det finns dock arter som innehåller svarta frön stora som pepparkorn inbäddade i fruktköttet. Vissa bananer är så fulla av frön att de är svåra att äta. Bananer är femkantiga och har trerummiga bär. Fruktköttet är i början fast och rikt på stärkelse, som sedan omvandlas till socker samtidigt som bananen mjuknar.
Odling
Bären växer i tvåradiga klasar på en stock med ibland upp till 200 bananer och kan ha en sammanlagd vikt på upp till 50 kg. Stocken hänger lodrätt ner från plantan med den stora mörkröda bananblomman längst ner. Blomman har formen av en väldig tulpanknopp. Innanför varje kronblad finns anlag för en klase bananer. Ett kronblad i taget öppnar sig och exponerar den blivande klasen för pollinering. Sedan faller kronbladet av, klasen börjar mogna medan blomman fortsätter att växa nedåt. På så sätt blir stocken allt längre och fylls med allt fler bananklasar. De första bananerna på stocken utvecklas dock aldrig till färdiga bananer. Efter mognaden dör växtens ovanjordiska delar.
Bananskalet är det yttre skalet på bananen vilket omsluter bärets kött. Skalet är från början grönt då örten är omogen, men byter sedan färg till gul, lila eller rött när den mognar och blir brunt eller svart när den blivit övermogen eller skalet skadas. Bananerna skördas ofta när de är gröna och får eftermogna på destinationsorten.
Export och import
| Land | Miljoner ton |
Procent av världens totala produktion |
|---|---|---|
| Produktion | ||
 Indien |
29.7 | 20% |
 Uganda |
11.1 | 8% |
 Kina |
10.7 | 7% |
 Filippinerna |
9.2 | 6% |
 Ecuador |
8.0 | 6% |
 Brasilien |
7.3 | 5% |
 Indonesien |
6.1 | 4% |
 Colombia |
5.1 | 4% |
 Kamerun |
4.8 | 3% |
 Tanzania |
3.9 | 3% |
| Övriga länder | 49.6 | 34% |
| Världen | 145.4 | 100% |
| Export | ||
| Ecuador |
5.2 | 29% |
 Costa Rica |
1.8 | 10% |
| Colombia |
1.8 | 10% |
| Filippinerna |
1.6 | 9% |
 Guatemala |
1.5 | 8% |
| övriga länder | 6.0 | 34% |
| Världen | 17.9 | 100% |
Fram till 1960-talet transporterades bananer som hela stockar med speciella bananbåtar. Vid ankomsten till importlandet var bananerna fortfarande gröna, och därefter mognades de i särskilda bananmogningsrum. Hanteringen med de tunga stockarna var besvärlig och hälsofarlig. En och annan ovälkommen gäst, som spindlar och insekter, kunde följa med bananstocken. Idag packas bananhänder i kartonger direkt på plantagen, och alla tunga lyft utförs av kranar och truckar. Till Sverige importeras bananer sedan 1909 av bland annat Banan-Kompaniet.
EU har höga tullavgifter på bananimporten från Syd- och Centralamerika. Länderna Ecuador, Colombia, Costa Rica, Guatemala, Honduras och Panama står för ungefär 80 procent av de bananer som konsumeras i EU-länderna. EU kritiseras starkt sedan 1990-talet av bland andra USA (som är hemvist för exempelvis Chiquita) för att snedvrida konkurrensen genom de extra fördelaktiga tullvillkor som ges till ett tiotal AVS-länder (länder i Afrika, Västindien och Stilla havet). 1997 dömdes EU:s bananreglering ut av WTO:s överprövningsorgan, och USA införde ett tag strafftullar mot EU som motåtgärder när EU inte anpassade sig efter WTO:s beslut. 2001 kom EU överens med USA och Ecuador att en gemensam tullnivå för alla länder skulle införas senast den 1 januari 2006.
Giftbesprutning
 |
Detta avsnitt anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv. Motivering: Handlar främst om Sverige. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2013-10) |
Enligt ett test av nio sorters bananer som Testfakta ALS Global Täby genomförde 2013, innehåller vanliga bananer flera gifter från bekämpningsmedel i fruktköttet. Inget av gifterna översteg dock EU:s gränsvärden.[13] I testet var det endast ekologiska bananer som var helt giftfria.
Svampmedlet imazalil är ett av de ämnen som uppmättes i fyra av bananproverna. Det är listat som cancerframkallande av amerikanska EPA, dock inte av EU. Gränsvärdena i EU innebär att ett barn på 10 kg kan äta upp till 480 gram banankött (drygt fyra bananer) under en dag utan att det är farligt. Motsvarande för en person på 70 kg är 3,4 kg fruktkött eller 28 bananer på 120 gram per dag.[13]
Livsmedelsverkets stickprovskontroller i grossistleden, analyserar hela bananer inklusive skal, trots att det egentligen är det ätliga fruktköttet som är viktigt. Åke Bergman, professor i miljökemi, finner det mycket anmärkningsvärt att Livsmedelsverket och EU analyserar alla frukter och grönsaker med skalet på.[13]
Antalet olika bekämpningsmedel som används på bananodlingar har ökat på grund av ökad resistens hos svampar och insekter. De bekämpningsmedel som finns i bananköttet har vid djurförsök visat sig påverka levern och i ett fall sköldkörteln. Dock krävs långt högre doser än vad som kan fås genom att äta bananer. År 2013 planerade Livsmedelsverket 50 stickprovskontroller på bananer och av 173 kontroller genomförda sedan 2010 har endast ett prov visat sig överstiga tillåtna gränsvärden.[13]
Referenser
- ^ ”berry | plant reproductive body” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/science/berry-plant-reproductive-body. Läst 15 maj 2017.
- ^ Nationalencyklopedin - Banan "en av de största örter som finns"
- ^ ”Rejäla produkter: Banan”. Rejäl Handel. http://www.kaapeli.fi/reilukauppa/svenskbanan.html. Läst 12 november 2013.
- ^ Banan i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 oktober 2013.
- ^ [a b] Sök efter "Musa" ”World Checklist of Selected Plant Families”. Royal Botanic Gardens, Kew. http://apps.kew.org/wcsp/. Läst 6 januari 2013.
- ^ Bailey, Liberty Hyde (1916). The Standard Cyclopedia of Horticulture. Macmillan. sid. 2076–2079. http://books.google.com/books?id=uZMDAAAAMAAJ&pg=PA2076
- ^ [a b] Constantine, D.R.. ”Musa paradisiaca”. Arkiverad från originalet den 5 september 2008. https://web.archive.org/web/20080905010528/http://www.users.globalnet.co.uk/~drc/mparadisiaca.htm. Läst 5 september 2014.
- ^ Valmayor et al. 2000.
- ^ Porcher, Michel H. (19 juli 2002). ”Sorting Musa names”. The University of Melbourne. http://www.plantnames.unimelb.edu.au/Sorting/Musa.html. Läst 11 januari 2011.
- ^ ”Musa paradisiaca”. World Checklist of Selected Plant Families. Royal Botanic Gardens, Kew. http://apps.kew.org/wcsp/namedetail.do?name_id=254888. Läst 6 januari 2013.
- ^ http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant?skudNumber=7085
- ^ ”FAOSTAT”. Food and Agriculture Organization of the United Nations. Arkiverad från originalet den 1 april 2013. https://web.archive.org/web/20130401115157/http://faostat3.fao.org/home/index.html.
- ^ [a b c d] ”En ekologisk banan är en giftfri banan”. Testfakta. 9 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130815075812/http://www.testfakta.se/livsmedel/article89206.ece. Läst 16 augusti 2013.
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Banan.
|