E-legitimation
 |
Den här artikeln behöver fler källhänvisningar för att verifieras. (2009-10) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
 |
Denna artikel anses inte skriven ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2010-04) |
E-legitimation är en elektronisk legitimation för användning på internet. E-legitimationer utfärdas till privatpersoner av flera svenska banker, Telia samt Steria. Med hjälp av en e-legitimation kan man legitimera sig och skriva under avtal och transaktioner hos olika myndigheters och företags webbplatser. Exempel på myndigheter som accepterar e-legitimationer är Skatteverket, Försäkringskassan och CSN. Elektroniska underskrifter som skapas med en e-legitimation är likvärdiga med vanliga underskrifter på papper i de flesta sammanhang[1]. En e-legitimation kan lagras på olika medier, vanligtvis i en fil i datorn eller mobiltelefonen, eller ett fysiskt smartkort.
Innehåll |
[redigera] BankID i Sverige
BankID är det i särklass största e-legitimationssystemet i Sverige och förvaltas av företaget Finansiell ID-Teknik BID AB som ägs av flera svenska banker. I juni 2010 fanns det cirka 2,5 miljoner aktiva BankID-användare och mer än 600 webbtjänster som stödjer BankID. Ett liknande samarbete finns även i Norge, men de tekniska lösningarna skiljer sig åt.
För att använda BankID krävs BankID säkerhetsprogram (BISP). Kritik har riktats mot att det är en alltför plattformsberoende lösning som förutsätter att kunden antingen har Microsoft Windows, Mac OS X,[2] eller Ubuntu Linux. I det senare fallet måste även bankens internettjänst stödja Linux.
[redigera] Säkerhet
Det finns olika typer av säkerhetslösningar för e-legitimation, bland andra
- Certifikatfil (så kallat "mjukt certifikat") lokalt lagrad i datorn eller mobiltelefonen.
- Certifikat på smartkort som läses med en kortläsare som ansluts till datorn.
- Engångskoder.
Dessa säkerhetslösningar kan också kombineras. Exempelvis kan inloggning kräva både mjukt certifikat och engångskod.
[redigera] Källor
- ^ ”Lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer”. 2 november 2000. https://lagen.nu/2000:832#P17S1.
- ^ Roland Orre (3 februari 2009). ”Varför måste alla köra Volvo eller Saab?”. http://csblogg.idg.se/bloggar/hardcoreopensource/entry.jsp?messid=352.
[redigera] Externa länkar
- E-legitimation.se – Informationssajt skapad av utgivare, myndigheter och företag
- BankID – Officiell webbplats för BankID
- FriBID - Inofficiell BankID-klient som är fri programvara
