Belling-Lee kontakt
| Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Belling-Lee kontakt eller IEC 169-2 kontakt är en koaxial RF-kontakt som oftast används för marksänd television, kabel-TV och rundradio med reverserad hane/hona, vanligtvis används kabel med 75 Ω karakteristisk impedans. Den uppfanns inom företaget Belling & Lee Ltd i Enfield, Storbritannien, runt 1922, tiden för de första BBC-sändningarna. Ursprungligen endast avsedd för mellanhög frekvens vid utsändningar, där korrekt impedansmatchning av antennkontakten inte är av betydelse.
Belling-Lee kontakten har låg kostnad och är vanlig på Europeiska TV-apparater men har egentligen 50 Ω impedans i ett system avsett för 75 Ω och matchar frekvenser i området 0 - 100 MHz. Konsekvensen är att signalen blir försämrad i jämförelse med t.ex F-kontakten.
Honkontakten (sockeln) är oftast monterad på TV-apparater, medan hankontakten används på kabeln. En del socklar har fler pinnar som ansluter till hål i pluggen (hankontakten).
Se även[redigera]
- F-kontakt - en bättre kontakt för samma ändamål
- Koaxialkabel
- Digital television (DVB-S, DVB-C)
- PAL
Källor[redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Belling-Lee kontakt