Baptism
Från Wikipedia
- Baptisterna omdirigerar hit. Konstverket med detta namn hittas på Baptisterna (målning)
Baptister, nedsättande vederdöpare, är en kristen riktning där man i dopfrågan tar avstånd från barndop och istället anser att endast den som tagit ställning i trosfrågan och gör ett medvetet val enligt Bibeln och kristen tro rätteligen kan döpas (troendedop, omvändelsedop eller kanske mindre gärna kallat vuxendop),
Innehåll |
[redigera] Historia
Baptismen är en kristen rörelse som har sin bakgrund i den radikala reformationen (anabaptister). Dessa grupper hävdade den enskilde kristnes rätt att själva tolka bibeln, avvisade ämbetet och införde troendedop. Den första egentliga baptistförsamlingen grundades av engelsmannen John Smyth i Holland 1607. Under 1600-talet växte baptismen i England, och spreds därifrån främst till Amerika och senare till andra länder.
Baptismens historia i Sverige börjar i september 1848 då den första baptistförsamlingen bildades i Borekullastugan i Landa socken, nära Frillesås vid Hallandskusten, under ledning av den nydöpte F O Nilsson.
Under sin första tid utsattes baptisterna av svår förföljelse från de svenska myndigheterna. Att samlas till egna gudstjänster var förbjudet enligt konventikelplakatet och att leda sådana var straffbart. Rörelsens ledare blev bötfällda och fängslade, och F O Nilsson själv blev slutligen landsförvisad. Baptister förvägrades att gifta sig och deras barn betraktades som oäkta. När föräldrarna vägrade att låta döpa sina nyfödda barn med hänvisning till att de skulle få välja själva senare i livet, genomförde myndigheterna i flera fall tvångsdop.
[redigera] Teologi
Baptismen har inga bekännelseskrifter eller trosbekännelse men omfattar i allmänhet de tre fornkyrkliga trosbekännelserna. Läran kan variera ganska mycket mellan olika församlingar och samfund och har också varierat ganska mycket under historiens gång. Vissa grunddrag kan dock skönjas:
- Kongregationalistisk kyrkosyn
- Medlemmarna är vuxna troende som låtit omvändelsedöpa sig i Faderns och Sonens och Den Heliga Andens namn. Vissa församlingar accepterar även barndöpta troende.
- Symbolisk sakramentssyn
På senare tid har flera baptistiska samfund anslutit sig till den evangelikala trosbekännelse som formulerats i den s.k. Lausannedeklarationen.
Ett exempel på hur baptister kan beskriva sin teologi ges av Europeiska Baptistfederationen i dess identitetsbeskrivning, "utlåtande om identitet", som i 17 punkter anger dess teologiska identitet. Man beskriver bland annat sin syn på bibeln som auktoritet, frälsaren Jesus Kristus som fullt människa och fullt gud, troendedopet, ansvaret för guds skapelse och kampen mot slaveri, rasism, apartheid och etnisk rensning. Som en ram för punkterna utrycker man en längtan och förväntan över Jesu återkomst och avsluter med "Amen och Amen. Maranatha, kom, Herre Jesus, kom." [1]
[redigera] Baptistiska samfund och rörelser i Sverige
Särskiljande för baptister har varit troendedopet, församlingen som de troendes gemenskap och en kongregationalistisk organisation. Många sätter fokus på dopet, men i ekumeniskt arbete har man noterat att "Internationell ekumenik påminner oss om att kyrko- och församlingssyn är för baptister den avgörande frågan för enhet." [2]. Ändå är man ofta tydlig var man står i dopfrågan, Europeiska Baptistfederationen anger när de beskriver sin teologiska identitet att troendedopet med nedsänkning är det bibliska dopet. [3]
- Svenska Baptistsamfundet medlem i Europeiska Baptistfederationen och Baptisternas Världsallians.
- Svenska Baptisternas Ungdomsförbund
- Evangeliska Frikyrkan medlem i Europeiska Baptistfederationen.
- Pingströrelsen har sitt ursprung i Stockholms sjunde baptistförsamling och har ett tydligt baptistiskt arv.
- Maranata bildades i början av 1960-talet som en utbrytning ur pingströrelsen.
- Trosrörelsen Teologiskt har trosrörelsen vuxit fram ur den karismatiska rörelsen från 1960-talet och 1970 talet. I likhet med andra nyare kristna rörelser kännetecknas trosrörelsen av en stark kongregationalism och man har även en baptistisk dopsyn. Få klassiska baptister skulle nog trots det vilja kalla trosrörelsen för en baptistisk rörelse då man menar att det finns grundläggande skillnader i teologi.
Vissa frikyrkoförsamlingar är ekumeniska och organiserar både baptister och andra kristna. Vissa samfund, däribland Svenska Missionskyrkan har en baptistisk församlingssyn och organiserar både kristna som föredrar barndop och de som förespråkare troendedop, därmed kan många baptister känna sig hemma i dessa samfund.
[redigera] Sveriges baptistscouter
Inom Svenska Baptistsamfundets ungdomsförbund finns en scoutsektion ansluten till KFUK-KFUMs Scoutförbund. Det har alltid funnits baptistiska ungdomar och ledare inom KFUK-KFUM, men på 1940-talet bildade de en egen sektion inom scoutförbundet som den första i förbundet som svar på önskemål om att bli ett eget scoutförbund. De kallas ibland "bapf:are". De är den enda sektionen som håller egna stämmor.
[redigera] Internationella baptistiska samfund
[redigera] Källor
- ^ Europeiska Baptistfederationen Statement of Identity hämtad 9 juli 2008
- ^ Per-Magnus Selinder (red.) Anders Svensson Karin Wiborn (2008). Gemensam framtid? – en rastplats för eftertanke på vandringen med Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Samarbetsrådet mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan.
- ^ Europeiska Baptistfederationen Statement of Identity hämtad 9 juli 2008
