Beauveria bassiana

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Beauveria bassiana
Beauveria.jpg
Systematik
Rike Svampar
Fungi
Division Sporsäcksvampar
Ascomycota
Klass Sordariomycetes
Ordning Köttkärnsvampar
Hypocreales
Familj Cordycipitaceae
Släkte Beauveria
Art Beauveria bassiana
Vetenskapligt namn
§ Beauveria bassiana
Auktor (Bals.-Criv.) Vuill. 1912
Synonymer
Beauveria sulfurescens (J.F.H. Beyma) J.J. Taylor 1970[1]
Tritirachium shiotae (Kuru) Langeron 1947[2]
Beauveria shiotae (Kuru) Langeron 1936[3]
Beauveria doryphorae R.A. Poiss. & Patay 1935[4]
Isaria shiotae Kuru 1932[5]
Sporotrichum sulfurescens J.F.H. Beyma 1928[6]
Beauveria stephanoderis (Bally) Petch 1926[7]
Penicillium densum (Link) Biourge 1923[8]
Penicillium bassianum (Bals.-Criv.) Biourge 1923[9]
Botrytis stephanoderis Bally 1923[4]
Beauveria densa (Link) F. Picard 1914[10]
Beauveria globulifera (Speg.) F. Picard 1914[10]
Beauveria effusa (Beauverie) Vuill. 1912[11]
Sporotrichum epigaeum var. terrestre Dasz. 1912[12]
Botrytis effusa Beauverie 1911[4]
Spicaria bassiana (Bals.-Criv.) Vuill. 1910[4]
Spicaria densa (Link) Vuill. 1910[13]
Isaria densa (Link) Giard 1891[14]
Sporotrichum globuliferum Speg. 1880[15]
Botrytis bassiana Bals.-Criv. 1836[16]
Sporotrichum densum Link 1816[17]

Beauveria bassiana är en svampart[18] som först beskrevs av Giuseppe Gabriel Balsamo-Crivelli, och fick sitt nu gällande namn av Paul Vuillemin 1912. Beauveria bassiana ingår i släktet Beauveria, och familjen Cordycipitaceae.[19][20] Inga underarter finns listade.[19]

Svampen är patogen för insekter. När de mikroskopiska svampsporerna kommer i kontakt med en insekt gror de, penetrerar kutikulan och börjar växa inuti insekten, vilken dör inom några dagar. Hos Drosophila (bananflugor) tar det cirka 3-4 dagar. Efteråt framträder vitt mögel från kadavret och svampen producerar nya sporer.

Beauveria bassiana används för biologisk kontroll av skadeinsekter och man håller också på att utveckla svampen som ett medel att kontrollera malariamyggor.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ J.J. Taylor (1970) , In: Mycologia 62(4):823
  2. ^ Langeron (1947) , In: Annls Parasit. hum. comp. 22:98
  3. ^ Brumpt (1936) , In: Magyar. Tud. Akad. Értes.:1839
  4. ^ [a b c d] ”CABI databases”. http://www.speciesfungorum.org. Läst 24 januari 2013. 
  5. ^ Kuru (1932) , In: J. Taihoku Soc. Agric. 2:351
  6. ^ J.F.H. Beyma (1928) , In: Verh. K. Akad. Wet., tweede sect. 62:16
  7. ^ Petch (1926) , In: Trans. Br. mycol. Soc. 10(4):249
  8. ^ Biourge (1923) , In: La Cellule 33(1):102
  9. ^ Biourge (1923) , In: La Cellule 33(1):101
  10. ^ [a b] F. Picard (1914) , In: Ann. Ecole Nat. Agr. Montpell. 13:200
  11. ^ Vuill. (1912) , In: Bull. Soc. bot. Fr. 59:40
  12. ^ Dasz. (1912) , In: Bull. Soc. bot. Genève, 2 sér. 4:291
  13. ^ Vuill. (1910) , In: Bull. Séanc. Soc. Sci. Nancy, Sér. 3 11:153
  14. ^ Giard (1891) , In: C. r. hebd. Séanc. Acad. Sci., Paris 113:270
  15. ^ Speg. (1880) , In: Anal. Soc. cient. argent. 10(2–3):278
  16. ^ Bals.-Criv. (1836) , In: Arch. Triennale Lab. Bot. Crittog. 79:127
  17. ^ Link (1816) , In: Mag. Gesell. naturf. Freunde, Berlin 8:13
  18. ^ Vuill. (1912) , In: Bull. Soc. bot. Fr. 12:40
  19. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  20. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23