Beauforts skala

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Orkan, 12 Beaufort, ute på öppet hav

Beauforts skala /ˈbfərt/ är en vindskala uppkallad efter en engelsk amiral, Sir Francis Beaufort.

Den ursprungliga Beaufortskalan[redigera | redigera wikitext]

Den brittiske ingenjören John Smeaton undersökte på 1700-talet effektiviteten hos olika typer av vingar på väderkvarnar och tog i samband med detta fram en skala mellan 1 och 8 för att beskriva vindens effekt på en väderkvarn nära hans hem.[1] Exempelvis var vindstyrkan 2 tillräcklig för att grenar på träd att röra sig och för kvarnens vingar att röra sig mellan 6 och 9 varv per minut. Den skotske hydrografen Alexander Dalrymple ändrade Smeatons skala till att vara mellan 0 och 12 och gav varje vindstyrka det namn som används i skeppsloggar.

Dalrymple uppmärksammande Beaufort på skalan och Beaufort lade till beskrivningar på segelföringen vid bidevindsegling (segling med vinden i de förliga kvadranterna) hos fullriggade örlogsfartyg under 1800-talets första decennier. Här nedan anges den ursprungliga skalan med engelska vindnamn och beskrivningar.[1]

Styrka Namn Beskrivning
0 Calm
1 Light air Or just sufficient to give steerage way.
2 Light breeze Or that in which a man-of-war, with all sail set, and clean full, would go in smooth water, from 1-2 knop
3 Gentle breeze 3-4 knop
4 Moderate breeze 5-6 knop
5 Fresh breeze Or that to which a well-conditioned man-of-war could just carry in chase, full and by Royals etc.
6 Strong breeze Single-reefed top-sails and top-gallant sails
7 Moderate gale Double-reefed top-sails, jib, etc.
8 Fresh gale Triple-reefed topsails, etc.
9 Strong gale Close-reefed top-sails and courses
10 Whole gale Or that which she could scarcely bear close-reefed main-topsail and reefed foresail.
11 Storm Or that which would reduce her to storm stay-sails.
12 Hurricane Or that which no canvas could withstand.

Strykorna mellan 0 och 4 handlar om den fart som fartyget kan förväntas nå med alla segel satta, styrkorna mellan 5 och 9 om den segelsättning som krävs för att behålla manöverförmågan i en stridssituation och mellan 10 och 12 om hur fartyget skall hanteras för att överleva.

Några av termerna: steerage way=styrfart; reefed=revad; royal=röjel, top-gallant=bramsegel, topsail=märssegel, course=undersegel (fock, storsegel, kryssegel), stay sail=stagsegel; storm sail=stormsegel.

Senare utveckling[redigera | redigera wikitext]

Under 1800-talet fanns en uppsjö av vindskalor runt om i världen och det är något av en slump att just Beauforts har överlevt och blivit en universell standard - en slump där enligt den gängse historieskrivningen två uppfinningar och en väderkatastrof spelar viktiga roller. Beauforts skala antogs som standard av Royal Navy 1838, Samuel Morse uppfann telegrafen 1837, T. R. Robinson uppfann skål-anemometern för vindmätning 1846 och i slaget vid Sevastopol 1854 slog en överraskande vinterstorm sönder stora delar av de franska och engelska flottorna. Ur detta uppstod behovet av att kunna varna för plötsliga omslag i vädret och lösningen fanns när framsynta personer i amiralitetet kopplade ihop de nya exakta vindmätningarna och möjligheten att med Beauforts siffror, telegrafera prognoser till flottenheterna.

Under 1900-talet kom skalan att tolkas på olika sätt i samband med att man försökte översätta skalans steg till en gemensam standard med vindhastighetsangivelser och meteorologiska benämningar – ett besvärligt företag, dels med tanke på olika enhetssystem, dels eftersom örlogsfartygs segelsättning inte längre var allmän kunskap. Gradvis växte en gemensam standard fram och vid mitten av 1900-talet hade de nya vindstyrkebeteckningarna slagit ut Beauforts siffror i de flesta sammanhang utom i skeppsloggböcker.

Senare tiders meteorologer (the International Meteorological Committee, 1946) har lagt till steg från 13 till 17 för att omfatta även de vindstyrkor som kan uppstå i tropiska orkaner, tromber (tornadoer) med mera, men de finns normalt inte med när skalan presenteras i populärsammanhang. Skalan kan beräknas med formeln V = k · B3/2, där k = 0,8365, B = Beauforttalet, och V = vindhastighet i m/s.

Vindstyrka
i beaufort
Benämning Vindhastighet Våghöjd till havs Symbol Vindens verkningar Sjöförhållande foto Associerade varningsflaggor
på land till sjöss m/s km/h meter fot
0 Lugnt Stiltje, bleke 0-0,2 0-1 0 0 Symbol wind speed 00.svg Rök stiger rätt upp, löv hänger stilla, sjön ligger spegelblank Beaufort scale 0.jpg Ingen flaggvarning utfärdas
1 Svag vind Nästan stiltje 0,3-1,5 1-5 0-0,2 0-1 Symbol wind speed 01.svg Knappt märkbar för känseln, löv rör sig sakta, skorstensrök driver i vindens riktning, små krusningar på sjön Beaufort scale 1.jpg Ingen flaggvarning utfärdas
2 Svag vind Lätt (laber) bris 1,6-3,3 6-11 0,2-0,5 1-2 Symbol wind speed 02.svg Lyfter vimpel, vindflöjel visar vindriktningen, på sjön korta tydliga vågor Beaufort scale 2.jpg Ingen flaggvarning utfärdas
3 Måttlig vind God bris 3,4-5,4 12-19 0,5-1 2-3,5 Symbol wind speed 03.svg Vimpel sträcks, flagga lyfts, löv vibrerar, tunna kvistar på lövklädda träd i oavbruten rörelse, vågkammar börjar brytas här och var Beaufort scale 3.jpg Ingen flaggvarning utfärdas
4 Måttlig vind Frisk bris 5,5-7,9 20-28 1-2 3,5-6 Symbol wind speed 04.svg Tunnare grenar på lövklädda träd rör sig, damm och lös snö virvlar upp, på sjön långa vågor med vita kammar Beaufort scale 4.jpg Ingen flaggvarning utfärdas
5 Frisk vind Styv bris 8,0-10,7 29-38 2-3 6-9 Symbol wind speed 05.svg Mindre lövträd svajar, tröttsamt gå mot vinden, utpräglade långa vågor, skumkammar över allt Beaufort scale 5.jpg Ingen flaggvarning utfärdas
6 Frisk vind Hård bris, frisk kuling/kultje 10,8-13,8 39-49 3-4 9-13 Symbol wind speed 06.svg Stora grenar på lövklädda träd rör sig, det viner i luftledningar, på sjön stora vågberg, skumkammar breder ut sig över stora ytor Beaufort scale 6.jpg Galewarning flag.svg
7 Hård vind Styv kuling/kultje 13,9-17,1 50-61 4-5,5 13-19 Symbol wind speed 07.svg Böjer mindre trädstammar, svårt gå upprätt, sjön tornar upp sig och bryter, skummet läggs i strimmor i vindriktningen Beaufort scale 7.jpg Galewarning flag.svg
8 Hård vind Hård kuling/kultje 17,2-20,7 62-74 5,5-7 18-25 Symbol wind speed 08.svg Bryter kvistar, besvärligt gå över öppna ytor, vågors höjd och längd betydande, skumstrimmorna tätnar Beaufort scale 8.jpg Galewarning flag.svg
Galewarning flag.svg
9 Mycket hård vind Halv storm 20,8-24,4 75-88 7-10 23-32 Symbol wind speed 09.svg Bryter mindre träd, taktegel blåser ned Beaufort scale 9.jpg Galewarning flag.svg
Galewarning flag.svg
10 Storm Storm 24,5-28,4 89-102 9-12,5 29-41 Symbol wind speed 10.svg Upprycker stora träd med rötterna, stora skador på hus, höga vågberg med brottsjöar, havet nästan vitt av skum Beaufort scale 10.jpg Stormwarning flag.svg
11 Svår storm Svår storm 28,5-32,6 103-117 11,5-16 37-52 Symbol wind speed 11.svg På stora ytor i skog har alla träd fällts av vinden, stora fartyg som nyss synts försvinner bakom vågberg, havet helt vitt, skum i luften försvårar sikten Beaufort scale 11.jpg Stormwarning flag.svg
12 Orkan Orkan 32,7-36,9 118-133 ≥ 14 ≥ 46 Symbol wind speed 12.svg Stora föremål flyger i luften, fönster blåser in, byggnadsställningar rasar, båtar kastas upp på land, allmän ödeläggelse Beaufort scale 12.jpg Stormwarning flag.svg

Stormwarning flag.svg
13 Orkan Orkan 37,0-41,4 133–149 Symbol wind speed 13.svg
14 Orkan Orkan 41,5-46,1 149–166 Symbol wind speed 14.svg
15 Orkan Orkan 46,2-50,9 166–183 Symbol wind speed 15.svg
16 Orkan Orkan 51,0-56,0 184–202
17 Orkan Orkan 56,1-61,2 202–220

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Beaufort wind scales