Banansmyg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Banansmyg
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Bananaquits.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Underordning Eupasseres
Infraordning Osciner
Passeri
Familj Tangaror
Thraupidae se text
Släkte Coereba
Vieillot, 1809
Art Banansmyg
C. flaveola
Vetenskapligt namn
§ Coereba flaveola
Auktor (Linnaeus, 1758)
Synonymer
  • Certhiola martinicensis
  • Certhiola dominicana
Hitta fler artiklar om fåglar med

Banansmyg (Coereba flaveola) är en fågelart som tillhör de oscina tättingarna men vars taxonomi länge varit oklar. Den har länge placerats i den egna familjen Coerebidae, men även förslagsvis med fältsparvarna eller som incertae sedis. Sentida studier placerar istället arten i familjen tangaror. 2010 framlades förslag om att taxonet bör delas upp i tre arter, men det har fortfarande inte nått internationell acceptans. Banansmygen är en aktiv fågel som främst lever av nektar och återfinns i varmare delar av Amerika och är en ganska vanlig art i sitt utbredningsområde.

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Banansmygen beskrevs taxonomiskt första gången 1758 av Linné i hans verk Systema Naturae under det vetenskapliga namnet Certhia flaveola.[2] 1809 placerades den i det egna släktet Coereba av Louis Jean Pierre Vieillot.[3] Fram till och med 2005 placerades banansmygen i den egna familjen Coerebidae men idag råder det ingen konsensus till vilken familj arten hör, och vissa auktoriteter har placerat den i familjen fältsparvar (Emberizidae).[4] Efter att en rad sentida studier har spridit visst ljust över banansmygens släktförhållanden så menar flera auktoriteter att Coerebidae är ett föråldrat taxon. Tidigare har vissa andra neotropiska arter som lever av nektar placerats i familjen men dessa placeras idag i andra familjer. Banansmygen tillhör en grupp som omfattar Darwinfinkarna och släktena Tiaris, Loxigilla etc. Flera av dessa placerades tidigare i familjen fältsparvar, men som idag förs till familjen tangaror (Thraupidae).[5] Utifrån dessa studier föreslås banansmygen att placeras i familjen tangaror, vilket bland annat följs av Clement et al. 2012,[6] men ibland bedöms dess släktskap fortfarande som incertae sedis, det vill säga oklar.[7]

Banansmygen delas upp i en mängd underarter, ofta över 40 stycken. Det är fortfarande oklart huruvida någon av ö-populationerna borde få artstatus, men fylogenetiska studier har i varje fall påvisat tre klader inom taxonet: nominatgruppen, flaveola-gruppen, från Jamaica, Hispaniola och Caymanöarna, bahamensis-gruppen från Bahamas och Quintana Roo, och bartholemica-gruppen från Syd- och Centralamerika, Mexiko (förutan Quintana Roo), Mindre antillerna och Puerto Rico.[8][9] Flera taxa ingick dock inte i dessa studier,[8][9] men flertalet kan placeras i ovanstående grupper utifrån zoogeografi förutom oblita (ön San Andrés) och tricolor (ön Providencia), och deras placering är därför oklar.

I februari 2010, föreslog International Ornithological Congress att de två taxonen bahamensis och bartholemica ska splittas från C. flaveola och behandlas som egna arter, men exakt vilka underarter som dessa två föreslagna arter ska omfatta är fortfarande oklart.[10]

Clements et al. 2012 delar istället upp arten i de fyra underartsgrupperna: bahamensis som bara omfattar underarten som lever på Bahamas, flaveola-gruppen som omfattar underarterna i karibien, caboti som bara omfattar underarten som lever på Cozumel, och mexicana-gruppen som omfattar fastlandspopulationerna.[6]

Beståndet av banansmyg på Bahamas har vit strupe och övre bröst och kan utgöra en egen art.
Illustration av Joseph Smit, 1886

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Banansmygen är en vanlig besökare vid fågelbord och kolibrimatare. Beståndet på norra Mindre Antillerna, bartholemica, är en av de underarter som har mörkast bröst.

Banansmygen är en liten fågel som i genomsnitt mäter 11 cm på längden. Merparten av underarterna har mörkgrå, nästan svart ovansida, svart hjässa och huvudsida, ett tydligt brett vitt ögonbrynsstreck, grå strupe, och gult bröst, buk och över- och undergump. Könen är lika, men juvenilerna är mörkare och har ofta ett partiellt gult ögonbrynsstreck och strupe. Hos underarten bahamensis och caboti är strupen och övre bröstet vitt eller ljusgrått,[11][12] medan ferryi har vit panna.[13]

Underarterna laurae, lowii och melanornis som lever på små öar utanför norra Venezuela är över lag svartaktiga,[13] medan underarterna aterrima och atrata förekommer i två morfer, en "normal" och en svartaktig.[11]

Utbredning och biotop[redigera | redigera wikitext]

Den är en stannfågel i tropiska Sydamerika och förekommer så långt norrut som södra Mexiko och Karibien, och den förekommer i hela Västindien förutom på Kuba.[11] Den är en sällsynt gäst i Florida.[14] Den förekommer i en rad olika halvöppna biotoper inklusive trädgårdar och parker, men är ovanlig eller saknas helt i öknar, täta skogar, vilket omfattar stora delar av Amazonas regnskogar, och på höjder över 2000 meter.[13]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Den har en smal, ganska lång och böjd näbb, anpassad för att suga nektar. Ibland penetrerar den blomman från sidan för att ta nektarn utan att pollinera växten.[14] Den kan inte ryttla som en kolibri, utan måste alltid sitta på en gren när den födosöker. Den äter även frukt och insekter. Den besöker ofta trädgårdar och kan uppträda mycket orädd. Den besöker gärna kolibrimatare med sockerlösning.

Den bygger ett sfäriskt bo med en sidoingång. Den lägger upp till tre ägg, som ruvas av honan.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Artikeln baseras på en översättning från engelskspråkiga Wikipedias artikel Bananaquit, läst 2011-02-14

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Coereba flaveola Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Linnaeus, 1758, sid:119
  3. ^ Vieillot, 1809, sid:70
  4. ^ [a b] Monteiro Pereira, 2008, sid:120
  5. ^ Burns et al., 2002
  6. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2012) The Clements checklist of birds of the world, Version 6.7 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist>, läst 2012-12-22
  7. ^ American Ornithologists' Union, 2008
  8. ^ [a b] Seutin et al., 1994
  9. ^ [a b] Bellemain et al., 2008
  10. ^ http://www.worldbirdnames.org/updates-PS.html
  11. ^ [a b c] Raffaele et al., 1998
  12. ^ Howell and Webb, 1995
  13. ^ [a b c] Restall et al., 2006
  14. ^ [a b] Dunning, 2001

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]