Bengt Lagerkvist

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bengt Lagerkvist
Född 4 augusti 1926
Fiskebäckskil, Skaftö församling, Göteborgs och Bohus län[1]
Död 6 maj 2013 (86 år)
Stockholm
Yrke Dramatiker
Regissör
Författare
Nationalitet Sverige Svensk
Make/maka Anne-Marie Hilton
Ulla Malmer
Christianne Eberstein
Släktingar Pär Lagerkvist (far)
Ulf Lagerkvist (bror)

Bengt Anders Lagerkvist, född 4 augusti 1926 i Fiskebäckskil i Bohuslän, död 6 maj 2013[2] i Stockholm, var en svensk regissör, manusförfattare och författare. Han var son till författaren Pär Lagerkvist och hans andra hustru Elaine, ogift Hallberg och tidigare gift med konstnären Gösta Sandels, samt tvillingbror till biokemisten Ulf Lagerkvist.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Lagerkvist (nedersta raden, längst till vänster) tillsammans med TV-teaterensemblen säsongen 1959/1960.

Lagerkvist blev juris kandidat vid Stockholms högskola 1950. Under studietiden var han också verksam som regissör vid Stockholms studentteater och grundade 1952 den fria Teatern i Gamla stan, vars chef och regissör han var – bland annat med den uppmärksammade dramatiseringen av Carl Jonas Love Almqvists Drottningens juvelsmycke (1953) och stockholmspremiär av Samuel Becketts I väntan på Godot (1956) – tills han hösten 1953 inbjöds att också regissera på Göteborgs stadsteater, där han stannade till 1957. Han var regiassistent åt Alf Sjöberg vid filmatiseringen av faderns Barabbas (1953) och regisserade långfilmen Prins hatt under jorden (1963) med manus av Lars Forssell.

Från 1960 var han regissör vid TV-teatern och 1979-83 konstnärlig ledare för TV-teatern vid Sveriges Televisions TV 1. Under sina många år vid TV regisserade han ett antal mycket uppmärksammade och uppskattade klassiska TV-serier och teaterproduktioner, såsom August Strindbergs verk Hemsöborna (1966), Röda rummet (1970), I havsbandet (1971), Påsk (1958 och 1988), Svarta handsken (1957) och Bandet (1964). Med Bombi Bitt och jag (1968) introducerade han den unge Stellan Skarsgård i huvudrollen och med Jolos beredskapsserie Någonstans i Sverige (1973) gav Jan "Loffe" Carlsson som indelt soldat sitt nya bestående smeknamn. Andra klassiker är, än en gång, Drottningens juvelsmycke (1967), Det går an (1963), Värmlänningarna (1962) och Gösta Berlings saga (1986) med Tommy Berggren och Margaretha Krook.

Han har även iscensatt flera av faderns verk på TV: Midsommardröm i fattighuset (1959), Gäst hos verkligheten (1961), Bödeln (1965), Tunneln (1969), Hissen som gick ner i helvetet (1969), Bröllopsfesten (1978) och Han som fick leva om sitt liv (1987). Regissören medverkar själv i kortfilmen Staden (1964).

Lagerkvist berättade under många år om konst och konstnärer i TV-programserierna Konstalmanackan, Konstverk berättar och Konstpaus i Sveriges Television. Han var värd för Sommar i P1 1985.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var gift tre gånger, 1956–1960[3] med skådespelaren Anne-Marie Hilton (född 1933), dotter till operadirektören Arthur Hilton och hovsångerskan Helga Görlin, senare med scenografen Ulla Malmer (född 1942), dotter till direktören Ture Malmer och Dagmar, ogift Brodd,[4] och från 1992 med bibliotekarien Christianne Eberstein (född 1940),[5] dotter till direktören Christian Eberstein och Carin, ogift Klingspor.[6]

Regi[redigera | redigera wikitext]

TV-serier och film[redigera | redigera wikitext]

TV-teater[redigera | redigera wikitext]

  • 1988 Påsk
  • 1987 Han som fick leva om sitt liv
  • 1982 Marknadsafton
  • 1981Genombrottet
  • 1978 Bröllopsfesten
  • 1976 Det är nu livet börjar
  • 1973 Näsan
  • 1972 Magnetisören
  • 1971Amala Kamala
  • 1969 Bröllopsdag
  • 1969 Hissen som gick ner i helvetet
  • 1969 Tunneln
  • 1969 Res till Mallorca!
  • 1969 Bära narrkåpa
  • 1965 Aftonstjärnan
  • 1965 Bödeln
  • 1965 Alla mina söner
  • 1965 Blodsbröllop
  • 1964 Älskaren
  • 1964 Bandet
  • 1963 Det går an
  • 1963 Socitetshuset
  • 1963 Kärlekens och slumpens lek
  • 1963 Gertrud
  • 1963 Generalinden
  • 1962Värmlänningarna
  • 1962 Kollektionen
  • 1962 Generalskan
  • 1962 Sex roller söka en författare
  • 1961 Samtal önskas
  • 1961 Lek ej med kärleken
  • 1961 Gäst hos verkligheten
  • 1961 Maria Angelica
  • 1961 Dacke
  • 1961 Vildanden
  • 1961 Nej
  • 1960 Fröken Rosita
  • 1960 Stjärnan
  • 1960 Skuggorna
  • 1960 De lyckliga bröderna
  • 1959 Oväder på Sycamore street
  • 1959 En skugga
  • 1959 Midsommardröm i fattighuset
  • 1958 Gå över gatan
  • 1958 Påsk
  • 1957 Svarta handsken
  • 1957Arken

Teater[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Teater, premiärdatum
1953 Så går fem år
Federico Garcia Lorca
Göteborgs stadsteater, 16 oktober 1953
1954 Gustav III
Strindberg
Göteborgs stadsteater, 13 januari 1954
1954 Utflykt
Erland Josephson
Göteborgs stadsteater, 6 maj 1954
1954 Mariana Pineda
Federico Garcia Lorca
Göteborgs stadsteater, 9 september 1954

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Konst i ropet : Bengt Lagerkvist om sålt och osålt på Bukowskis : 1989-1990 - 1990. - ISBN 91-7608-505-8
  • Henrik Allert, av Bengt Lagerkvist ; [foto: Lars Karlén och Anders Qwarnström]. - 1991. - ISBN 91-87214-19-9
  • Barnas kunstbok : kunst i Norden, av Bengt Lagerkvist och Tone Hammerstad. - 1992. - ISBN 82-588-0773-0
  • Följ med! : Bengt Lagerkvist på konstresa genom Sverige = All our museums, great and small, text: Bengt Lagerkvist ; foto: Christer Åkerberg - 1995. - ISBN 91-7119-465-7
  • Se på konst, av Bengt Lagerkvist ; [redaktör, faktatexter: Ann-Christin Nedgård]. - 1995. - ISBN 91-574-4092-1
  • Konstens magi, Bengt Lagerkvist - 1998. - ISBN 91-46-17079-0
  • Riddar Drömmare av sol och snö : en bok om Gösta Sandels, av Bengt Lagerkvist. - 1999. - ISBN 91-7486-034-8
  • Vem spelar i natten : den unge Pär Lagerkvist, av Bengt Lagerkvist. - 2001. - ISBN 91-7486-571-4
  • Brev till och från Pär Lagerkvist : från Heidenstam till Forssell, urval och kommentarer : Bengt Lagerkvist ; [redaktörer: Margareta Petersson, Christer Knutsson]. - 2006. - ISBN 91-975589-2-3
  • Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1989
  • Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1990
  • Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1991
  • Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1993
  • Konstalmanackan i TV : 12 konstverk. 1995, Konst som retat många

Källor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  2. ^ "Regissören Bengt Lagerkvist är död" SVT Kulturnyheterna, 6 maj 2013
  3. ^ LAGERKVIST, BENGT A, regissör, Lidingö i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 738.
  4. ^ Lagerkvist, Bengt A, regissör, Lidingö i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1977 / s 567.
  5. ^ Lagerkvist, Bengt A, regissör, Stockholm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 2007 / s 336.
  6. ^ EBERSTEIN, CHRISTIAN H, verkst direktör, Djursholm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 297.