Baotou

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Botou.
Baotou
Mongoliska : Bugutu.svg
Buɣutu
Бугат
kinesiska : 包头市?
pinyin: Bāotóu shì
"De tre hjortarnas torn" i centrala Baotou."De tre hjortarnas torn" i centrala Baotou.
Typ av område:
Provinsnivå 
 Prefekturnivå 
  Häradsnivå 
   Sockennivå

 Stad på prefekturnivå
Provins Inre Mongoliet
(prefekturer i Inre Mongoliet)
Areal
Totalt 27 768 km2
Stadsdistrikt 2 969 km2
Folkmängd
Totalt* 2 650 364 (2010)
95,4 inv./km2
Stadsdistrikt* 1 977 785 (2010)
666,1 inv./km2
Större kinesiska nationaliteter
Officiell webbplats
Baotous läge i Inre Mongoliet, Kina.
Baotous läge i Inre Mongoliet, Kina.
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-15.aspx
Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/subs/cn-15.aspx

Baotou, eller Bugatmongoliska, är en ort på prefekturnivå i det autonoma området Inre Mongoliet i norra Kina vid Gula floden. Staden har omkring 1,3 miljoner invånare vilket gör den till den största staden i den västra halvan av regionen. I norr gränsar Baotou till den mongoliska provinsen Dornogobi.

Ortens mongoliska namn Buɣutu (Бугат) betyder "plats med hjortar" och Baotou kallas ibland för "hjortstaden" (Lùchéng, 鹿城) även på kinesiska.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Sedan Folkrepubliken Kinas grundande 1949 har Baotou blivit ett regionalt centrum för den tunga industrin, i synnerhet stålindustrin. I Baotou finns en gruva i distriktet Bayan Obo som producerar hälften av världens tillgångar av sällsynta jordartsmetaller.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Baotou är beläget i ett område som tidigare tillhörde den mongoliska tümed-stammen och blev en stad först 1809. Platsen för staden valdes då det var en bördig region i Gula flodens stora krök på Ordosplatån. 1923 fick orten järnvägsförbindelse med Peking, som sedan förlängdes till Yinchuan. Åren 1928-1954 ingick staden i provinsen Suiyuan, men införlivades därefter i den autonoma regionen Inre Mongoliet. Efter kommunisternas maktövertagande i Kina har regionen befolkningssammansättning förändrats dramatiskt och Baotou är idag en i stort sett en helt hankinesisk stad.[2]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I Baotou finns det två kloster som tillhör Gelug-skolan inom den tibetanska buddhismen, Wudangzhao (五当召) respektive Meidaizhao (美岱召).

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Baotous administrativa indelning.

Baotou indelas i distrikt, ett härad och två mongoliska baner:

  1. Stadsdistriktet Chöndlön (昆都仑区 Kūndūlún Qū), 119 km², 440.000 invånare;
  2. Stadsdistriktet Donghe (东河区 Dōnghé Qū), 85 km², 380.000 invånare;
  3. Stadsdistriktet Qingshan (青山区 Qīngshān Qū), 67 km², 310.000 invånare;
  4. Stadsdistriktet Shiguai (石拐区 Shíguǎi Qū), 619 km², 60.000 invånare;
  5. Gruvdistriktet Bayan Obo (白云矿区 Báiyún Kuàng Qū), 303 km², 20.000 invånare;
  6. Stadsdistriktet Jiuyuan (九原区 Jiǔyuán Qū), 1.776 km², 220.000 invånare;
  7. Häradet Guyang (固阳县 Gùyáng Xiàn), 5.021 km², 210.000 invånare, huvudort är köpingen Jinshan (金山镇),
  8. Högra Tümedbaneret (土默特右旗 Tǔmòtè Yòu Qí), 2.368 km², 350.000 invånare, huvudort är köpingen Salaqi (萨拉齐镇);
  9. Förenade Darchan-Muumjangan-banéret (达尔罕茂明安联合旗 Dá'ěrhǎn Màomíng'ān Liánhé Qí), 17.410 km², 110.000 invånare, huvudort är köpingen Bail Miao (百灵庙镇).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "China Tightens Grip on Rare Minerals", New York Times, 2009-08-31.
  2. ^ Damian Harper m.fl., China, åttonde upplagan (Melbourne: Lonely Planet 2002), s. 916.