Bengt Gabrielsson Oxenstierna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bengt Gabrielsson Oxenstierna. Anselmus van Hulle/Pieter de Jode II.
Bengt Gabrielsson Oxenstierna
Litografi av Johan Henric Strömer.

Bengt Gabrielsson Oxenstierna, född den 16 juli 1623, död den 12 juli 1702, var en svensk greve, diplomat och ämbetsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bengt Oxenstiernas sarkofag från 1702 i Uppsala domkyrka.

Bengt Oxenstierna började tidigt på den diplomatiska banan. Efter ett antal betydelsefulla uppdrag för Karl X Gustav utnämndes han 1654 till riksråd, kansliråd och generalguvernör i Warszawa. När Karl XI kom till makten ökade de utländska uppdragen för Oxenstiernas del, bland annat utnämndes han till generalguvernör i Livland (1662–66) och ambassadör i Wien (1674–76). År 1680 utnämnde Karl XI honom till kanslipresident efter Johan Gyllenstierna. Under kungens fortsatta regeringstid växte Oxenstiernas inflytande men i och med att Karl XII kom till makten avtog inflytandet. När Tre kronor brann 1697 var Oxenstierna den första att ge kungafamiljen tak över huvudet.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gift 27 januari 1661 i Stockholm med friherrinnan Eva Juliana Wachtmeister af Björkö, äldre syster till amiralgeneralen, greve Hans Wachtmeister af Johannishus. Hon var född 28 juli 1639 och avled i Verchen, Pommern 8 december 1666.[1] Gift andra gången 17 december 1667 i Stockholm med grevinnan Magdalena Stenbock, 1649–1727.[2] I det första äktenskapet föddes en dotter och två söner varav ingen fick egna barn. I det andra äktenskapet föddes nio döttrar och sex söner.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Herman Bengtsson: Uppsala domkyrka VI. Gravminnen (Uppsala 2010) sid. 221-222
  2. ^ Statens fastighetsverk - Hessensteinska palatset på Riddarholmen}

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Magnus Gabriel De la Gardie
Sveriges rikskansler
Sveriges kanslipresident
1680–1702
Efterträdare:
Nils Gyldenstolpe