Symfoni nr 9 (Beethoven)
| Symfoni nr 9 | |
 | |
| Originalspråk | tyska[1] |
|---|---|
| Kompositör | Ludwig van Beethoven[2] |
| Textförfattare | Friedrich Schiller |
| Tonart | d-moll[3] |
| Publicerad | 1826[4] |
| Uruppförande | 7 maj 1824[2] |
| Opus | 125[5] |
| Redigera Wikidata (för vissa parametrar) | |
Symfoni nr 9 i d-moll, opus 125, blev Ludwig van Beethovens sista fullbordade symfoni. Symfonin, som komponerades under total dövhet, fullbordades 1824 och anses vara viktig för inledningen av romantiken. Mest känd är den fjärde satsen, som är en tonsättning av Friedrich Schillers dikt "Till glädjen", som sedan 1972 används som Europahymnen. Till glädjen har bland annat använts som gemensam nationalsång för Västtyskland och Östtyskland de år som de deltog tillsammans i de olympiska spelen med ett så kallat alltyskt lag och var även Rhodesias nationalsång. Den används även som melodi till "Visan om solen, månen och planeterna", numera främst känd som "Januari börjar året". Michael Kamen använde symfonin när han skrev musiken till Die Hard-serien. Precis efter att Storbritannien lämnade EU blev Symfoni nr 9 den mest spelade sången i Storbritannien.[6]
Satserna är:
- Allegro ma non troppo, un poco maestoso (d-moll)
- Molto vivace (d-moll)
- Adagio molto e cantabile (Bb-dur)
- Presto - Allegro assai - Choral Finale (d-moll-D-dur)
Originalmanuskriptet till symfonin såldes 2003 för 3,3 miljoner dollar på Sotheby's.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ hämtat från: franskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] arkiv Storico Ricordi, läst: 20 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Grove Music Online, Oxford University Press, ISBN 978-1-56159-263-0, 10.1093/GMO/9781561592630.ARTICLE.40026, läs online, läst: 13 januari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ ”Brexit: EU's official anthem Ode to Joy hits No1 on UK download chart” (på engelska). euronews. 30 januari 2020. https://www.euronews.com/2020/01/30/brexit-remainers-hoping-ode-to-joy-will-smash-uk-top-40-on-exit-day. Läst 31 januari 2020.
Litteratur[redigera | redigera wikitext]
- Bromander, Lennart. "Från fyllevisa till EU-hymn", Aftonbladet 2005-07-25: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/8wq5VG/fran-fyllevisa-till-eu-hymn
- Hildebrandt, Dieter (2005). Die Neunte: Schiller, Beethoven und die Geschichte eines musikalischen Welterfolgs. München: Hanser.
| ||||||||||||||||||||||||||
