Befjädrade dinosaurier

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Avgjutning av typspecimenet av Microraptor gui, som finns på Paleozoologiska museet i Kina. Microraptor var det första fossil av en så kallad icke-fågel-dinosaurie man funnit med avtryck av fjädrar och vingar.

Befjädrade dinosaurier är de dinosaurier som uppvisar olika grad av fjäderstrukturer, och som utgör övergångsstadiet mellan dinosaurier och fåglar. Det var länge känt att befjädrade urfåglar som exempelvis Archaeopteryx hade ett antal ödleliknande drag som klor på "fingrarna" och tänder, och under en längre tid lades det fram hypoteser om att fåglar utvecklats från dinosaurier, men utan att man kunnat lägga fram några fossila bevis. Upptäckter under senare delen av 1990-talet av fossil från befjädrade dinosaurier har gett flera bevis för kopplingen mellan fåglar och dinosaurier. Idag känner man till över tjugo släkten av dinosaurier, främst theropoder, som återfunnits med fossila fjädrar. Merparten av dessa fynd är gjorda i Yixianformationen i Kina. Fjädrarna ifrån ett alvarezsaurier-speciment, Shuvuuia deserti, har visat sig innehålla beta-keratin, vilket är det protein som fågelfjädrar främst består av.[1]

Tidiga hypoteser[redigera | redigera wikitext]

Strax efter att Charles Darwin 1859 hade publicerat sin Om arternas uppkomst, lade den brittiske biologen och evolutionsförespråkaren Thomas Henry Huxley fram en hypotes att dinosaurier skulle kunna vara fåglarnas ursprung. Han grundade detta på likheter i skelett mellan fossil från ödlehöftade dinosaurier, och då speciellt "den första fågeln" Archaeopteryx, och dagens fåglar. 1868 publicerade han On the Animals which are Most Nearly Intermediate between Birds and Reptiles, där han lade fram sin teori. Den ledande experten på dinosaurier vid denna tiden, Richard Owen, motsatte sig denna teori och menade att Archaeopteryx istället var den första fågeln och att den inte tillhörde samma klad som dinosaurier. Under följande århundrade var påståenden och hypoteser kring fåglars koppling till dinosaurier få och istället lades det fram andra hypoteser, som exempelvis att fåglar skulle härstamma från thecodontia.

Men så år 1964 fann John Ostrom fossil från en dinosaurie som han kom att kalla Deinonychus antirrhopus. Denna theropod tycktes ha omisskännliga likheter i sitt skelett med moderna fåglar. Sedan denna upptäckt har Ostrom varit en framträdande förespråkare för teorin att fåglar härstammar från dinosaurier. Fortsatta jämförande studier av skelett av fåglar och dinosaurier tillsammans med kladistisk analys stärkte teorin, speciellt för en klad av theropoder som kallas maniraptorer. Över hundra distinkta anatomiska likheter mellan fåglar och theropoder kunde påvisas. Av likheter i skelett kan nämnas nacken, blygdbenet, handleden, armen, skulderbladen, nyckelbenet och bröstbenet.

Kring 1990-talet ansåg de flesta paleontologer att fåglar (Aves) var överlevande dinosaurier och refererade till dem som "fågeldinosaurier" (avian dinosaurs) till skillnad från de andra dinosaurierna som kallades för "icke-fågeldinosaurier" (non-avian dinosaurs).

Dock saknades slutgiltiga fossila bevis.

Fossila bevis[redigera | redigera wikitext]

Fotografi av NGMC 91, eller "Dave", som är en avgjutning av ett fossil som troligen är en Sinornithosaurus, en befjädrad dinosaurie, American Museum of Natural History i New York.

Efter ett århundrade av hypoteser utan verifierbara bevis hittades så välbevarade fossil av befjädrade dinosaurier under 1990- och 2000-talen. Fossilen var bevarade i en del av en lagerföljd som innehöll förvånansvärt många och väl bevarade fynd i provinsen Liaoning i nordöstra Kina. Området hade upprepade gånger täckts av vulkanisk aska från utbrott i Inre Mongoliet, för 124 miljoner år sedan, under den geologiska epoken äldre krita. De begravda organiska materialet blev på grund av askans finkornighet mycket väl bevarat och även de finaste detaljer går att urskilja. I området har man funnit enormt mycket fossil från exempelvis miljoner av löv, de äldsta kända gömfröväxterna, insekter, fiskar, grodor, salamandrar, däggdjur, sköldpaddor, ödlor och krokodiler.

De viktigaste upptäckterna i Liaoning har varit en mängd fossil av befjädrade dinosaurier. En stadig ström av nya fynd fyller ständigt på och förbättrar kunskapen om kopplingen mellan dinosaurier och fåglar och utvecklingen av fjädrar och fåglarnas flygförmåga. Norell et al. (2007) beskriver ett antal förhöjningar ifrån ett underarmsben (ulna) ifrån en Velociraptor mongoliensis. Dessa förhöjningar är fästpunkter för vingpennor och har ett tydligt samband med stora och välutvecklade armpennor.[2] Det finns även ekologiska bevis i form av oviraptoider som ruvar sina ägg.

Archaeoraptor-bluffen[redigera | redigera wikitext]

1999 avslöjades ett fossil av en påstått befjädrad dinosaurie som kallades Archaeoraptor liaoningensis, funnen i Liaoning, som en bluff. Artefakten var sammansatt av nederdelen från en dromaeosaurid numera känd som microraptor och överdelen från en urfågel numera känd som Yanornis (tidigare Archaeovolans).

Detta förfalskade fossil motbevisar på intet vis de faktiska befjädrade dinousauriefossil som man funnit från äldre Krita utan påvisar snarare att det bevisligen har funnits både fågel- och icke-fågeldinosaurier som varit befjädrade under denna epok.

Rådande kunskapsläge[redigera | redigera wikitext]

Lista på dinosaurietaxa som återfunnits i fossil form med bevarade fjädrar[redigera | redigera wikitext]

Ett antal befjädrade icke-fågeldinosaurier är kända. Bevis för befjädring finns hos följande taxa (listade efter publiceringsdatum):

  1. Sinosauropteryx (1996)
  2. Shuvuuia (1998)
  3. Sinornithosaurus (1999)
  4. Beipiaosaurus (1999)
  5. Microraptor (2000)
  6. Epidendrosaurus (2002)
  7. Cryptovolans (2002)
  8. Scansoriopteryx (2002)
  9. Yixianosaurus (2003)
  10. Dilong (2004)
  11. Pedopenna (2005)

Ett antal fossil med bevarade fjädrar kategoriseras ofta som icke-fågeldinosaurier men påvisar flera liknande karaktärer som fåglar (Aves) och är förmodligen besläktade med dem.

  1. Protarchaeopteryx (1997)
  2. Caudipteryx (1998)
  3. Jinfengopteryx (2005)

Primitiva fjädertyper[redigera | redigera wikitext]

Till dags datum är den äldsta kända befjädrade dinosaurien Sinosauropteryx (Jura/Krita, 150–120 miljoner år sedan), vars kropp var täckt av fjäderliknande strukturer som påminner om ihåliga rör eller hår. Dessa strukturer kan ha haft eller saknat fanstrålar, likt dun. En annan tidig fossil, Dilong paradoxus (äldre krita), som var en förfader till Tyrannosaurus rex, hade också liknade fjäderstrukturer. Dessa tidiga fossil antyder att fjädrar ursprungligen utvecklades som isolering för att hålla kroppstemperaturen vilket också skapar nya frågor kring dinosauriernas termoreglering. Flygförmågan skulle i så fall vara en sekundär effekt och en evolutionär anpassning (eller exaptation) av att dessa djur utvecklade fjädrar.

De äldsta dinosaurier som man känner till som hade konturfjädrar, var Protarchaeopteryx och Caudipteryx (135–121 miljoner år sedan). Men man tror att dessa fjädrar snarare användes för visuell markering och uppvisning än för flygning.

Taxonomi och slutsatser kring andra dinosauriers möjliga befjädring[redigera | redigera wikitext]

Fossila fynd från befjädrade dinosaurier tillsammans med kladistiska analyser tyder på att många typer av theropoder kan ha varit befjädrade, även de som inte har övriga likheter med fåglar. Speciellt de mindre theropoderna kan alla ha varit fjäderklädda och kanske även de större, som exempelvis Tyrannosaurus rex i tidiga stadier i sin utveckling efter att den hade kläckts. Det är dock mindre troligt att adulta theropoder av de större släktena bar fjädrar.

Fossila avtryck av fjädrar är extremt sällsynta och därför har man bara kunnat identifiera ett litet antal befjädrade dinosaurier. Dock kan man genom en process som kallas fylogenetisk systematik dra slutsatser huruvida befjädring kan ha förekommit även på fossila exemplar som är dåligt bevarade. Premisserna man grundar dessa slutsatser på är att alla befjädrade fossil har haft vissa gemensamma anatomiska likheter och att fjäderstrukturen bara kan ha utvecklats ur en och samma struktur hos dinosaurier. Av detta kan man sluta sig till att den genetiska betingelsen att utveckla fjädrar måste ha förts vidare till senare utvecklade dinosaurier, medan andra kan ha förlorat förmågan att utveckla fjäderstrukturer. Om en dinosaurie befinner sig i ett kladogram inom en fjäderklädd klad så kan man dra slutsatsen att även den dinosaurien måste haft fjädrar så länge man inte finner motbevis. Denna teknik används också för att urskilja vilken sorts fjäderstruktur som dinosaurien måste ha haft eftersom fjäderns utvecklingshistoria idag är ganska välkänd.[3]

Kladogrammet nedan visar på släktskapet mellan olika grupper av befjädrade dinosaurier och huruvida man funnit fossila bevis eller om anser att dinosaurien är fjäderklädd på grund av slutsatser dragna genom fylogenetisk systematik.

Coelurosauria
  ├─Tugulusaurus (kan ha haft eller inte haft fjädrar)
  │
  └───Tyrannosauroidea (primitiva fjädrar)
    │    ├──?Dilong paradoxus (fossila fjäderavtryck)
    │    └───Tyrannosaurus (fossila fjällavtryck, kan delvis ha förlorat fjädrar)
    │
    ├─Compsognathidae (primitiva fjädrar med två fjäderskaft)
    │                ├─?Sinosauropteryx (fossila fjäderavtryck)
    │                ├─Juravenator (fossila fjällavtryck, kan delvis ha förlorat fjädrar)
    │                └─Compsognathus (kan ha haft fjädrar)
    │
    └─Maniraptoriformes
         ├─Ornithomimosauria (troligen befjädrad)
         ├─Alvarezsauridae (fjäder med en central spole)
         │            └───Shuvuuia (bevarad tredimensionell fossil fjäder)
         │
         └───Maniraptora (vingpennor och dunliknande konturfjädrar)
              ├─Yixianosaurus (fossila fjäderavtryck)
              │
              ├─Oviraptoriformes (fjäderdräktsliknande fjädrar med fan)
              │    ├─Protarchaeopteryx (fossila fjäderavtryck)
              │    │
              │    ├─Oviraptorosauria
              │    │     ├─Caudipteryx (fossila fjäderavtryck)
              │    │     └───Oviraptoridae (mycket troligen befjädrad, skelettet anpassat för fjädrar)
              │    │
              │    └─Therizinosauria
              │            └─Beipiaosaurus (fossila fjäderavtryck)
              │
              └───Paraves (vingpennor och dunliknande konturfjädrar)
                    ├─Pedopenna (fossila fjäderavtryck)
                    │
                    ├─Deinonychosauria (symmetriska vingpennor)
                    │          ├─Troodontidae
                    │          │      └─Jinfengopteryx (fossila fjäderavtryck)
                    │          │
                    │          └─Dromaeosauridae
                    │               ├─Rahonavis (skelettet anpassat för fjädrar och flygning)
                    │               ├─Cryptovolans (fossila fjäderavtryck)
                    │               ├─Microraptor (fossila fjäderavtryck)
                    │               ├─Sinornithosaurus (fossila fjäderavtryck)
                    │               └───Velociraptor (mycket troligen befjädrad)
                    │
                    ├─Epidendrosaurus (fossila fjäderavtryck)
                    │
                    └───Aves (asymmetriska vingpennor)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Schweitzer, Mary Higby, Watt, J.A., Avci, R., Knapp, L., Chiappe, L, Norell, Mark A., Marshall, M. (1999). "Beta-Keratin Specific Immunological reactivity in Feather-like structures of the Cretaceous Alvarezsaurid, Shuvuuia deserti Journal of Experimental Zoology Part B (Mol Dev Evol) 285:146-157
  2. ^ Turner, A.H. (2007). ”Feather quill knobs in the dinosaur Velociraptor” (pdf). Science "317" (5845): ss. 1721. doi:10.1126/science.1145076. PMID 17885130. http://www.sciencemag.org/cgi/reprint/317/5845/1721.pdf. 
  3. ^ Prum & Brush, 2002

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Artikeln är till stora delar översatt från engelska Wikipedias artikel Feathered dinosaurs i november 2006 där följande källa anges:
    • Prum, R. & Brush A.H. (2002). The evolutionary origin and diversification of feathers. The Quarterly Review of Biology 77: 261-295.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]