Bankgirot

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bankgiro)
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om det svenska företaget. För bankgiro i allmänhet, se giro.

Bankgirot är ett europeiskt clearinghus, ursprungligen grundat för att driva bankgirosystemet i Sverige. Bankgirots juridiska namn är Bankgirocentralen BGC AB. Aktiebolaget ägs av SEB, Swedbank, Nordea, Handelsbanken, Danske Bank, SkandiaBanken och Länsförsäkringar. Den 24 april 2013 bytte företaget varumärkesnamn från BGC, som varit det huvudsakliga varumärket sedan 1990-talet, till Bankgirot[1]. Företaget sysselsätter idag cirka 240 personer.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Namnet bankgiro har förekommit i svenskspråkig litteratur sedan år 1853 och har då haft betydelsen "banks giroräkning. Vad som insättes (i en girobank) utgör insättarens kredit; vad som enlig bankgiro för hans räkning betalas utgör hans debet."[2] Girobank har förekommit sedan år 1800 och hade då betydelsen "bank vars huvudsakliga rörelse bestod i överföring (girering) av deponerade medel från en räkningsinnehavares konto till en annans, depositionsbank".[3]

Namnet bankgiro förekommer i svenska medier från 1949.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bankgirot startade 1959 av flera banker för att driva Bankgirosystemet, en gemensam tjänst för förmedling av betalningar och betalningsinformation [5].

Bankgirot är den enda aktören i Sverige som har tillstånd att utföra clearing av massbetalningar. Företaget äger och driftar två betalsystem: bankgirosystemet och "Betalningar i realtid" (BiR). I bankgirosystemet finns flera betaltjänster till exempel "Bg Bankgiro Inbetalningar" och "Bg Autogiro". Den första tjänsten i BiR är Swish - mobila betalningar. [6] Bankgirot har även tillstånd att bedriva verksamhet med anknytning till betalningstjänster till exempel "Bg E-faktura" och "Bg eID Gateway". Tillståndet att bedriva clearingverksamhet enligt lagen om värdepappersmarknaden står under Finansinspektionens tillsyn. Bankgirots avvecklingssystem har godkänts av Finansinspektionen och är anmält till Europeiska kommissionen i enlighet med lagen om avvecklingssystem. 

Vid utgången av 2013 var 21 banker anslutna till Bankgirosystemet. Omkring 70 procent av de svenska företagen använder Bankgirots betalningstjänster. Totalt förmedlades 850 miljoner betalningar i Bankgirosystemet år 2013, vilket är 36 miljarder SEK i snitt per bankdag[7].

Bankgirots betalsystem[redigera | redigera wikitext]

Bankgirot har två betalsystem. Bangirosystemet, utgör Bankgirots historiska utgångspunkt och Betalningar i realtid är ett ungt system för att skicka pengar till andra utan dröjsmål.

Bankgirosystemet startades år 1959. Bankgirosystemet bygger på bankgironummer med vilka man kan styra pengar till önskat bankkonto, som kan ändras av innehavaren, också till annan bank, utan att bankgironumret ändras. Bankgirosystemet är ett system för överföring (girering) av pengar till betalningsmottagare, genom de banker som är anslutna till systemet. Anslutna banker kallas för deltagare i systemet. Bankgirosystemet är ett öppet betalsystem – tillgängligt för alla banker som uppfyller deltagarkraven. Det är tillgängligt för både betalare och betalningsmottagare.

Idén är att kontoföringen skall vara decentraliserad och att befintliga konton i bankerna skall användas. Bankgironumret är därför inget konto utan enbart en adress som pekar på det bankkonto som kunden själv valt. Tanken är att betalaren inte behöver känna till betalningsmottagarens banker eller bankkontonummer. En mottagare kan välja att peka flera bankgironummer till ett och samma bankkonto, till exempel av bokföringsskäl. Bankerna behåller därmed kontakten med kunden medan man centralt och gemensamt utnyttjar Bankgirot för förmedling av betalningarna.[8]. Priset kunden betalar för bankgirotjänsterna bestäms av respektive bank.

Banken ansluter önskat bankkonto till ett bankgironummer. På betalningsdagen görs uttaget på betalarens konto och insättningen hos mottagaren.

I Betalningar i realtid sker avvecklingen direkt, dygnet runt, alla dagar. Betalningar i realtid bygger på internationella standarder såsom XML och ISO 20022, vilket öppnar upp för flera affärsmöjligheter. Fler länder tittar på den svenska lösningen Betalningar i realtid från Bankgirot och det pågår studier hos European Automated Clearing House Association - EACHA i hur de ska kunna implementera system för realtidsbetalningar eller ”nära realtidsbetalningar”.[9]

Bankgironummer[redigera | redigera wikitext]

Ett bankgironummer består av sju eller åtta siffror. Den sista siffran är en kontrollsiffra enligt Luhn-algoritmen (samma som i svenska person- och organisationsnummer). Bankgironumret är inte ett konto utan fungerar istället som en adress till banken och det bankkonto som används för betalningstransaktioner. Det innebär att företagets bankkonto inte exponeras. På fakturor anges bara bankgironumret.

90-bankgironummer, bankgironummer för insamlingsändamål som står under uppsikt av Stiftelsen för insamlingskontroll, har alltid sju siffror inklusive kontrollsiffran och ingår i nummerserien 900-000x till 904-999x där x markerar kontrollsiffran.[10]

Typer av betalningar[redigera | redigera wikitext]

Girobetalningarna är den dominerande betalningsformen i Sverige vad gäller transaktionsvärde och transaktionsvolymer och stod år 2002 för 50 procent av den totala transaktionsvolymen. Elektronisk girering står för den största andelen av girobetalningarna och har vuxit kraftigt de senaste åren. Detta har skett på bekostnad av blankettgirering som under samma period har minskat.[11]

Anslutna banker[redigera | redigera wikitext]

Bankgiro-statistik[redigera | redigera wikitext]

  • Varje dag förmedlades cirka 5 miljoner bankgirotransaktioner år 2009.[12].
  • Företaget gick år 2013 med 21,4 miljoner i vinst.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Namnbyte pressmeddelande”. http://www.bankgirot.se/om-bankgirot/press-och-aktuellt/nyheter/?year=2012. 
  2. ^ Nordström, Johan Jakob. "Afhandlingar hörande till läran om crediten." 1. Stockholm 1853. Enligt SAOB – Svenska Akademiens ordbok → bankgiro .
  3. ^ Holmbergsson, Johan. Sartorius, GF Handbok för statshushållningen. Övers. Sthm 1800. Enligt SAOB – Svenska Akademiens ordbok → girobank .
  4. ^ Från Rondell till Gräddfil: nya ord i svenskan från 40-tal till 80-tal (2. uppl.). Solna: Svenska språknämnden & Esselte studium. 1989. Libris 8348020. ISBN 91-24-35516-X , s. 49
  5. ^ ”Bankgirots historia”. http://www.bankgirot.se/om-bankgirot/press-och-aktuellt/bankgirots-historia. 
  6. ^ ”Betalningar i realtid” (html). 1. https://www.bankgirot.se/om-bankgirot/vara-betalsystem/betalningar-i-realtid. Läst 3 mars 2015. 
  7. ^ ”Bankgirots Årsredovisning 2015”. https://www.bankgirot.se/globalassets/dokument/arsredovisning--rapporter/2013_arsredovisning_sv.pdf. 
  8. ^ SOU 2004:52 s. 96
  9. ^ ”Betalsystem i realtid”. http://www.eacha.org/form_download.php?doc=EACHA%20Study%20on%20Interoperability%20of%20Immediate%20Payment%20Systems. 
  10. ^ http://www.insamlingskontroll.se/
  11. ^ SOU 2004:52 s. 96 ff.
  12. ^ ”Bankgirot fyller 50 år ref”. https://www.bankgirot.se/om-bankgirot/press-och-aktuellt/bankgirots-historia/bankgirot-50-ar/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]