Basileios I (bysantinsk kejsare)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Mynt med bilder av Basileios, hans son Konstantin och hans andra fru Eudoxia Ingerina.

Basileios I, (grekiska: Βασίλειος Α΄ ο Μακεδών) född 811, död 886, var en bysantinsk kejsare 866886 som grundade den makedoniska dynastin.

Basileios härstammade från en armenisk bondefamilj, som var bosatt i Makedonien men vid bulgarfursten Krums infall 813 blivit bortförd i fångenskap. Basileios undkom dock, och lyckades komma i tjänst hos kejsar Mikael III och blev slutigen dennes överhovstallmästare och överkammarherre. Efter mordet på Mikael blev han kejsare och grundade den makedonska dynastin, som regerade till 1025.

Basileois visade sig duglig som härskare. I sin kyrkopolitik var han till en början försonligt stämd mot katolska kyrkan, men syns senara ha ändrat taktik, och med Photios återinsättande som patriark 877 inföll den avgörande brytningen med romerska kyrkan.

Han krigföring riktade sig dels mot paulicianerna som besegrades, dels mot södra Italien, där han återställde Bysantinska rikets vacklande makt.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Mikael III
Bysantinsk kejsare
866-886
Med Mikael III (till 867)
Efterträdare:
Leo VI