Bankgirot

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Bankgiro)
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om det svenska företaget. För bankgiro i allmänhet, se giro.

Bankgirot är ett europeiskt clearinghus, ursprungligen grundat för att driva Bankgirosystemet i Sverige.[1]. Bankgirots juridiska namn är Bankgirocentralen BGC AB. Aktiebolaget ägs av SEB, Swedbank, Nordea, Handelsbanken, Danske Bank, SkandiaBanken och Länsförsäkringar. Den 24 april 2012 bytte företaget varumärkesnamn från BGC, som varit det huvudsakliga varumärket sedan 1990-talet, till Bankgirot[2]. Företaget sysselsätter idag cirka 240 personer och har sitt säte i Stockholm vid Globen. VD är Birgitta Simonsson.


Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Termen bankgiro har förekommit i svenskspråkig litteratur sedan år 1853 och har då haft betydelsen "banks giroräkning. Vad som insättes (i en girobank) utgör insättarens kredit; vad som enlig bankgiro för hans räkning betalas utgör hans debet."[3] Girobank har förekommit sedan år 1800 och hade då betydelsen "bank vars huvudsakliga rörelse bestod i överföring (girering) av deponerade medel från en räkningsinnehavares konto till en annans, depositionsbank".[4]

Termen bankgiro förekommer enligt Svenska språknämnden i svenska medier från 1949.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bankgirot startades 1959 av flera banker för att driva Bankgirosystemet, en gemensam tjänst för förmedling av betalningar och betalningsinformation. Redan 1960 var det 100 anställda som manuellt genomförde arbetet. Cirka en miljon transaktioner genomförs. Först 1965 började de första datorerna installeras vilket möjliggjorde att avierna kunde registreras läsas maskinell. Fem år senare införs OCR-tekniken och elektronisk avläsning av betalningsavier. [6]. 1987 blir bolagsformen Aktiebolag: Bankgirocentralen BGC AB. 2009 fyller Bankgirot 50 år [7].

Bankgirot är den enda aktören i Sverige som har tillstånd att utföra clearing av massbetalningar [8].

I clearingverksamheten identifieras de svenska bankerna med ett unikt Clearingnummer. Clearingnumren används i Sveriges Riksbanks betalningssystem "RIX" och av alla banker för att ange till vilken bank en betalning ska adresseras. [9].

Företaget äger och driftar två betalsystem: Bankgirosystemet och "Betalningar i realtid" (BiR). I Bankgirosystemet finns flera betaltjänster till exempel "Bg Bankgiro Inbetalningar" och "Bg Autogiro". Den första tjänsten i BiR är Swish - mobila betalningar. [10] Bankgirot har även tillstånd att bedriva verksamhet med anknytning till betalningstjänster till exempel "Bg E-faktura" och "Bg eID Gateway". Tillståndet att bedriva clearingverksamhet enligt lagen om värdepappersmarknaden står under Finansinspektionens tillsyn. Bankgirots avvecklingssystem har godkänts av Finansinspektionen och är anmält till Europeiska kommissionen i enlighet med lagen om avvecklingssystem. 

I början av 2015 var 22 banker anslutna till Bankgirosystemet. Omkring 70 procent av de svenska företagen använder Bankgirots betalningstjänster. Totalt förmedlades 903 miljoner betalningar i Bankgirosystemet år 2014, vilket är 37,7 miljarder SEK i snitt per bankdag[11].

Bankgirots betalsystem[redigera | redigera wikitext]

Bankgirot har två betalsystem. Bankgirosystemet, som utgör bankgirots historiska utgångspunkt och Betalningar i realtid som är ett ungt system för att skicka pengar till andra utan dröjsmål och utan uppehåll för nätter och helger.

Bankgirosystemet startades år 1959. Bankgirosystemet bygger på bankgironummer med vilka man kan styra pengar till önskat bankkonto, som kan ändras av innehavaren, också till annan bank, utan att bankgironumret ändras. Bankgirosystemet är ett system för överföring (girering) av pengar till betalningsmottagare, genom de banker som är anslutna till systemet. Anslutna banker kallas för deltagare i systemet. Bankgirosystemet är tillgängligt för alla banker som uppfyller deltagarkraven.

Idén är att kontoföringen skall vara decentraliserad och att befintliga konton i bankerna skall användas. Bankgironumret är därför inget konto utan enbart en adress som pekar på det bankkonto som kunden själv valt. Tanken är att betalaren inte behöver känna till betalningsmottagarens banker eller bankkontonummer. En mottagare kan välja att peka flera bankgironummer till ett och samma bankkonto, till exempel av bokföringsskäl. Bankerna behåller därmed kontakten med kunden medan man centralt och gemensamt utnyttjar bankgirot för förmedling av betalningarna.[12]. Priset kunden betalar för bankgirotjänsterna bestäms av respektive bank.

Banken ansluter önskat bankkonto till ett bankgironummer. På betalningsdagen görs uttaget på betalarens konto och insättningen hos mottagaren.

I Betalningar i realtid sker avvecklingen direkt, dygnet runt, alla dagar. Betalningar i realtid bygger på internationella standarder såsom XML och ISO 20022, vilket öppnar upp för flera affärsmöjligheter. European Automated Clearing House Association - EACHA studerar hur de ska kunna implementera system för realtidsbetalningar eller ”nära realtidsbetalningar”.[13]

Bankgironummer[redigera | redigera wikitext]

Ett bankgironummer består av sju eller åtta siffror. Den sista siffran är en kontrollsiffra enligt Luhn-algoritmen (samma som i svenska person- och organisationsnummer). Bankgironumret är inte ett konto utan fungerar istället som en adress till banken och det bankkonto som används för betalningstransaktioner. Det innebär att företagets bankkonto inte exponeras. På fakturor anges bara bankgironumret.

90-bankgironummer, bankgironummer för insamlingsändamål som står under uppsikt av Stiftelsen för insamlingskontroll, har alltid sju siffror inklusive kontrollsiffran och ingår i nummerserien 900-000x till 904-999x där x markerar kontrollsiffran.[14]

Produkter och tjänster[redigera | redigera wikitext]

Förutom Bankgirots kärnverksamhet med Clearing- och avveckling av betaltransaktioner samt betalsystemen för massbetalningar så erbjuder Bankgirot tjänster inom olika områden. Det är tjänster som stöder och möjliggör:

  • inbetalningar t.ex. Bankgiro Inbetalningar och Insättningsuppgift via Internet
  • utbetalningar t.ex. Leverantörsbetalningar och Löner
  • elektronisk fakturahantering t.ex. E-faktura till Internetbank, E-faktura Företag och Scanning Solution
  • elektronisk identifiering t.ex. PKI Services och eID Gateway
  • kommunikation av filtransferering t.ex. Bankgiro Link, FTP kommunikation och tillhörande säkerhet med förändringsskydd

Typer av betalningar[redigera | redigera wikitext]

Girobetalningarna är den dominerande betalningsformen i Sverige vad gäller transaktionsvärde och transaktionsvolymer och stod år 2002 för 50 procent av den totala transaktionsvolymen. Elektronisk girering står för den största andelen av girobetalningarna och har vuxit kraftigt de senaste åren. Detta har skett på bekostnad av blankettgirering som under samma period har minskat.[15]

Betalningar i realtid är på frammarsch genom att nya konsumentvanor leder till nya betalningsinstrument, särskilt i samband med e-handel och m-handel. Ny teknik och förändringar i regelverk bidrar också till ökat intresse för snabbare betalningar och även genom flera nya aktörer. De tydligaste trenderna för betalningar är:[16]

  • Snabbare av penningöverföringar till följd av kund- och myndighetskrav.
  • Snabb tillväxt av e-handel som resulterar i nya former av betalningar avsedda för denna marknad (e-betalningar).
  • Växande marknad av betalningsleverantörer (icke-bank) som förmedlare mellan banker och kunder.

Anslutna banker i bankgirosystemet[redigera | redigera wikitext]

Anslutna banker i systemet Betalningar i realtid[redigera | redigera wikitext]

Bankgirostatistik[redigera | redigera wikitext]

  • I genomsnitt en vanlig bankdag avvecklar Bankgirot betalningar för ca 50 miljarder SEK.
  • I genomsnitt förmedlas betalningar till ett belopp av 37,7 miljarder SEK per bankdag.[17].
  • Bankgirot hanterar 3,6 miljonder bankgirotbetalningar per bankdag.[18].
  • Bolagets resultat blev 17,2 miljoner SEK år 2014.[19].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bankgirot i den svenska finansiella strukturen”. http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Finansiell-infrastruktur/System-i-den-svenska-infrastrukturen/. 
  2. ^ ”Namnbyte pressmeddelande”. http://www.bankgirot.se/om-bankgirot/press-och-aktuellt/nyheter/?year=2012. 
  3. ^ Nordström, Johan Jakob. "Afhandlingar hörande till läran om crediten." 1. Stockholm 1853. Enligt SAOB – Svenska Akademiens ordbok → bankgiro .
  4. ^ Holmbergsson, Johan. Sartorius, GF Handbok för statshushållningen. Övers. Sthm 1800. Enligt SAOB – Svenska Akademiens ordbok → girobank .
  5. ^ Från Rondell till Gräddfil: nya ord i svenskan från 40-tal till 80-tal (2. uppl.). Solna: Svenska språknämnden & Esselte studium. 1989. Libris 8348020. ISBN 91-24-35516-X , s. 49
  6. ^ ”Bankgirots historia”. http://www.bankgirot.se/om-bankgirot/press-och-aktuellt/bankgirots-historia. 
  7. ^ ”Bankgirot 50 år”. https://www.bankgirot.se/om-bankgirot/press-och-aktuellt/bankgirots-historia/bankgirot-50-ar/. 
  8. ^ ”Deltagare i RIX”. http://www.riksbank.se/sv/Finansiell-stabilitet/Betalningssystemet-RIX/Deltagare/Vilka-ar-RIX-deltagare/. 
  9. ^ ”Hitta clearingnummer”. http://www.hittaclearingnummer.se/. 
  10. ^ ”Betalningar i realtid” (html). 1. https://www.bankgirot.se/om-bankgirot/vara-betalsystem/betalningar-i-realtid. Läst 3 mars 2015. 
  11. ^ ”Bankgirots Årsredovisning 2014”. https://www.bankgirot.se/globalassets/dokument/arsredovisning--rapporter/2014_arsredovisning_sv.pdf. 
  12. ^ SOU 2004:52 s. 96
  13. ^ ”Betalsystem i realtid”. http://www.eacha.org/form_download.php?doc=EACHA%20Study%20on%20Interoperability%20of%20Immediate%20Payment%20Systems. 
  14. ^ http://www.insamlingskontroll.se/
  15. ^ SOU 2004:52 s. 96 ff.
  16. ^ ”betalningar i realtid”. http://www.eacha.org/form_download.php?doc=EACHA%20Study%20on%20Interoperability%20of%20Immediate%20Payment%20Systems. 
  17. ^ ”Bankgirot fyller 50 år ref”. https://www.bankgirot.se/om-bankgirot/press-och-aktuellt/bankgirots-historia/bankgirot-50-ar/. 
  18. ^ ”Bankgirots Årsredovisning 2015”. https://www.bankgirot.se/globalassets/dokument/arsredovisning--rapporter/2013_arsredovisning_sv.pdf. 
  19. ^ ”Bankgirots Årsredovisning”. https://www.bankgirot.se/globalassets/dokument/arsredovisning--rapporter/2013_arsredovisning_sv.pdf. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]