Beck-Friis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Släktvapen.

Beck-Friis är en svensk adelssläkt introducerad på Riddarhuset. Ursprunget för ätten Beck-Friis är den danska uradelssläkten Beck, vilken ägde Bosjökloster och Gladsax hus, med flera skånska slott. Jochum Beck, som 1660 blev svensk undersåte, var gift med en dotter till den danske kanslern Christian Friis. Hans sonson, överstelöjtnant Joachim Beck ärvde 1731 det friiska fideikommisset Hevringsholm, och fick 1733 tillåtelse att med sitt eget förena denna släkts namn och vapen, varefter han kallade sig Beck-Friis. Då han endast efterlämnade en dotter, övergick fideikommisset och namnet på brodern, major Corfitz Ludvig Beck-Friis (1685–1761), far till riksrådet Joakim Beck-Friis (1722–1797), som 1770 blev friherre och 1771 greve. 1791 utsträcktes grevevärdigheten även till hans brorson, Corfitz Ludvig Beck-Friis (1767–1834), stamfader för den nu levande ättegrenen.

Joakim Beck-Friis fick tillstånd att utbyta de friiska fideikommisset Hevringsholm i Danmark mot ett i Sverige, och inköpte då Fiholms slott, tillsammans med Börringeklosters slott där han 1763 uppförde den nya slottsbyggnaden. Han gjorde detta till sitt nya fideikommiss. Fiholms slott försåldes 1907 och utbyttes mot ett penningfideikommiss.

Personer[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]