Bataljon

Karttecknet för en infanteribataljon, de två strecken ovanför rektangeln anger att det är en bataljon. Krysset i rektangeln anger att det är ett infanteriförband.

Bataljon, (fr. bataillon, av bataille, som betyder fältslag) är ett militärt förband som ofta är specialiserat för en viss militär uppgift. En bataljon är en underavdelning till en brigad eller ett regemente, och består vanligen av mellan fyra och sex kompanier. Antalet soldater i en bataljon varierar mellan 400 och 1 200 man. Chefen för en bataljon är vanligen överstelöjtnant eller major.^{[källa behövs]}

Den engelska termen är battalion. I den amerikanska armén används termen squadron om ett bataljonsförband i pansartrupperna och arméflyget. I den brittiska armén används termen regemente för bataljonsförband i många truppslag, bl.a. artilleriet. I Frankrike betecknas bataljonsförband generellt med termen regemente.

Historik

Under 1400- och 1500-talen användes benämningen för att beteckna en massa av fotfolk, vilken som helst, ordnad i sluten fyrkant. Under 1600-talets senare hälft överflyttades benämningen på en viss truppenhet (förut skvadron eller brigad), som i striden uppträdde i en samlad enhet. Småningom blev denna enhet av fast natur och lades till grund för beräkningen av infanteriet. Härav uppstod benämningen taktisk enhet.

Bataljonen delades förr i fyra, fem eller sex, undantagsvis flera, kompanier, men räknade i 1900-talets början överallt fyra sådana; i engelska armén dock åtta. Dess styrka utgör vanligen på fredsfot 400-600 man, på krigsfot 800-1000 man. Bataljonen föres av en bataljonschef.

Sverige

I Sverige infördes benämningen bataljon under senare delen av 1600-talet. Det var en ersättning för den äldre svenska benämningen skvadron och utgjorde under karolinertiden ett stridande förband om fyra kompanier med 150 man var.

Norrlandsskyttebataljon

Norrlandsskyttebataljon var en bataljonstyp som existerade i den Svenska försvarsmakten mellan 1963 och 2000. Förbandstypen upprättades först som ett försöksförband vid I 19 i Boden och 1964/65 genomfördes den första utbildningsomgången. Norrlandsbataljonen har haft tre olika organisationer nämligen NB63, NB69R och NB85/88. Organisation 88 intogs efter tillförsel av pansarvärnsrobot 56

Norrlandsskyttebataljon NB 85 (senare 88) ingående i Norrlandsbrigad NB 85 var organiserad enligt skissen nedan. Från vänster Norrlandsskyttebataljon, Norrlandsskyttekompani, Norrlandsskyttepluton):

Mekaniserad bataljon

I slutet på 1990-talet kunde en svensk mekaniserad bataljon bestå av:

• 1 bataljonsstab
• 1 mekaniserat stabs- och granatkastarkompani
• 2 mekaniserade skyttekompanier med pansarbandvagnar
• 2 stridsvagnskompanier
• 1 mekaniserat trosskompani

Den mekaniserade bataljonen var ett operativt rörligt förband som var organiserat för att kunna verka mot en angripares modernaste mekaniserade förband, landstigningsförband och luftlandsättningsförband, understödda av attackhelikoptrar och attackflyg. Bataljonen hölls i regel samman av en brigad men kunde även ges självständiga uppgifter.

Manöverbataljon

I och med Försvarsbeslutet 2009 beslutades att försvarsmakten skulle sätta upp åtta moderna och likformiga bataljoner som kärnan i det nya professionella insatsförsvaret.

Den slutgiltiga insatsorganisationen (IO 14) blir:

• Fyra mekaniserade manöverbataljoner med stridsfordon 90, som krigsorganiseras av P 4, P 7 och I 19. I det budgetunderlag som försvarsmakten har lämnat för beslut på politisk nivå kommer antalet mekaniserade manöverbataljoner att öka till fem bataljoner.
• Två lätta mekaniserade manöverbataljoner med pansarterrängbil 360, som krigsorganiseras av P 7 och I 19. I budgetunderlaget som försvarsmakten har lämnat för beslut kommer antalet lätt mekaniserade manöverbataljoner att minska till en bataljon.
• En lätt manöverbataljon med personterrängbil 6 och 4, som krigsorganiseras av K 3 och LG.
• En amfibisk manöverbataljon med bandvagn 309S och stridsbåt 90, som krigsorganiseras av Amf 1.
• Tre fristående stridsvagnskompanier med stridsvagn 122, som krigsorganiseras av P 4, P 7 och I 19.

Dessutom finns en mobiliseringsreserv med fyra pansarbataljoner med stridsfordon 90 och stridsvagn 122 samt ett fristående stridsvagnskompani (stridsvagn 122) som har förrådsställts på Gotland.

I budgetunderlaget som Försvarsmakten har lämnat för beslut på politisk nivå kommer manöverbataljoner byta namn:

• Mekaniserad manöverbataljon byter namn till mekaniserad bataljon.
• Lätt mekaniserad manöverbataljon byter namn till motoriserad skyttebataljon.
• Lätt manöverbataljon byter namn till lätt skyttebataljon.
• Amfibisk manöverbataljon byter namn till amfibiebataljon.

Hemvärnsbataljon

I Försvarsbeslutet 2009 slogs även fast att det svenska Hemvärnet skall få huvudansvaret för det territoriella försvaret av Sverige. Hemvärnets numerär slogs fast till 22 000 soldater i totalt 40 bataljoner, varav merparten skall tillhöra de mer kvalificerade Nationella Skyddsstyrkorna som snabbt ska kunna förflyttas över hela Sverige. Hemvärnet som helhet kommer att vara ett lätt motoriserat infanteri och kommer därför vara mycket mobila och snabba att mobilisera. En normal Hemvärnsbataljon kommer bestå av:

• 1 bataljonsstab med ledningspluton
• 2-4 insatskompanier med personterrängbilar och bandvagnar
• 1-2 bevakningskompanier utan egna fordon

Det finns inget beslut om att hemvärnet skall tillföras system för indirekt eld.

Referenser

• Bataljon i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1904)

Noter

Se även

• Militärförband