Basalt
Från Wikipedia
Basalt är en svart till mörkgrå, basisk, magmatisk bergart av vulkaniskt ursprung. Namnet tros komma från det egyptiska landskapet Bashan där bergarten finns, men basalt är vanligt i hela världen.
Basalt utgör 70% av jordens yta (inklusive havsbotten) och stora delar av ytan på alla solsystemets stenplaneter.
Innehåll |
Typer av basalt [redigera]
- Tholeiitisk basalt (uppkallad efter den tyska orten Tholey) är den vanligaste basalten på havsbotten. Den har en låg halt kiseloxid och en låg halt natrium.
- Oceanryggsbasalt (MORB) bildas längs med oceanryggarna i haven.
- Aluminiumrik basalt består till mer än 17% av aluminiumoxid.
- Alkalin basalt har en låg halt kiseloxid och en hög halt natrium.
- Bonit är en magnesiumrik och titanfattig form av basalt eller andesit som bildas vid vissa subduktionszoner.
Rosettastenen [redigera]
Rosettastenen troddes länge vara av basalt, på grund av dess täckande skyddsyta av karnaubavax. Denna togs bort 1999, varefter stenens ljusare yta av granodiorit framträdde tydligare.[1]
Referenser [redigera]
- ^ Andrew Middleton//Dietrich Klemm: "The Geology of the Rosetta Stone". i The Journal of Egyptian Archaeology, Vol. 89, (2003), sid. 207-216. (engelska)
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Basalt.
